Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna
Sweden Democrats textlogo.svg
FörkortningSD
LandSverige Sverige
PartiordförandeJimmie Åkesson
PartisekreterareMattias Bäckström Johansson
GruppledareLinda Lindberg
Grundat6 februari 1988
Antal medlemmar33 207 (3)
Politisk ideologiNationalkonservatism
Socialkonservatism
Nationalism
Euroskepticism
Politisk positionHöger
Nordiskt samarbetsorganNordisk frihet
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska konservativa och reformister (ECR)
Politisk grupp i EuropaparlamentetECR-gruppen
Färg(er)Blå, gul
UngdomsförbundSverigedemokratisk Ungdom (1993–2015)
Ungsvenskarna SDU (2015–)
KvinnoförbundSD-kvinnor
Riksdagen (2026)
Röstandel
17,48 procent
Mandat
62 / 349
Regionfullmäktige (2022)
Röstandel
14,94 procent
Mandat
275 / 1 720
Kommunfullmäktige (2022)
Röstandel
14,55 procent
Mandat
2 091 / 12 614
Europaparlamentet (2024)
Röstandel
13,17 procent
Mandat
3 / 21
Webbplats
sd.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt, socialkonservativt och högerpopulistiskt politiskt parti i Sverige. Partiet betecknar sig som socialkonservativt med en nationalistisk grundsyn.

Partiet har ett särskilt fokus på frågor som rör invandring, brottslighet och välfärd.

Partiet bildades 1988. Vid bildandet hade partiet kopplingar till nynazistiska miljöer och etnonationalism. Efter partiledarbytet 1995 följde en ideologisk reformering genom att partiet började rensa bort kopplingarna till vit makt-rörelsen och nynazismen. En statlig utredning konstaterade 2012 att partiet ansträngt sig men ännu inte fullt ut lyckats göra upp med sitt rasistiska arv.

I riksdagsvalet 2010 kom partiet för första gången in i riksdagen. I valet 2022 blev partiet det näst största i riksdagen och det största partiet i regeringsunderlaget till regeringen Kristersson.

Partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson och gruppledare i riksdagen är sedan 2023 Linda Lindberg. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Sverigedemokraterna.

Ideologi

 Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2026-07)
Motivering: Uppgifter om partiets ideologi och politiska program bygger på källor skrivna under olika tid och i olika politisk kontext, men presenterat som om det vore en aktuell och sammanhållen helhetsbild.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Grundsyn och kärnfrågor

Sverigedemokraterna betecknar sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn, som lägger stor vikt vid värdekonservatism och konservativa kulturella värden. Partiet vill värna om svenskheten och de svenska traditionerna, som partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central. Principprogrammet från 2023 beskriver partiets nationalism som icke rasistisk. Forskaren Anders Hellström menar att Sverigedemokraterna sedan 2010-talet utvecklats till att vara ett kulturnationalistiskt parti.

Värderingar

Partiet hade 2010 betoning på skattesänkningar, men också på statens ansvar för allt från försvarspolitik till äldreomsorg, pensioner, sjukvård och skola. Partiet förespråkade en stark välfärdspolitik för svenska medborgare, med besparingar inom integrationspolitiken, och betonade också att samhället har begränsade resurser.

En studie 2026 av Sverigedemokraternas väljare konstaterade att dessa blivit ekonomiska högerväljare. SD-väljarnas politiska misstro har även den minskat, medan man fortfarande är skeptisk mot media. Överlag har SD-väljarna blivit en tydligare del av högern.

Rydgren 2005

Sverigedemokraternas ideologi (2005) där kulturella värdefrågor är överordnade rent materiella överväganden gör att partiet har betecknats som "kulturalistiskt". Det är ett relativt nytt inslag inom svensk politik där konflikten sedan demokratins införande i början av 1900-talet varit fokuserad på socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.

Sverigedemokraterna ser en stark motsättning mellan invandringen, som de menar har blivit alltför stor, och välfärden (välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin har dess ekonomiska politik inte någon framskjuten position (2005).

Sverigedemokraternas ståndpunkter inom kultur och moraliska värderingar har beskrivits som tillhörande den auktoritära högern (2005).

I mätningar

På GAL–TAN-skalan gav en europeisk forskargrupp 2018 partiet en ytterlighetsplacering som mer traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, och mindre grönt och frihetligt, än övriga riksdagspartier, jämförbart med Nationell samling i Frankrike. På den ekonomiska vänster–höger-skalan ger forskargruppen partiet en center-högerposition, mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. På den generella vänster–höger-skalan har partiet en högerposition mellan Kristdemokraterna och Moderaterna, både enligt forskarnas bedömning och väljarnas.

Sveriges politiska partier på den generella vänster–höger-skalan enligt väljarna, 1979–2006

SVT:s vallokalsundersökning har bland annat frågat väljare i EU-valen hur de placerade sig själva på vänster–höger-skalan. År 2014 betraktade sig 44 procent av Sverigedemokraternas väljare som höger, 40 procent som mitten och 16 procent som vänster. Fram till år 2024 ökade andelen som svarade höger till 73 procent samtidigt som andelen som såg sig själva som vänster minskade till 6 procent. Andelen sverigedemokratiska väljare som placerade sig själva i mitten av skalan var det året 21 procent. Under de tio åren mellan 2014 och 2024 förändrades alltså de sverigedemokratiska väljarnas syn på sig själva från ungefär lika mycket höger som mitten till en tydlig dominans för höger.

I en undersökning 2016 bedömdes Sverigedemokraternas riksdagsledamöter stå närmare den borgerliga alliansen i 44 procent av sakfrågorna och närmare de rödgröna i 25 procent av frågorna. SD:s gruppledare Mattias Karlsson konstaterade 2017 att partiet står i mitten när det gäller fördelningspolitik och synen på välfärdsstaten, men till höger om mitten i vissa värdefrågor som försvars- och invandringspolitik. Statsvetenskapsprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson publicerade 2016 en liknande slutsats om partiets väljarbas.

I utomstående bedömningar

I början av 2000-talet beskrevs partiet som främlingsfientligt och högerpopulistiskt av bland andra sociologen Jens Rydgren 2005 och statsvetaren Cas Mudde 2007. En statlig utredning om främlingsfientlighet konstaterade 2012 att partiet hör hemma i den familj av främlingsfientliga partier som finns i Europa.

År 2022 rådde delade meningar om hur långt partiet hade kommit i sin reningsprocess från 1995. År 2025 etablerade Israel för första gången officiell kontakt med Sverigedemokraterna och hävde därmed den tidigare bojkotten. År 2026 uppgav israels minister för bekämpning av antisemitism i en intervju att det inte var seriöst att anklaga SD för antisemitism.Samma år bjöds Jimmie Åkesson in för att hålla ett tal i Israel på en konferens mot antisemitism. Samtidigt visade flera studier på att Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna var ett av de svenska partier med högst antisemitism bland väljarna.

Partiets uppslag i Nationalencyklopedin (NE) läste 2010 att: "SD har mest uppmärksammats för en aggressiv hållning mot invandrare och har framstått som ett mellanting mellan ett populistiskt och främlingsfientligt parti", vilket sedan dess reviderats, och istället läser att partiet arbetat med att "tvätta bort den rasistiska och främlingsfientliga stämpeln". År 2013 anmäldes P4 extra för att "programledaren sa att Jimmie Åkesson var partiledare för ett främlingsfientligt parti", vilket anmälarna menade stred mot "kravet på opartiskhet och saklighet", då de menade att Sverigedemokraterna inte skulle vara ett "främlingsfientligt parti" utan ett "invandringskritiskt parti". Inslaget friades senare av Granskningsnämnden för radio och TV mot utplockade delcitat ur partiets principprogram från 2011 som de menade kan betraktas som främlingsfientligt.

Partisymbol

Valsedel för partiet med partiets blåsippa 2018.

