Norges monarki

Denna artikel handlar om den norska monarkin som institution, dess historia och funktioner. För en fullständig lista över de norska monarkerna, se Lista över Norges regenter.
Norges konung
Nuvarande
Haakon VIII
sedan 28 augusti 2026
TitelHans Majestät
ResidensKungliga slottet i Oslo
Utses avÄrftligt ämbete
(i enlighet med Norges grundlag)
MandatperiodLivstid
Förste innehavareHarald Hårfager
Inrättat872
ErsättningÅrligt apanage
Webbplatskongehuset.no
Norge

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Norge

Regering
Parlament
Lokalförvaltning
Utrikespolitik

Atlas
 v • r 

Norge är en konstitutionell monarki där monarken (kung/regerande drottning) är landets statschef. Ämbetsuppgifterna, som inkluderar utnämning av statsminister och statsråden, promulgation av lag, högste befälhavare för militären, liksom reglerna för successionsordning återfinns i Norges grundlag från år 1814.

Sedan den 28 augusti 2026 är Haakon VIII Norges kung och tronföljare är kronprinsessan Ingrid Alexandra.

Historik

Huvudartikel: Norges historia

Av de i dag existerande monarkierna i världen är monarkin i Norge en av de äldsta. Antalet regenter har från 1000-talet uppgått till fler än 60 personer som kan anges vid namn.

Under medeltiden valdes norska kungar av stormännen. Norge ingick i personalunioner under flera perioder, först under Magnus Eriksson. 1397 ingick Norge i Kalmarunionen, varunder de ingående länderna hade nationella riksråd men styrdes av en gemensam monark. Kalmarunionen upplöstes när Gustav Vasa valdes till Sveriges kung. Norge fortsatte att ha en gemensam monark med Danmark (personalunion) fram till år 1814.

Under Napoleonkrigen slöts freden i Kiel i vilken Danmark tvingades att avstå Norge till Sverige.

I Norge väckte detta förbittring, norrmännen samlades i Eidsvoll och utropades Eidsvollförfattningen samt valde en dansk prins som sin kung. Först efter fälttåget mot Norge undertecknades konventionen i Moss som upprättade svensk-norska unionen och erkände Sveriges kung som även Norges kung.

Svensk-norska unionen var en personalunion från 1814 till 1905 där Sverige och Norge hade samma person som kung, men varsin regering och lagstiftande församling. Efter unionsupplösningen 1905 valde Norges storting efter en folkomröstning, liksom Oscar II bittra vägran att låta någon av sina yngre söner att bli Norges kung, att instifta ett eget kungahus.

Under andra världskriget och den nazi-tyska ockupationen gick norska kungahuset i exil till Storbritannien och USA.

Norska kungar

Sedan unionsupplösningen med Sverige 1905 har Norge haft dessa kungar:

Porträtt Namn Tillträde Frånträde Gemål Ref
Håkon VII
(1872–1957)		18 november 190521 september 1957Maud av Storbritannien
Olav V
(1903–1991)		21 september 195717 januari 1991Märtha av Sverige
(avled innan makens trontillträde)
Harald V
(1937–2026)		17 januari 199128 augusti 2026Sonja
Haakon VIII
(född 1973)		 28 augusti 2026 sittande Mette-Marit

Residens


Dagens kungafamilj

Den norska tronföljden
Arvföljden efter Haakon VIII
  1. Kronprinsessan Ingrid Alexandra
  2. Prins Sverre Magnus
  3. Prinsessan Märtha Louise
  4. Maud Angelica Behn
  5. Leah Isadora Behn
  6. Emma Tallulah Behn
Norges monarki
v • r

Sedan 2026 är Haakon VIII av Norge Norges kung. Han föddes 20 juli 1973 och är gift med Mette-Marit, född 19 augusti 1973. De gifte sig i Oslos domkyrka 25 augusti 2001.

Deras barn är kronprinsessan Ingrid Alexandra född den 21 januari 2004, och prins Sverre Magnus född 3 december 2005. Mette-Marit har en tidigare son med Morten Borg som heter Marius Borg Høiby. Han är född den 13 januari 1997 och saknar arvsrätt till tronen.

Haakon har en syster, prinsessan Märtha Louise som föddes den 22 september 1971. Hon var gift med Ari Behn, född den 30 september 1972. De gifte sig den 24 maj 2002 i Nidaros domkyrka. De fick tre barn; Maud Angelica Behn född den 29 april 2003, Leah Isadora Behn född den 8 april 2005 och Emma Tallulah Behn född den 29 september 2008. Märtha Louise och Ari Behn skilde sig 2017 och han avled 2019. Sedan 2024 är hon gift med Durek Verrett.

Successionsordning

Arvsrätt tillkommer endast nuvarande regent med avkomma, samt regentens syskon och avkomma. Norge tillämpade fram till 1990 agnatisk tronföljd och sedan dess fullständig kognatisk tronföljd, vilket innebär tronföljden följer den ordning barn föds i utan hänsyn till kön. Enligt en övergångsbestämmelse fick kvinnor födda 1971-1990 arvsrätt efter sina bröder (i praktiken tilldelades således Märta Louise arvsrätt). Detta innebär att tidigare kungen Harald V:s systrar aldrig haft arvsrätt (eftersom de föddes före 1971), medan Haakon VIII var ensam tronarvinge fram till 1990, varefter han och hans avkomma hade arvsrätt före systern Märta Louise och hennes avkomma, medan Haakons dotter Ingrid Alexandra har arvsrätt före sin bror Sverre Magnus.

Se även

Källor

Noter

  1. 1 2 ”Historie”. Norska Kungahusets webbsidor. Arkiverad från originalet den 13 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110113192228/http://www.kongehuset.no/c26942/historie/vis.html. Läst 17 januari 2011.
  2. ↑ ”Kong Haakon VIIs biografi” (på norska). www.kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/monarkiet/historie/alt-for-norge/kong-haakon-vii/biografi. Läst 11 juli 2026.
  3. ↑ ”Kong Olav V” (på norska). www.kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/monarkiet/historie/alt-for-norge/kong-olav-v/kong-olavs-biografi. Läst 11 juli 2026.
  4. ↑ ”Kong Haralds biografi” (på norska). www.kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/kongehuset/hans-majestet-kongen/kong-haralds-biografi. Läst 11 juli 2026.
  5. ↑ Kunngjøring av Grunnlovsbestemmelser om endring av Grunnlovens §§ 3, 6, 7, 34, 35, 36, 41, 44, 47, 48, 63, 69, 70, 71, 72, 73, 75, 79, 80 og 112. (Stortingets beslut 29 maj 1990.)

Externa länkar