Ola Wikander
| Ola Wikander | |
 Ola Wikander, 18 september 2010. | |
| Född | 8 oktober 1981 (45 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Centrum för teologi och religionsvetenskap,  |
| Sysselsättning | Översättare, författare, hebraist, teolog |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Föräldrar | Örjan Wikander |
| Utmärkelser | |
| Zibetska priset (2009) | |
| Webbplats | ola-wikander.se/ |
| Redigera Wikidata | |
Ola Wikander, född 8 oktober 1981, är en svensk författare, översättare och teolog. Han är son till Örjan Wikander.
Biografi
Båda Wikanders föräldrar är antikvetare, och hans far lärde honom latin från barndomen. Vid 21 års ålder publicerade han en översättning från ugaritiska. Han har skrivit boken I döda språks sällskap (2006), om utdöda språk, och översatt bland annat den babyloniska skapelseberättelsen Enuma Elish. I maj 2008 kom hans första roman, Poeten och cirkelmakaren, som han har skrivit tillsammans med sin far.
Wikanders genomlysning av de indoeuropeiska språkens historia (2008) har blivit väl mottagen av recensenter i såväl Svenska Dagbladet som Dagens Nyheter. 2010 erhöll Ola Wikander Cliopriset. Prismotiveringen löd "för sitt engagemang för utdöda språk och de nycklar som deras ordförråd och utveckling ger till vår äldsta kulturhistoria".
I juni 2012 disputerade Wikander för teologie doktorsexamen i ämnet Gamla testamentets exegetik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund.
Bibliografi
- 2003 – Kanaaneiska myter och legender (översättning från ugaritiska)
- 2005 – Enuma elish: det babyloniska skapelseeposet (översättning från akkadiska)
- 2006 – I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk (essäsamling)
- 2008 – De kaldeiska oraklen (översättning)
- 2008 – Poeten och cirkelmakaren (roman, med Örjan Wikander)
- 2008 – Ett träd med vida grenar: de indoeuropeiska språkens historia
- 2010 – Orden och evigheten (essäsamling)
- 2012 – Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel (doktorsavhandling, Lund)
- 2012 – Serafers drömmar (roman)
- 2014 – Gud är ett verb – tankar om Gamla testamentet och dess idéhistoria
- 2015 – Den trettonde funktionen (roman)
- 2017 – Unburning Fame: Horses, Dragons, Beings of Smoke, and Other Indo-European Motifs in Ugarit and the Hebrew Bible
- 2019 – Ett hav i mäktig rörelse: om de semitiska språken
- 2024 – Den store Guden Slump (roman)
- 2024 – Stjärnan, gryningens son (samlingsutgåva av romaner)
- 2025 – Den undflyende ormen: kampen mot drakar, kaos och undergång från Bibeln till vår tid
Utmärkelser, ledamotskap m.m.
- 2005 – Letterstedtska priset för översättningen av Kanaaneiska myter och legender
- 2009 – Zibetska priset
- 2010 – Cliopriset
- 2018 – Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL)
Referenser
- ↑ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16204298d, läst: 31 december 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 15 oktober 2012, Libris-URI: sq46795b39l7x0v, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ International Standard Name Identifier, ISNI: 0000000078534425.[källa från Wikidata]
- ↑ USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: no2007020935n78089035.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Bibliothèque nationale de France, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16204298d12381002j och 11862469g.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.ctr.lu.se .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, portal.research.lu.se .[källa från Wikidata]
- ↑ Cecilia Jacobsson (10 maj 2006). ”Ola Wikander”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/ola-wikander/. Läst 9 november 2025.
- ↑ Bäckstedt, Eva (29 september 2010). ”Mästare på utdöda språk”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/1a52aa8b-4ae5-3da4-8eb1-c4b8e4708fa1/mastare-pa-utdoda-sprak. Läst 9 november 2025.
- ↑ ”"Språket som nyckel till glömda kulturer"”. http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_1683083.svd. av Lars Lönnroth (2008-09-08)
- ↑ "Språkets kodknäckare" av Dan Jönsson i DN (2008-11-22).
- ↑ "Priset 2010 till Ola Wikander" Arkiverad 26 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Clio.se
- ↑ "Mästare på utdöda språk", SvD 2010-09-30
Externa länkar
|