Efter grundande 1988 valde partiet 1990 blomman förgätmigej som partisymbol via medlemsomröstning vilken kort därpå istället ersattes med en hand hållande en brinnande fackla i svenska flaggans färger. Facklan anses stå för kamp och hängivenhet och har även använts av nyfascistiska organisationer som italienska Movimento Sociale Italiano (MSI) och brittiska National Front.

Efter Jimmie Åkessons inträde som partiledare byttes 2006 partisymbolen ut mot en blåsippa, vilket ledde till anklagelser om varumärkesintrång från småpartiet Högerpartiet de konservativa. Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.

Politiskt program

 Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2026-07)
Motivering: Uppgifter om partiets ideologi och politiska program bygger på källor skrivna under olika tid och i olika politisk kontext, men presenterat som om det vore en aktuell och sammanhållen helhetsbild.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Enligt Sverigedemokraterna själva prioriterade partiet fyra områden, år 2023: migrationspolitik, rättspolitik, bränslepriser och välfärd.

Ekonomi och skatter

Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt. Man var år 2010 emot Ekonomiska och monetära unionen och vissa av villkoren för frihandel. Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.

Europeiska unionen

Sverigedemokraterna menar att EU borde reformeras i en mer mellanstatlig riktning, där medlemsländerna återtar kontrollen över vissa politikområden. Man menar att EU-samarbetet borde fokusera på bland annat den inre marknaden, samarbete kring gränsskydd och bekämpande av illegal migration, medan frågor som skatt, välfärd och utbildning hålls på nationell nivå. Om detta i framtiden inte skulle visa sig möjligt överväger partiet att eventuellt verka för ett utträde.

SD vill att Sverige ska behålla kronan som valuta och begära ett permanent undantag från EU:s krav att på sikt gå med i euro-samarbetet.

Familjepolitik, jämställdhet och HBTQ+

Partiet förespråkare den rådande svenska abortlagstiftningen och är för att homosexuella ska få adoptera och gifta sig.

Sverigedemokraterna vill införa ett förbud mot manlig omskärelse av omyndiga pojkar som görs av annat än medicinska skäl. Partiet argumenterar med hänvisning till barnkonventionen och barns rätt till respekt för sin fysiska integritet. Partiet menar också att religiöst motiverad omskärelse, som enbart ska få utföras på dem som uppnått myndighetssålder och som kan samtycka till ingreppet, inte ska ekonomiskt belasta den allmänna sjukvården.

Genusforskarna Eva Karlberg, Elżbieta Korolczuk och Hansalbin Sältenberg framhåller att politiker från Sverigedemokraterna är bland de främsta aktörerna bakom spridningen av antigenderdiskurser i Sverige.

Hälsa och sjukvård

Partiet vill satsa på barn- och ungdomspsykiatrin och utöka antalet vårdplatser på landets akutmottagningar. Sverigedemokraterna vill även avskaffa rätten till annat än akut sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Jord- och skogsbruk

Partiet vill inrätta en djurskyddspolis och skärpa straffen för djurplågeri samt på sikt införa en ersättning för de merkostnader som kommer med högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till avlivning genom avblodning utan bedövning, pälsindustrin och vill förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen.

Kultur

Man vill att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter.

Migration

Antal beviljade uppehållstillstånd i Sverige 1980– för olika ärendeslag. Staplat ytdiagram.

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. De motsätter sig inte invandring i sig, men menar att den ska hållas på en nivå så att det inte "hotar nationella identiteten, landets välfärd eller trygghet". Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige. Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill även begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett prisbasbelopp för att en person ska få ta hit sin make eller maka.

Islam

I principprogrammet 2023 anges att islam och särskilt dess politiska gren islamismen bör motverkas och att invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.

Miljö

I informationsmaterial och motioner förnekar inte partiet klimathotet. Partiet vill därför verka för att bevara och utveckla kärnkraften, och för att EU:s system för utsläppshandel sprids globalt. Sverigedemokraterna är dock det enda parti som röstade nej i riksdagen till att Sverige skulle vara med i Parisavtalet 2015, och Jimmie Åkesson ville 2017 att Sverige skulle lämna Parisavtalet med hänvisning till att Sverige har gjort tillräckligt. Den klimatskeptiske debattören Lars Bern har hjälpt partiet att utforma sin klimatpolitik. Åkesson uttryckte 2022 att han inte sett något vetenskapligt stöd för att det här och nu skulle pågå en klimatkris. Partiet ville 2017 skära ned budgeten på området, begränsa SMHI:s budget på grund av myndighetens opinionsbildande roll kring klimathotet, och riva upp flygskatten.

Näringsliv och arbetsmarknad

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp reglerna för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden. När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.

Rättsväsende

Fru Justitia, symbolen för rättvisan, som utsmyckning på en domstolsbyggnad; här dock inte framställd med sina vanliga attribut.

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också göra sexköpslagen mer effektiv samt införa fängelse som minimistraffet för grovt köp av sexuell tjänst samt köp av sexuell handling av barn. De vill också stärka gränsskyddet. År 2025 tog Sverigedemokraterna beslutet om att de vill ändra lagen om hets mot folkgrupp. Ett av deras förslag inför valet 2026 är att svenskfientlighet ska bli en del av lagen om hets mot folkgrupp.

Skola, utbildning och forskning

Huvudmannaskap: Sverigedemokraterna vill centralisera den svenska skolan med ett statligt huvudmannaskap för alla årskurser. De anser att kommunaliseringen av gymnasieskolan i Sverige som infördes 1991 försämrade skolans kvalité.

Friskolor: Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man ser som en överetablering av friskolor och förordar ett system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta. Sverigedemokraterna vill därför att kommunerna ska ha vetorätt mot startandet av nya friskolor.

Sverigedemokraterna ville tidigare införa ett förbud mot uttagning av vinster ur friskoleverksamheter, då "det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieägare", och att det går "utmärkt" att driva en friskola utan att ta ut vinst. De påpekade att många väljare delar denna uppfattning, och citerar en undersökning där 83 procent av de intervjuade väljarna ansåg att en eventuell vinst bör återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen. År 2015 svängde partiet i frågan och de är nu positiva till vinstuttag från kommunalt bekostade skolor.

Utrikespolitik

Sverigedemokraterna var länge negativt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato, men efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ändrade partiet hållning och stödde ett svenskt medlemskap om även Finland blev medlemmar.[källa behövs]

Välfärd och äldreomsorg

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.

Historia

Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sverigedemokraterna grundades 1988 ur kretsar kring Bevara Sverige Svenskt (BSS). Flera av de tidiga medlemmarna hade kopplingar till nationalistiska samt vissa nazistiska grupper. Under 1990-talet var partiet litet och präglades av interna konflikter, ekonomiska problem och extremism, men försökte samtidigt förändra sin image genom att ta avstånd från vissa uttryck och grupper.

År 2005 blev Jimmie Åkesson partiledare. Under hans ledning moderniserades partiet och stödet ökade snabbt. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 med 5,7 procent av rösterna. Partiet uppmärksammades för flera skandaler, bland annat järnrörsskandalen 2012 som ledde till att tre SD-politiker lämnade samtliga eller flera av sina uppdrag.

I valen 2014 och 2018 fortsatte partiet att växa och blev Sveriges tredje största parti. Under denna period ökade också partiets politiska inflytande, bland annat genom budgetsamarbeten med Moderaterna och Kristdemokraterna samt genom misstroendeförklaringen 2021 som ledde till att statsminister Stefan Löfven fälldes.

I valet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti med 20,5 procent av rösterna. Genom Tidöavtalet fick partiet stort inflytande över regeringens politik trots att det inte ingår i regeringen. I april 2026 meddelade Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna kan komma att ingå i en framtida regering om Tidöpartierna vinner valet.[källa behövs]

Vid Riksdagsvalet 2026 fick SD 17,48 procent av rösterna och blev åter det tredje största partiet.

