| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Namn | Urgermanska | Fornengelska | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| *Ōþalan | Ēðel | |||||||||||
| ”arv”, ”egendom” | ||||||||||||
| Form | Äldre | Anglofrisisk | ||||||||||
| Unicode | ᛟ | |||||||||||
| U+16DF | ||||||||||||
| HTML | ᛟ | |||||||||||
| Translitteration | o | œ | ||||||||||
| Transkription | o, ō | œ, oe, ōe | ||||||||||
| IPA | [o(ː)] | [eː], [ø(ː)] | ||||||||||
| Position | 24 | |||||||||||
| Ätt | Tyr | |||||||||||
Runan ᛟ, kallad odal (urgermanska: *othala, anglosaxiska: eðel) eller äldre o-runan, är den tjugofjärde (24:e) runan i den äldre och anglofrisiska runraden samt där den sista runan i Tyrs ätt (3:e rungruppen). Det motsvaras i det latinska alfabetet av bokstaven o i den äldre runraden och bokstaven œ i den anglofrisiska runraden. Den bär ljudvärden /o/ samt därtill i den äldre runraden och /e/, /ø/ samt därtill i den anglofrisiska runraden.
Dess rekonstruerade urgermanska namn är *ōþalan (”odal”), som betyder ”arv” eller ”egendom”. Runan slutade användas i Skandinavien omkring sekelskiftet 800 (runan finns bland annat på Rökstenen från århundradets första halva) och den saknas därmed helt i den yngre runraden men återfinns fortsättningsvis i den anglofrisiska runraden under namnet ēðel där den motsvarade ö i svenskan (fonemet œ) från omkring 600-talet framåt.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||