Otto Lindblad

Otto Lindblad
	Otto Lindblad
Född	31 mars 1809; Karlstorps församling, Sverige
Död	26 januari 1864 (54 år); Norra Mellby församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet
Sysselsättning	Kompositör, körledare, violinist, klockare, dirigent
	Redigera Wikidata

Otto Jonas Lindblad, född 31 mars 1809 i Karlstorps församling, Jönköpings län, död 26 januari 1864 i Norra Mellby församling, Kristianstads län, var en svensk musiker (violinist), tonsättare och körledare.

Biografi

Lindblad var son till komminister K. J. Lindblad i Karlstorps socken. Efter studier vid gymnasiet i Växjö kom han till Lund 1829 och var en av de viktigaste krafterna då den lundensiska studentsången under 1830-talet utvecklades och fick fastare former inom Lunds Studentsångförening. Många av hans kompositioner ingår ännu i den nordiska "stamrepertoaren" och framförs, inte minst, i samband med valborgsfirande och vårhyllningar runt om i Norden.

1837 avlade han kandidatexamen och 1844 magisterexamen, men hans ekonomiska ställning vid universitetet förblev osäker och 1847 avflyttade han från Lund för att tillträda en tjänst som klockare i Norra Mellby. Han fortsatte dock att göra gästframträdanden i Lund och samarbetade ofta med skalden C.V.A. Strandberg (signaturen Talis Qualis) som textförfattare. 1846 ledde Lindblad en kvartett av studentsångare på den första sångarturnén genom Sverige. Syftet var att samla in medel till byggandet av Akademiska Föreningen. 1848 startade Otto Lindblad en blandad kör i Norra Mellby och Tjörnarps församlingar. Kören hade under Lindblads ledning uppemot 100 medlemmar. Kören, idag kallad Otto Lindbladkören är ännu en aktiv kör i Sösdala församlings kyrkor och är därmed en av Sveriges äldsta ännu aktiva kyrkokörer.

Lindblad invaldes den 30 november 1857 som ledamot (nr 353) av Kungliga Musikaliska Akademien.

Han avled i lungsot. Hans gravvård återfinns på Norra Mellby kyrkogård söder om Hässleholm i Skåne. En gata (Otto Lindblads väg) i stadsdelen Professorsstaden i Lund har uppkallats efter Lindblad. Sedan 1908 står en byst av Lindblad, utförd av skulptören John Börjeson, i Lundagård.

Otto Lindblads stipendium

År 2018 instiftades Otto Lindblads stipendium om 50 000 kronor, av Stiftelsen Mellby Gård och Lunds Studentsångförening , samt Otto LIndbladkören och Hembygdsföreningen i Norra Mellby. Sedan år 2024 förvaltas Otto Lindblads stipendium av föreningen Otto Lindblads vänner. Företagaren Rune Andersson donerar via stiftelsen Mellby Gård medel till stipendiet. Otto Lindblads stipendium är avsett för unga sångsolister, som har sikte på en professionell karriär. Stipendiet utdelas vartannat år.

Otto Lindblads stipendium delades ut för första gången den 17 mars 2019, vid en konsert med Lunds Studentsångförening i Norra Mellby kyrka.

Stipendiater

2019: Sopranen Karin Blom, född 1996
2021: Tenoren Carl Fischer, född 2000 .
2023: Sopranen Elisabeth Nesje Sandnes, född 2002
2025: Sopranen Elin Svenhede född 1998