Organisation

Sverigedemokraternas partiblomma framför och bakom riksdagsledamoten Pontus Andersson Garpvall.

Medlemmar

Partiet hade 4 094 medlemmar den 31 december 2009. I december 2020 hade de 33 200 medlemmar, vilket gör dem till tredje största parti i Sverige sett till antal medlemmar och 35 800 år 2023.

Lokala avdelningar

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Partiledare

Leif Ericsson och Jonny Berg 1988–1989
Ola Sundberg och Anders Klarström 1989–1990
Anders Klarström och Madeleine Larsson 1990–1992
Anders Klarström 1992–1995
Mikael Jansson 1995–2005
Jimmie Åkesson sedan 2005

Under Jimmie Åkessons sjukskrivning hösten 2014 till våren 2015 vikarierade gruppledaren Mattias Karlsson som partiledare.

Partisekreterare

Jakob Eriksson 1998–2001
Jimmy Windeskog 2001–2003
Torbjörn Kastell 2003–2004
Jan Milld 2004–2005
David Lång 2005
Björn Söder 2005–2015
Richard Jomshof 2015–2022
Mattias Bäckström Johansson sedan 2022

Partistyrelse

Huvudartikel: Sverigedemokraternas partistyrelse, som även listar tidigare års partistyrelser

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Västerås på Sverigedemokraternas landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2023, följer enligt nedan.

Ledamöter

Suppleanter

Företrädare i Sveriges riksdag

Gruppledare i riksdagen

Björn Söder 2010–2014
Mattias Karlsson 2014–2019
Henrik Vinge 2019–2023
Linda Lindberg sedan 2023

Vice gruppledare i riksdagen

Mattias Karlsson 2010–2014
Per Ramhorn 2014–2019
Henrik Vinge 2019
Mattias Bäckström Johansson 2019–2022
Linda Lindberg 2022–2023
Michael Rubbestad 2023–2026
Matheus Enholm sedan 2026

Utskottsordföranden

Följande personer kom 2022 att bli Sverigedemokraternas första utskottsordföranden:

Riksdagens delegationsledare

Följande personer kom att bli Sverigedemokraternas första delegationsledare:

Finanser






Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2023

  Försäljning och lotterier (0 %)
  Offentligt stöd (75 %)
  Övrigt (1 %)
  Medlemsavgifter (2 %)
  Bidrag (22 %)

Sedan 2019 redovisar politiska partier årligen sina intäkter över en viss nivå till Kammarkollegiet. Sverigedemokraternas redovisade intäkter för 2023 var totalt 129 137 093 kr. I redovisningen av punkten "Bidrag" ingår bidrag från såväl privatpersoner (ca 42 500 kr) som från partiets lokalavdelningar (ca 27 miljoner kr), SKR (ca 630 000 kr), Nordiska rådet (ca 309 000 kr) samt Svenska kyrkans partistöd (360 000 kr).

Partikassör

Bo Broman 2019–

Samverkande organisationer

Ungdomar

Sverigedemokraterna bröt med sitt tidigare ungdomsförbund Sverigedemokratisk Ungdom 12 september 2015 efter valet av Jessica Ohlson som ny ordförande. Det nya ungdomsförbundet har till skillnad från det tidigare SDU och de andra partiernas ungdomsförbund inte demokratiskt valda företrädare, utan Ungsvenskarnas styrande förbundskongress utses av Sverigedemokraternas partiledning. I december 2023 öppnade partiledningen åter för att framöver skilja ungdomsförbundet från moderpartiets direkta styrning.

Kvinnor

Kristna

Säkerhetsorganisation

Sverigedemokraterna byggde sedan valet 2010 upp en egen säkerhetsorganisation med en säkerhetschef och en deltidsarbetande tillförordnad chef på riksplanet. I distrikten finns det sedan säkerhetssamordnare och säkerhetskommunikatörer. Alla medlemmar uppmanas att rapportera incidenter till säkerhetsenheten. Organisationen består av cirka 60 personer.

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2012 uppgav varannan sverigedemokrat i fullmäktige att de utsatts för trakasserier, hot eller våld; det är ungefär dubbelt så mycket som bland övriga partier. Sverigedemokraterna polisanmälde 95 händelser 2012.

Organisationen bevakar även så att partiets egna medlemmar inte läcker uppgifter till pressen via mail genom att kolla e-postloggar.

Media

En rad alternativa medier som har kategoriserats som invandringskritiska eller högerinriktade, ofta i form av bloggar och nätbaserade tidskrifter som delas flitigt på sociala medier, är av stor betydelse för partiets opinionsbildning. I en granskning av Sverigedemokraternas kommunikation presenterad 25 november 2015 skriver Expressen om hur partiet använder flera förtäckta nätkanaler på sociala medier och hemsidor parallellt med det öppna kampanjarbetet för att anonymt kunna sprida sitt budskap, exempelvis på Facebook där invandring och mångkultur kopplas samman med brottslighet. Kommunikationschef Joakim Wallerstein bekräftade för Expressen att Sverigedemokraterna "jobbar med olika varumärken helt enkelt" för att lättare komma ut med sitt budskap. Enligt Medieakademins Maktbarometer var Sverigedemokraterna femte mäktigast på sociala medier i Sverige år 2021.

Den 22 mars 2017 presenterade Expressen en granskning av hur sverigedemokratiska riksdagsmän tillsänt hatsajter material i hemlighet, såsom kartläggningar av politiska motståndare, uthängningar av kritiker och spekulationer om misstänkta brottslingar. Exempelvis försåg riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) Avpixlat med information om en regional LRF-ordförande som resulterade i att Avpixlat publicerade en artikel om ordföranden som djurplågare och kvinnomisshandlare trots att han hade frikänts från anklagelserna i flera instanser.

sdwebbtv: Partiets kanal på Youtube är sdwebbtv.

SD-Kuriren: Sverigedemokraterna ger ut tidningen SD-Kuriren som är partiets officiella organ och medlemstidning (sedan 2003). Tidskriften utkom 4–6 gånger per år och gavs ut från Lund. Ansvarig utgivare var Richard Jomshof, som från och med 1999 också var chefredaktör men efterträddes på den posten 2009 av Tommy Hansson. Nästa chefredaktör var Paula Bieler som tillträdde 1 juli 2013 men som sedermera lämnat alla politiska uppdrag i SD år 2020. Sedan 2016 utkommer tidningen enbart vid val.

SD-bulletinen: Tidigare intern medlemstidning som lades ner år 2012.

Samtiden: Sverigedemokraterna ger ut webbtidningen Samtiden. Tidningen började komma ut i slutet av maj 2014. Till chefredaktör och ansvarig utgivare vid starten utsågs Jan Sjunnesson. Han efterträddes som ansvarig utgivare av Markus Jonsson. Sedan 2016 är Dick Erixon ansvarig utgivare och chefredaktör.

Samhällsnytt, f.d. Avpixlat: Partiet kopplades samman med bloggen Avpixlat då Kent Ekeroth upplåtit sitt bankkonto för donationer till sajten och även haft synpunkter på det redaktionella innehållet men partiledningen ser inget problem med att Ekeroth är med och styr arbetet på Avpixlat. Tidigare uttalade Jimmie Åkesson att det var problematiskt att partiet förknippas med sajten och att partiet saknar kontroll över denna. Avpixlat fick sin förste ansvarige utgivare, Mats Dagerlind, i maj 2014. Hösten 2015 avslöjade Expressen att Sverigedemokraternas gruppledare i Riksdagen, Mattias Karlsson, skrivit anonyma artiklar för Avpixlat. Karlsson motiverade valet av anonymitet med att han visste för lite om vilka som låg bakom sajten. Samhällsnytt är sedan 2017 en efterföljare till Avpixlat, eftersom den drivs av samma ideella förening, Föreningen för sverigevänliga intressen, och genom att nyckelpersoner som Kent Ekeroth ligger bakom både Avpixlat och Samhällsnytt.

