Runanᛟ, kallad odal (urgermanska: *othala, anglosaxiska: eðel) eller äldre o-runan, är den tjugofjärde (24:e) runan i den äldre och anglofrisiska runraden samt där den sista runan i Tyrs ätt (3:e rungruppen). Det motsvaras i det latinska alfabetet av bokstaven o i den äldre runraden och bokstaven œ i den anglofrisiska runraden. Den bär ljudvärden /o/ samt därtill i den äldre runraden och /e/, /ø/ samt därtill i den anglofrisiska runraden.
Historia
Dess rekonstruerade urgermanska namn är *ōþalan (”odal”), som betyder ”arv” eller ”egendom”. Runan slutade användas i Skandinavien omkring sekelskiftet 800 (runan finns bland annat på Rökstenen från århundradets första halva) och den saknas därmed helt i den yngre runraden men återfinns fortsättningsvis i den anglofrisiska runraden under namnet ēðel där den motsvarade ö i svenskan (fonemet œ) från omkring 600-talet framåt.
Wikimedia Commons har media som rör ᛟ.