Dispatch International: I slutet av 2012 distribuerade Sverigedemokraterna ett nummer av tidningen Dispatch International till samtliga sina medlemmar, vilket väckte starka reaktioner eftersom tidningen beskrivs som rasistisk och islamfientlig. Beslutet att distribuera ett nummer av tidningen togs av SD-kurirens ansvariga utgivare Richard Jomshof som försvarade beslutet med att tidningen har en viktig roll i samhällsdebatten eftersom den diskuterar islam på ett sätt andra inte gör.

Nyheter Idag: I en granskning gjord av Expressen 2017 framgick att Kent Ekeroth registrerade domänen Nyheter Idag och att partiet hade betalat Nyheter Idag för att publicera negativa nyheter om den gamla SDU-ledningen som låg i linje med partiets uppfattning tiden innan brytningen mellan partiet och ungdomsförbundet. Tidningens chefredaktör Chang Frick sade att tidningen opinionsmässigt är positiv till SD och föreslog ett upplägg för pressekreteraren Martin Kinnunen att odla en bild av oberoende mellan SD och Nyheter Idag. Kinnunen uttryckte skepsis till idén. Frick svarade att syftet inte var att sänka eller skada partiet, men istället utföra normal granskning.

Riks: Sverigedemokraterna lanserade år 2020 mediekanalen Riks. Kanalen publicerar videoklipp på Youtube.

Partiet sänder också närradio.

Internationella samarbeten

Våren 1997 deltog Sverigedemokraternas Johan Rinderheim i den konferens i Strasbourg då nätverket Euronat grundades på initiativ av Nationella fronten. Rinderheim skrev på den gemensamma deklarationen, där medlemmarna bland annat uttryckte sin strävan efter ett "återfött" Europa som skulle "byggas upp med de europeiska nationer som är baserade på civilisationer med rötter i grekiska, keltiska, germanska, latinska och kristna traditioner”. Euronat nämndes också av Torbjörn Kastell i ett tal till Fosterländska Folkförbundet (IKL) i Hyvinge, Finland 27 juli 1997 som en förebild för de nordiska nationalistpartiernas samorganisation Nord-Nat. Nord-Nat, till vilket SD var primära initiativtagare, var ett nätverk där SD samarbetade med partierna Nationalpartiet Danmark, Fosterländska folkförbundet och Fedrelandspartiet. SD lämnade båda nätverken kring millennieskiftet.

Kring 2000-talet hade Sverigedemokraterna franska Nationella fronten som förebild, men framhåller numera[när?] det danska partiet Dansk Folkeparti som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet. Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts. DF:s dåvarande partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen Sverigedemokraternas valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande Dansk Folkeparti-politikern Søren Espersen. Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.

Sverigedemokraternas före detta partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna då enbart ville ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte ville ha något närmare samröre med andra utländska partier. Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".

I internationell och svensk media rapporterades det om att Sverigedemokraterna inför Europaparlamentsvalet 2014, tillsammans med nationalistiska högerpartier som franska Nationella fronten, belgiska Vlaams Belang, österrikiska FPÖ, nederländska Partij voor de Vrijheid, enades om en politisk plattform. Linus Bylund, pressekreterare för Sverigedemokraterna, sa att kampanjerna skulle bli nationellt betonade, något även Philip Claeys från Vlaams Belang instämde i: "En enda gemensam högerextrem kampanj blir det inte. Men vi kan lära av varandra och cirkulera goda idéer." Sveriges Radio rapporterade att målet var att högerextrema partier ska skapa en gemensam partigrupp i Europaparlamentet. Sverigedemokraterna menade dock att någon överenskommelse ännu inte fanns, utan att förutsättningslösa samtal fördes och att bland annat Nationella fronten var en intressant samarbetspartner. Dansk Folkeparti reagerade och varnade Sverigedemokraterna för att inleda ett sådant samarbete med hänsyn till att det skulle kunna försämra partiets förmåga att vinna väljare i valet till Sveriges riksdag 2014. Dansk Folkeparti hotade även att överge samarbetet med Sverigedemokraterna om ett fördjupat samarbete med Nationella fronten inleddes.

Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD). I juli 2018 har partiet bytt till Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR).

Valresultat

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval

Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd i Sydsverige. I riksdagsvalet 2022 fick de störst andel röster i norra och östra Skåne (32,2 procent), västra Skåne (28,7 procent) och Blekinge (28,5 procent). Svagast stöd har partiet i de tre storstadskommunerna, Stockholm (10,7 procent), Göteborg (14,7 procent) och Malmö (16,4 procent), samt i Västerbotten (14,5 procent) och Gotland (15,7 procent).

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)		 Mandat Förändring
mandat		 Ref
19881 1180,02 %0 av 349
19914 8870,09 %0,070 av 3490
199413 9540,25 %0,160 av 3490
199819 6240,37 %0,120 av 3490
200276 3001,44 %1,070 av 3490
2006162 4632,93 %1,490 av 3490
2010339 6105,70 %2,7720 av 34920
2014801 17812,86 %7,1649 av 34929
20181 135 62717,53 %4,6862 av 34913
20221 330 32520,54 %3,0173 av 34911
20261 183 24817,48 %−3,0562 av 349−11


Resultat i riksdagsval per kommun

Resultat i riksdagsvalet 2026 på kommunnivå.

Landstingsval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)		 Mandat Förändring
mandat		 Ref
19880
199100
199400
199800
200229 5110 av 1 6560
2006149 8912,77 %1616
2010266 3074,58 %1,8168 av 1 66252
2014561 6119,14 %4,56161 av 1 67893
2018828 22012,86 %3,72224 av 1 69663
2022958 13714,94 %2,08275 av 1 72051

Kommunalval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)		 Mandat Förändring
mandat		 Ref
19880
199122
199453
199883
200247 70449 av 13 27441
2006159 1052,88 %281 av 13 092232
2010290 7824,91 %2,03612 av 12 978331
2014581 4759,33 %4,421 324 av 12 780712
2018832 08312,74 %3,411 806 av 12 700482
2022945 25814,55 %1,812 091 av 12 614285

Kyrkoval

Partiet är sedan 2001 representerat som en nomineringsgrupp i Svenska Kyrkans kyrkomöte, som även har använt namnet Fädernas kyrka. Nomineringsgruppen ombildades till det kyrkopolitiska förbundet Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK) inför valet 2025.

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)		 Mandat Förändring
mandat		 Ref
20016 9220,83 %2 av 251
200511 8771,74 %0,914 av 2512
200918 8152,86 %1,127 av 2513
201340 5715,97 %3,1115 av 2518
201789 8199,27 %3,324 av 2519
202168 9417,79 %−1,4819 av 251−5
202551 8786,29 %−1,5016 av 251−3

Europaparlamentsval

Sverigedemokraterna blev invalda i Europaparlamentet för första gången i valet 2014, då partiet fick 9,7 procent av rösterna och två mandat. Efter valet anslöt sig partiets Europaparlamentariker till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD). men bytte grupp 2018 till Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen).

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)		 Mandat Förändring
mandat		 Ref
19998 5680,33 %0 av 22
200428 3031,13 %0,80 av 190
2009103 5843,27 %2,140 av 180
2014359 2489,67 %6,42 av 202
2019636 87715,34 %5,673 av 201
2024552 92013,17 %−2,173 av 210

Källor

  1. 1 2 ”SD får ny gruppledare i riksdagen”. Svenska Dagbladet (SvD). https://www.svd.se/a/WReakj/sd-far-ny-gruppledare-i-riksdagen. Läst 26 april 2023.
  2. ↑ ”Tusentals medlemmar lämnade S i fjol – bara SD ökade”. Nyheter Idag. 30 april 2021. https://nyheteridag.se/tusentals-medlemmar-lamnade-s-i-fjol-bara-sd-okade/. Läst 29 maj 2021.
  3. 1 2 3 4 5 Sverigedemokraterna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 26 mars 2026.
  4. ↑ ”Member parties ACRE”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190801150100/https://www.acreurope.eu/our_family#parties. Läst 8 juli 2019.
  5. ↑ ”Det här är SDU – Sverigedemokratisk ungdom”. Sverigedemokratisk ungdom. https://sdu.nu/. Läst 1 oktober 2015.
  6. ↑ ”Valpresentation”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 19 september 2026. https://web.archive.org/web/20260919130254/https://resultat.val.se/val2026/RD?r=S. Läst 19 september 2026.
  7. 1 2 3 4 ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
  8. 1 2 3 4 ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
  9. 1 2 ”Val till Europaparlamentet: Valpresentation 2024”. Valmyndigheten. resultat.val.se. https://resultat.val.se/euval2024/EU?r=S. Läst 26 mars 2026.
  10. 1 2 3 4 Sverigedemokraterna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 september 2018.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 september 2018. https://web.archive.org/web/20180910000000/https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna?isSearchResult=true. Läst 26 mars 2026.
  11. ↑ ”Högerpopulism i nyhetsmedier: En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser”. Forskningsprojekt inom Medie- och kommunikationsvetenskap 2017-2020. Göteborgs universitet. 29 augusti 2020. https://www.gu.se/forskning/hogerpopulism-i-nyhetsmedier. Läst 13 juli 2022.
  12. 1 2 ”Sverigedemokraternas principprogram (2023)”. Sverigedemokraterna. sd.se. https://www.sd.se/wp-content/uploads/2024/01/sverigedemokraternas-principprogram-2023.pdf. Läst 26 mars 2026.
  13. ↑ ”SD:s vitbok visar ett nazistiskt arv: ”Extremt””. Aftonbladet. aftonbladet.se. 26 juni 2025. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0VaB5A/sd-s-vitbok-visar-ett-nazistiskt-arv. Läst 25 mars 2026.”Här är rasismen i SD:s vitbok””. Göteborgs-Posten (GP). gp.se. 9 juli 2025. https://www.gp.se/politik/har-ar-rasismen-i-sds-vitbok.dfc9ec3e-195d-4abd-82b5-650bec6c8f80. Läst 25 mars 2026.”SD:s vitbok visar ett nazistiskt arv: ”Extremt””. Svenska Dagbladet (SvD). svd.se. 26 juni 2025. https://www.svd.se/a/KMJro4/sd-s-vitbok-visar-ett-nazistiskt-arv. Läst 25 mars 2026.”Sverigedemokraternas vitbok visar ett nazistiskt arv””. SVT Nyheter. svt.se. 26 juni 2025. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverigedemokraternas-vitbok-visar-ett-nazistiskt-arv. Läst 25 mars 2026.
  14. 1 2 ”Främlingsfienden inom oss”. SOU 2012:74. Statens offentliga utredningar. sid. 17, 162. Arkiverad från originalet den 19 november 2012. https://web.archive.org/web/20121119173827/http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf. Läst 3 juli 2026.
  15. ↑ ”Vi vill bygga ett traditionellt välfärdssamhälle - Sverigedemokraterna”. Sverigedemokraterna. sd.se. 26 maj 2015. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208172103/https://sd.se/vi-vill-bygga-ett-traditionellt-valfardssamhalle/. Läst 14 augusti 2015.
  16. ↑ ”Socialkonservativa tankar och tänkare - Sverigedemokraterna”. Sverigedemokraterna. sd.se. 25 maj 2015. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208171231/https://sd.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/. Läst 14 augusti 2015.
  17. 1 2 ”SD blir socialkonservativt”. SVT Nyheter. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-blir-socialkonservativt. Läst 14 augusti 2015.
  18. 1 2 3 4 5 Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 118-124. ISBN 91-44-04307-4
  19. ↑ ”Sverigedemokraternas principprogram 2019”. Svensk nationell datatjänst. 14 oktober 2019. https://snd.se/sv/vivill/party/sd/c/2019. Läst 9 juli 2024.
  20. ↑ ”Sverigedemokraternas principprogram 2011”. Svensk nationell datatjänst. 14 oktober 2011. https://snd.se/sv/vivill/party/sd/c/2011. Läst 9 juli 2024.
  21. ↑ Hellström, Anders. ”The sweden democrats: From Etnic to cultural nationalism?”. Trust Us: Reproducing the nation and the Scandinavian Nationalist Populist parties. sid. 85-110. Läst 22 maj 2026
  22. ↑ ”En återupprättad välfärd”. Riksdagen. 27 oktober 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-aterupprattad-valfard_gy02fi231/html/. Läst 29 september 2026.
  23. ↑ Pontus Strimling, Kimmo Eriksson, Simon Karlsson och Jens Rydgren (2026). Sverigedemokraternas väljare 2026 Hur deras syn på samhället, politiken och sig själva förändrats jämfört med M- och S-väljare. Institutet för framtidsstudier (IFFS)
  24. ↑ ”Sverigedemokraternas Principprogram (2005)” ( PDF). Sverigedemokraterna. sd.se. 8 maj 2005. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129043648/http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 25 november 2010.
  25. 1 2 3 ”Grafik: Det här är GAL-TAN-skalan”. Sveriges Radio. 5 april 2018. Arkiverad från originalet den 18 september 2020. https://web.archive.org/web/20200918141157/http://sverigesradio.se/artikel/6924173.
  26. ↑ ”CHES Stats” (på engelska). Chapel Hills Experts Survey (CHESDATA.EU). Arkiverad från originalet den 24 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191024045847/https://www.chesdata.eu/ches-stats. Läst 24 oktober 2019.
  27. 1 2 SCB, Valundersökningar 1979–2006
  28. ↑ ”Höger eller vänster? Så tycker väljarna”. SVT Nyheter. svt.se. 9 juni 2024. https://www.svt.se/datajournalistik/euvalu2024/vanster-hoger/. Läst 21 maj 2025.
  29. ↑ Jenny Björkman & Björn Fjæstad. ”Tungan på vågen: Vågmästare och balanspartier”. academia.edu. sid. 51–52. https://www.academia.edu/16424619/Tungan_på_vågen_Vågmästare_och_balanspartier. Läst 17 december 2016.
  30. ↑ ”Väljarna uppfattar Sverigedemokraterna som ett högerparti”. SVT Nyheter. svt.se. 7 juli 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valjarna-uppfattar-sd-som-ett-hogerparti. Läst 21 maj 2025.
  31. ↑ Henrik Ekengren Oscarsson (28 augusti 2016). ”Den svenska partirymden 2016”. https://ekengrenoscarsson.com/2016/08/28/den-svenska-partirymden-2016/. Läst 21 maj 2025.
  32. ↑ ”Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark” (på engelska). The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren). hsf.bgu.ac.il. Arkiverad från originalet den 4 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120204171911/http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456. Läst 19 oktober 2012.
  33. ↑ ”Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet” ( PDF). Statens medieråd. regeringen.se. maj 2013. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008084956/http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf. Läst 28 september 2014.
  34. ↑ Mudde, Cas (2007) (på engelska). Populist Radical Right Parties in Europe. Cambrigde University Press. ISBN 978-0-521-61632-4. https://archive.org/details/populistradicalr0000mudd
  35. ↑ Lodenius, Anna-Lena (2022). Svart på vitt: Om Sverigedemokraterna. Bokförlaget Atlas
  36. ↑ Nilsson, Erik (24 februari 2025). ”Israel släpper bojkott mot SD: ”Gjort upp””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/JbwkRP/israel-slapper-bojkott-mot-sd. Läst 31 maj 2026.
  37. ↑ Pelle Zackrisson (24 mars 2026). ”Chikli försvarar Åkesson – kallar Sánchez kriminell”. Kvartal. https://kvartal.se/pellezackrisson/artiklar/chikli-forsvarar-akesson-kallar-sanchez-kriminell/cG9zdDo4NjkxMQ. Läst 2 juli 2026.
  38. ↑ Pelle Zackrisson (16 januari 2026). ”Åkesson talar på konferens mot antisemitism i Israel”. Kvartal. https://kvartal.se/pellezackrisson/artiklar/akesson-talar-pa-israelkonferens-mot-antisemitism/cG9zdDo0NzgwNg. Läst 31 maj 2026.
  39. ↑ ”Nya rapporter om ökad antisemitism: Vänsterväljare långt från värst”. Dagens Nyheter. 17 juni 2026. https://www.dn.se/sverige/nya-rapporter-om-okad-antisemitism-vanstervaljare-langt-fran-varst/. Läst 2 juli 2026.
  40. ↑ ”Antisemitismen lägst bland vänsterväljare – och högst bland SD:s”. Omni. 16 juni 2026. https://omni.se/antisemitismen-lagst-bland-vanstervaljare-och-hogst-bland-sd-s/a/L4jrMR. Läst 2 juli 2026.
  41. ↑ Sverigedemokraterna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 oktober 2010.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 november 2010. https://web.archive.org/web/20101127000000/http://www.ne.se/sverigedemokraterna. Läst 28 september 2014.
  42. 1 2 ”Dnr: 13/00495” ( PDF). Granskningsnämnden för radio och TV. radioochtv.se. 10 juni 2013. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924084228/http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf. Läst 28 september 2014.
  43. ↑ Mellgren, Fredrik (12 juni 2013). ”Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okej-kalla-sd-framlingsfientligt_8260682.svd. Läst 28 september 2014.
  44. ↑ Leif Ericsson, Erik Dahlen (12-1990). ”TAVLINGEN AVGJORD”. SD-Bulletinen (Sverigedemokraterna).
  45. ↑ Nandorf, Tove (23 december 2006). ”Sd anklagas för blåsippestöld”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold/. Läst 28 september 2014.
  46. ↑ Mynewsdesk (26 maj 2006). ”Sverigedemokraterna byter partisymbol”. Pressmeddelande. Läst 29 september 2014.
  47. ↑ ”Sveriges snabbast växande folkrörelse”. Sverigedemokraterna. https://sd.se/. Läst 18 mars 2023.
  48. ↑ ”Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor”. Sverigedemokraterna.se. 23 juni 2010. Arkiverad från originalet den 26 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100626104532/http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor. Läst 28 september 2014.
  49. 1 2 3 ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.se. 1 maj 2005. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501181551/http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/sverigedemokraternas-principprogram-2005/. Läst 4 januari 2010.
  50. ↑ ”Vad vi vill - utrikespolitik”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914202545/https://sd.se/vad-vi-vill/utrikespolitik/. Läst 14 september 2021.
  51. ↑ ”EU”. Sverigedemokraterna. 3 maj 2020. https://sd.se/our-politics/eu/. Läst 14 september 2021.
  52. ↑ ”Valuta”. Sverigedemokraterna. 3 maj 2020. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914202547/https://sd.se/our-politics/valuta/. Läst 14 september 2021.
  53. ↑ ”SD för samkönade adoptioner och abortlagen”. SVT Nyheter/TT Nyhetsbyrån. svt.se. 22 november 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-for-samkonade-adoptioner-och-abortlagen-1. Läst 31 juli 2024.
  54. ↑ ”Motion : Regionen skall sluta med könsstympning av pojkar som görs av andra än medicinska skäl”. Sverigedemokraterna. april 2013. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313071007/https://vgr.sd.se/wp-content/uploads/sites/296/2013/04/Motion-k%C3%B6nsstympning.pdf. Läst 13 april 2015.
  55. ↑ ”Icke-medicinsk omskärelse Interpellation 2017/18:433 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/icke-medicinsk-omskarelse-_H510433. Läst 24 april 2018.
  56. ↑ Söder, Björn (26 mars 2014). ”Dags att förbjuda icke-medicinsk omskärelse”. SD-Kurinen. Arkiverad från originalet den 8 april 2014. https://web.archive.org/web/20140408054514/http://sdkuriren.se/dags-att-forbjuda-icke-medicinsk-omskarelse/. Läst 13 april 2015.
  57. ↑ Karlberg, Eva; Korolczuk, Elżbieta; Sältenberg, Hansalbin (2025). ”Insidious de-democratization: Conceptualizing anti-gender politics in Sweden”. Journal of Gender Studies 34 (1). doi:10.1080/09589236.2024.2446345.
  58. ↑ ”Partiet för en värdig sjukvård”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/sjukvardspolitik/. Läst 29 september 2014.
  59. ↑ ”Skärpta straff för djurplågeri Motion 2017/18:2384 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-for-djurplageri-_H5022384. Läst 24 april 2018.
  60. ↑ ”Partiet för ett säkert djurskydd”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/djurskydd/. Läst 29 september 2014.
  61. ↑ Skalin, Johnny (27 april 2009). ”Motion om att avveckla skattefinansierat stöd för invandrarföreningar”. Sverigedemokraterna.se. Sverigedemokraterna - Sundsvall. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103160806/https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/. Läst 28 september 2014.
  62. ↑ Josefsson, Magnus (26 maj 2008). ”Sverigedemokrater vill stoppa bidrag till invandrarföreningar”. Borås Tidning. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222025945/http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece. Läst 28 september 2014.
  63. ↑ ”Beviljade uppehållstillstånd översikter”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 15 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190115181936/https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade-uppehallstillstand-oversikter.html. Läst 24 juli 2026.
  64. ↑ ”Sverigedemokraternas principprogram 2019”. 14 oktober 2019. https://sd.se/wp-content/uploads/2022/07/sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf. Läst 22 januari 2024.
  65. ↑ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 19 maj 2007. https://sverigedemokraternaspartiprogram.wordpress.com/2010/08/23/sverigedemokraterna-invandringspolitiskt-program/. Läst 6 januari 2010.
  66. 1 2 ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.se. 17 oktober 2009. http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_arbetsmarknad.pdf. Läst 16 februari 2015.
  67. ↑ ”Invandringspolitiskt program”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120502123020/https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 september 2014.
  68. ↑ Sverigedemokraternas principprogram 2023
  69. ↑ ”Klimat och växthusgaser”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191021070306/https://sd.se/our-politics/klimat-och-vaxthusgaser/. Läst 21 oktober 2019.
  70. ↑ ”Miljö och klimat”. Sverigdemokraterna. https://eu.sd.se/miljo-och-klimat/. Läst 21 oktober 2019.
  71. ↑ ”En effektiv klimatpolitik Motion 2018/19:2820 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. 30 november 2018. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-effektiv-klimatpolitik_H6022820.
  72. ↑ ”Åkesson: Bättre om Sverige lämnar klimatavtalet”. Dagens Nyheter. 7 juli 2017. https://www.dn.se/nyheter/politik/akesson-battre-om-sverige-lamnar-klimatavtalet/.
  73. ↑ ”Sverigedemokraterna-politik styrs dolt av klimatförnekare”. Expressen. 19 oktober 2016. https://www.expressen.se/nyheter/sd-politik-styrs-dolt-av-klimatfornekare/.
  74. ↑ ”Flera SD-ledamöter tror inte på pågående klimatkris”. SVT Nyheter. 10 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-sd-ledamoter-tror-inte-pa-pagaende-klimatkris. Läst 1 maj 2023.
  75. ↑ ”SD till attack mot SMHI: ”Propaganda””. Svenska Dagbladet (SvD). 10 januari 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sd-till-attack-mot-smhi-propaganda.
  76. ↑ ”Skärpta straff vid sexköp av barn och andra särskilt utsatta Motion 2017/18:2358 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-vid-sexkop-av-barn-och-andra_H5022358. Läst 24 april 2018.
  77. ↑ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/kriminalpolitik/. Läst 5 januari 2012.
  78. ↑ ”SD: Ändra lagen om hets mot folkgrupp”, SVT Nyheter, 2025-11-23.
  79. ↑ Yousuf, Etezaz (29 maj 2026). ”Löftet: Strängare straff för rasism mot svenskar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/16jwEq/sd-strangare-straff-for-rasism-mot-svenskar. Läst 31 maj 2026.
  80. 1 2 3 Sverigedemokraterna (7 februari 2014). ”Sverigedemokratiskt inriktningsprogram för skola”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150315025841/http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_skolan.pdf. Läst 24 mars 2015.
  81. ↑ ”Frågor om friskolor och friskoleetableringar”. Stockholm: Riksdagen.se. 3 oktober 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fragor-om-friskolor-och-frisko_H102Ub474/?text=true. Läst 29 september 2014.
  82. ↑ ”SD: Inget förbud mot vinster i välfärden”. Lärarnas Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012234519/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/11/30/sd-inget-forbud-mot-vinster-valfarden. Läst 12 oktober 2016.
  83. ↑ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. Arkiverad från originalet den 30 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100630234349/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 25 juni 2010.
  84. ↑ ”Sverigedemokraterna växer rekordartat”. SD Kuriren. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 12 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100112142703/http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat.
  85. ↑ Manell, Johan (23 april 2021). ”Grafik: Medlemsras för partierna – SD går mot strömmen”. (Sanna Rayman). https://www.altinget.se/artikel/grafik-medlemsras-for-partierna-sd-gaar-mot-strommen. Läst 30 juli 2024.
  86. ↑ ”Sverigedemokraternas succé: Har ökat med 616 procent sedan 2010”. tv4.se. 30 januari 2024. https://www.tv4.se/artikel/4qymCb8MP4JfkFWouZhCvM/sverigedemokraternas-succe-har-oekat-med-616-procent-sedan-2010. Läst 30 juli 2024.
  87. 1 2 3 4 ”Partiets historik i kronologisk ordning”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501195943/http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/. Läst 29 september 2014.
  88. 1 2 ”Sverigedemokraternas milstolpar”. Expo. http://expo.se/2011/sverigedemokraternas-milstolpar_3620.html. Läst 19 juni 2014.
  89. 1 2 Poohl, Daniel (7 maj 2005). ”Ny partiledare i SD”. Expo. http://expo.se/2005/ny-partiledare-i-sd_1324.html. Läst 19 juni 2014.
  90. ↑ ”Mattias Bäckström Johansson (SD)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/mattias-backstrom-johansson_cb0336b4-54a8-4384-abe3-8d6cbebc63fa/.
  91. ↑ ”Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se”. https://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partistyrelse/.
  92. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Björn Söder (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/bjorn-soder_06d7c195-c170-4103-bcc6-1d9c0d43b169. Läst 30 maj 2023.
  93. 1 2 Riksdagsförvaltningen. ”Mattias Karlsson (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mattias-karlsson_727e2213-ac97-4ceb-bfab-f228debd8074. Läst 30 maj 2023.
  94. 1 2 Riksdagsförvaltningen. ”Henrik Vinge (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/henrik-vinge_1d7d8c9a-7879-4be3-8554-745991b615d2. Läst 30 maj 2023.
  95. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Per Ramhorn (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/per-ramhorn_e9375099-ca5f-4aac-a0ab-de8e3ed1ee99. Läst 30 maj 2023.
  96. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Linda Lindberg (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/linda-lindberg_669411b1-9abf-48dd-86c3-628cc7c5d137. Läst 30 maj 2023.
  97. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Michael Rubbestad (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/michael-rubbestad_6025366f-76b8-4664-a3ef-ea0864fc8365. Läst 30 maj 2023.
  98. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Matheus Enholm (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/matheus-enholm_8c4af927-7bb6-4012-9b46-12adb641f556/. Läst 2 september 2026.
  99. ↑ ”Sverigedemokraternas Principprogram 2005” (pdf). sdarkivet.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313204706/http://www.sdarkivet.se/files/program/program_2005.pdf.
  100. 1 2 ”Intäktsredovisning Sverigedemokraterna 2023”. Kammarkollegiet. https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/insyn-i-partiers-finansiering/hitta-statistik-pa-redovisade-intakter/intaktsredovisningar-politiska-aktorer-2018-och-framat/redovisning?id=71. Läst 9 januari 2025.
  101. ↑ SvD 12 september 2015: SD bryter med SDU: "Valet tolkas som tydlig signal", läst 12 september 2015
  102. ↑ Nilsson, Niclas (12 december 2023). ”Historien om SD:s ungdomsförbund borde oroa partiledningen mer”. https://expo.se/kommentar/historien-om-sds-ungdomsforbund-borde-oroa-partiledningen/.
  103. ↑ Hennel, Lena (22 november 2013). ”SD bygger upp egen säkerhetsorganisation”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-bygger-upp-egen-sakerhetsorganisation_8755894.svd. Läst 28 mars 2014.
  104. 1 2 ”Åkesson kritisk mot säkerheten”. TV4. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208062757/http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654. Läst 28 mars 2014.
  105. ↑ ”Politikernas trygghetsundersökning 2012”. BRÅ. 1 december 2012. Arkiverad från originalet den 29 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140329094806/http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058601/1363787633610/2012_14_PTU_politikernas_trygghetsunders_kning_webb.pdf. Läst 29 mars 2014.
  106. ↑ Eriksson, Gustaf (24 september 2013). ”Sverigedemokraterna övervakar medlemmars mejl”. Metro. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407132835/http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/. Läst 28 mars 2014.
  107. ↑ ”Med anledning av påstådd e-postövervakning”. SD-kuriren. https://sdkuriren.se/med-anledning-av-pastadd-e-postovervakning/. Läst 28 mars 2014.
  108. ↑ Lisa Kaati (redaktör) (1 november 2017). ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer. Rapport utgiven av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), rapportnummer FOI-R--4463--SE.”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180328103413/https://foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--4463--SE.
  109. ↑ Kristensen, Jakob Bæk; Henriksen, Frederik Møller; Mayerhöffer, Eva (2023-07). ”Did COVID-19 Blur Partisan Boundaries? A Comparison of Partisan Affinity and Source Heterophily in Online Alternative News-Sharing Networks Before and During the COVID-19 Pandemic: Appendix A” (på engelska). Social Media + Society 9 (3). doi:10.1177/20563051231192963. ISSN 2056-3051. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051231192963. Läst 24 februari 2024.
  110. 1 2 Baas, David (25 november 2015). ”Sverigedemokraternas Mattias Karlsson skrev åt Avpixlat”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/mattias-karlsson-skrev-at-avpixlat/.
  111. ↑ ”Lundell och SD mäktigast i sociala medier”. Svenska Dagbladet. 5 oktober 2021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lundell-och-sd-maktigast-i-sociala-medier. Läst 1 november 2021.
  112. ↑ Baas, David (22 mars 2017). ”SD-toppar ger hemliga tips till hatsajterna: "Är ju högst sannolikt att detta är ett invandrargäng"”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/sd-toppar-ger-hemliga-tips-till-hatsajterna/.
  113. ↑ http://sdkuriren.se/
  114. 1 2 Sköld, Josefin (27 juni 2013). ”SD har inga problem med Ekeroths inblandning i Avpixlat”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17034925.ab. Läst 29 september 2014.
  115. ↑ ”Almedalen 1 juli: Sverigedemokraternas dag med Jimmie Åkessons tal”. Sveriges Radio i Almedalen. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3227&artikel=5578186. Läst 29 september 2014.
  116. ↑ Avpixlat får ansvarig utgivare. Dagens Nyheter, den 2 juni 2014. Läst 28 juli 2014.
  117. ↑ Vergara, Daniel (22 november 2012). ”SD distribuerar rasistisk tidning”. Expo. http://expo.se/2012/sd-distribuerar-rasistisk-tidning_5478.html. Läst 29 september 2014.
  118. 1 2 Pettersson Normark, Frida; Zachariasson, Helena (22 november 2012). ””Islam värre hot än nazismen””. SVT Nyheter. TT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/sd-skickar-ut-islamkritisk-tidning. Läst 10 juli 2013.
  119. ↑ ”SD skickar ut islamfientlig tidning”. Svenska Dagbladet. TT. 22 november 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-skickar-ut-islamfientlig-tidning_7690520.svd. Läst 10 juli 2013.
  120. ↑ David Baas. ”SD-mejl avslöjar dubbelspelet”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210217213614/https://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/. Läst 2 maj 2021. Expressen, 24 mars 2017.
  121. ↑ ”Det unga europeiska nationalisternas gemensamma deklaration” (pdf). SD Bulletinen oktober 1998. sdarkivet.se. sid. 7. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095703/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_10.pdf.
  122. ↑ ”Demokratins förgörare”. Demokratiutredningens skrift nr 28, SOU 1999:10, s. 208. Regeringskansliets förvaltningsavdelning. http://www.regeringen.se/contentassets/91eb2be18b9e4e52aaeba109ab316577/demokratins-forgorare. Läst 19 augusti 2015.
  123. ↑ ”Vad händer i Nord-Nat” (pdf). SD Bulletinen februari 1999. sdarkivet.se. sid. 10. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095716/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_02.pdf.
  124. ↑ ”SD svänger om Nationella fronten”. Svenska Dagbladet. Stockholm TT. 27 maj 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-svanger-om-nationella-fronten_3604544.svd. Läst 29 september 2014.
  125. 1 2 3 4 5 6 Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst 14 november 2010.
  126. ↑ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst 14 november 2010.
  127. ↑ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst 14 november 2010.
  128. 1 2 Haglund, Fredrik (27 maj 2013). ”Sverigedemokraterna söker samarbete inför EU-val”. Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/05/sverigedemokraterna-soker-samarbete-infor-eu-val. Läst 29 september 2014.
  129. ↑ ”‘Vlaams Belang gaat praten met Wilders’” (på nederländska). Standaard. 27 maj 2013. Läst 29 september 2014.
  130. ↑ ”Högerextrema partier vill skapa en ny partigrupp efter EU-valet”. Studio Ett. Sveriges Radio. 14 november 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5703892. Läst 29 september 2014.
  131. ↑ ”SD varnas för Le Pen”. Metro. TT. 24 november 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101222229/http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/. Läst 29 september 2014.
  132. ↑ Holmström, Gustav (14 november 2013). ”Dansk folkeparti hotar med att överge Sverigedemokraterna”. Nyheter24. http://nyheter24.se/nyheter/politik/756991-dansk-folkeparti-hotar-med-att-overge-sverigedemokraterna. Läst 29 september 2014.
  133. 1 2 Küchler, Teresa (18 juni 2014). ”SD går med Ukip i EU-parlamentet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/valet2014/sd-gar-med-ukip-i-eu-parlamentet_3672172.svd. Läst 18 juni 2014.
  134. 1 2 ”Sweden Democrats join ECR group in European parliament” (på engelska). EUobserver. 5 juli 2017. Arkiverad från originalet den 5 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180705093027/https://euobserver.com/tickers/142281. Läst 5 juli 2018.
  135. ↑ Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Val till Riksdage, Röstfördelning per riksdagsvalkrets.
  136. ↑ ”Skåne fortsatt starkaste SD-stödet”. Sveriges Radio. 10 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7040015. Läst 10 april 2023.
  137. ↑ Kerpner, Joachim & Ekman, Johan (12 september 2022). ”Här är partiernas starkaste fästen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mQRqzp/har-ar-partiernas-starkaste-fasten-pa-valdistriktsniva. Läst 10 april 2023.
  138. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Sverigedemokraterna. https://sverigedemokraterna.se/valresultat/. Läst 20 juni 2014.
  139. ↑ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819134148/https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010.
  140. ↑ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. https://historik.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010.
  141. ↑ ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010.
  142. ↑ ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010.
  143. ↑ ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 september 2014.
  144. ↑ ”Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 16 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 22 september 2026.
  145. ↑ ”Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 23 september 2022. https://resultat.val.se/val2022/RD?r=S. Läst 23 september 2022.
  146. ↑ ”Valpresentation”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 19 september 2026. https://web.archive.org/web/20260919130254/https://resultat.val.se/val2026/RD?r=S. Läst 19 september 2026.
  147. ↑ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. Arkiverad från originalet den 19 september 2010. https://web.archive.org/web/20100919161109/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010.
  148. ↑ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010.
  149. ↑ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 22 september 2010. https://web.archive.org/web/20100922110851/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010.
  150. ↑ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. Arkiverad från originalet den 24 september 2014. https://web.archive.org/web/20140924063606/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 29 september 2014.
  151. ↑ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 25 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 3 februari 2019.
  152. ↑ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. Arkiverad från originalet den 28 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170728161952/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010.
  153. ↑ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. Arkiverad från originalet den 16 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120516143357/http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010.
  154. ↑ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 15 september 2010. https://web.archive.org/web/20100915153222/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010.
  155. ↑ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. Arkiverad från originalet den 24 september 2014. https://web.archive.org/web/20140924084004/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 29 september 2014.
  156. ↑ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 17 januari 2019. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 3 februari 2019.
  157. ↑ Stiernstedt, Jenny & Delling, Hannes (14 september 2013). ”Kyrkovalet inte längre viktigt för SD”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/ad622d4e-d01c-397c-8b55-8157865614bd/kyrkovalet-inte-langre-viktigt-for-sd. Läst 10 april 2023.
  158. ↑ ”Fädernas Kyrka - www.fadernaskyrka.se”. fadernaskyrka.se. Arkiverad från originalet den 2 april 2006. https://web.archive.org/web/20060402190331/http://fadernaskyrka.se/. Läst 23 september 2025.
  159. ↑ ”SD Kyrkan”. SD Kyrkan. https://www.sdsk.se/. Läst 23 september 2025.
  160. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 28 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100328001524/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010.
  161. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822190742/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010.
  162. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822182920/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010.
  163. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2013”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150811035400/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 3 december 2013.
  164. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2017”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014035006/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 21 oktober 2017.
  165. ↑ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2021”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 28 november 2022. https://web.archive.org/web/20221128133631/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2021/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 27 oktober 2021.
  166. ↑ ”Preliminärt resultat för val till kyrkomöte 2025”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251026233116/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2025/prel/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 23 september 2025.
  167. ↑ ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405205012/https://historik.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010.
  168. ↑ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 november 2008. https://web.archive.org/web/20081105064421/http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010.
  169. ↑ ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812001407/http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010.
  170. ↑ ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 30 maj 2014. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006120409/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 1 juni 2014.
  171. ↑ ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819111539/https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019.

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Sverigedemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning1
Associerade organisationer
Media
Historia och relaterade ämnen
1Samarbetar med Regeringen Kristersson genom Tidöavtalet 2022–.
v • r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2026)
Örebropartiet (0,59 %) · Alternativ för Sverige (0,39 %) · Kristna Värdepartiet (0,13 %) · Ambition Sverige (0,11 %) · Piratpartiet (0,11 %) · Medborgerlig Samling (0,06 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,05 %) · SKP (0,03 %) · Enad Röst (0,02 %) · Partiet Nyans (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (5)
S&D (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (2)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2024)
Folklistan (0,62 %) · Alternativ för Sverige (0,41 %) · Piratpartiet (0,37 %) · Medborgerlig Samling (0,30 %) · MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,19 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Värdigt liv (0,06 %) · Swexit (0,05 %) · Partiet Nyans (0,04 %) · SKP (0,04 %) · Klimatalliansen (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier · Riksdagspartiernas medlemsutveckling