Sånger

För en röst

Afskedet. "Blott ett till afsked."
Aningen. "Ängel, säg mig hvem du är."
Barcarolle. "Ro sakta med gondolen här."
Blomman och fjäriln. "Jag såg en fjäril kring en blomma svärma."
Brudberget. "Det hände sig en gång."
Dalen. "Du undersköna dal, o säg."
Den drunknade flickan. "Hvad sökte du i badet?" (strofer ur C.V.A. Strandbergs dikt Göthilda Victoria Sandblad)
Den första kärleken. "Hell, amor när i hjärtat."
Det flygande frö. "Där står en liten blomma."
En hoffest. "Visst glömmer kung Erik."
En liten fågel. "Till skogs en liten fågel flög." (Även fyrstämmig.)
En moder vid sitt barns vagga. "Somna! vyss, vyss."
Flickhjärtats himmel. "En himmel ditt hjärta ju är."
Förpostens sista vakt. Han låg ej, nej han stod."
Glädje och smärta. "Än är jag glad."
Glädjen. "Glädje bida nu."
Glädjen. "Glädje bida nu."
Guvernantens klagan. "O mon Dieu, skall jag då ständigt.'^
Hvad? Hvar? Hur? "Nog vet jag hvad jag ville vara."
Järtecken. "Konung Gösta sofver ibland de döde."
Kandidatvisa. "Hela da'n på lektioner." (Även fyrstämmig.)
Karins nötter. "Kung Erik red en solskensdag."
Kungssången. "Ur svenska hjärtans djup en gång"
Lifdrabanten och kung Erik. "Gif akt! hvem där?" (För bas, tenor eller sopran.)
Lilla Karin. "Där stod en knekt vid kungens vakt."
Längtan till landet. "Vintern rasat ut"
Längterskan. "Så ej längtar efter daggens tårar."
Marsch-route för våren. "Opp gamle hållkarl." (Basröst.)
Mitt hem. "Mellan björk och al."
Naturen och hjärtat. "Hör jag forsens vilda fall." (Även fyrstämmig.)
Näckrosens visa. "Ett moderlöst barn i skogen går vall."
Papegojan. "Vackra fågeln uti buren,"
Polonäs. "Sitta oftast hemma dyster."
Septemberblomman vid Ringsjön. När rosorna vissna.*
Sjung. "Hvarför skall man tvinga mig att sjunga."
Sjömannen. "Ut på dina slätter." (Även fyrstämmig.)
Sjömansgossen. "Hurra! öfver bölja blå."
Soldatsång. "I Sverige vårt fria, vårt härliga land."
Sång till påfven. "Vår påfve är ändå minsann."
Till Emma. "Förr var jag så sorgsen i hågen."
Till Rosa. "Du är lycklig, du kan sjunga!"
Trollhättan. "Brusande vilda ström."
Uppbjudning till dans. "Rundt om i festliga salen." (Även fyrstämmig.)
Vaggvisa. "Inte sörjer jag för barnen, de ä' små."
Visperdalen. "Det hviskar i den stilla dalen."
Vårfågeln och blomman. "Fåglarna kvittra."
Zefyr och den gungande flickan. "Du som där gungande sväfvar. "
Ångbåtssång. "Sätt maskinen i gång." (Även fyrstämmig.)

Duetter

Aftonen. "Skogen står tyst." (Även trio.)
På insjön. "Gröna julle halka lätt på vågen."
Till henne. "Låt bli, låt bli, ack se ej så på mig."
Våra flickor. "Hvad våra flickor äro fjära."

Trior

Aftonen. "Skogen står tyst."
Barcaroll. "Ro sakta med gondolen."
Björninnan. "Kom i skogen, du min gosse!"
Blomman på Helgonbacken. "Farväl du hulda ängel."
Dalen. "O, vore jag en dufva här."
En skål. "Törstig, jag är så törstig."
Erotisk fantasi. "O mitt bröst af tjusning bäfvar."
Fram genom solen flög hon.
Föraktad invitation. "Kom låt oss dricka det glödgade vin."
Kvällen. "Skönaste flicka." (Serenad.)
Lifvets sällhet. "Nej, jag är ej i stånd till att glömma."
Najaden. "Där springer en källa i Gudmunstorps skog."
Zuleimas sång. "Fly fågel på silfversky."
Ängelens kallelse. "Så sade Ängeln, kom hit i lugna viken."

Kvartetter

Afskedet. "Blott ett till afsked."
Beväringssång. "När konungen befaller."
Corsarens brud. "Vid glänsande hafvet."
Dalkarlasång. "Jag vet ett land, högt upp i höga nord."
Den älskande. "Solen bergis, skymning nalkas."
Det flygande frö. "Där står en liten blomma."
Dubbeleko på sjön. "Den kungliga slup, lik en gyllene svan."
Erotisk sång. "Fjärran för Zefyr."
Erotiskt svärmeri. "Vill du bort?"
Flickornas skål. "Alle man kring barn."
Frihet och fosterland. "Bland alla dagens strider."
Fågeljakten. "Stilla fågeln kallar."
Föreningssång på Oscarsdagen. "Du handlar stort och skönt."
Godt mod. "Längre skall man icke ropa."
Husar visa. "En krigare nyss uti striden drog ut."
Hälsningssång från Lundagård 1845. "Här i bröder är det rätta stället."
Hälsningssång vid studentmötet 1862. "Skjöndt sekler flygte som drömer."
Jakten. "I purpur och guld."
Jaktsång. "Hallo, hallo, hallo! I slumrande lundar."
Jeg er en skandinav. "Vi er et folk, vi kaldes skandinaver."
Jägaren. "När dagen gryr strax jägarn flyr."
Jägarkör. "Vilda mäktiga söner njut."
Kadriljen. "Se kronans glans."
Kandidatvisa. "Hela da’n på lektioner."
Kröningskantat. "O Gud som gaf Oscar att bära."
Liten fågel. "Till skogs en liten fågel flög."
Lundagård. "Fritt må stormar öfver fälten ryta."
Lundagård. "Rosen stormar."
Längtan till landet. "Vintern rasat ut bland våra fjällar."
Malmö järnbansång. "God dag! Skall du följa med tåget."
Marsch. "Ur Ossians dunkla sagovärld."
"Mina gyllene dukater."
Minnets tempel. "Ditt helga tempel rörd jag nalkas."
Morgonen. "Vinden öfver blomstren far."
Naturen och hjärtat. "Hör jag forsens vilda fall."
"Orpheus sjöng till lutans toner." (Ur Shakespeares Henrik VIII.)
Oscarsdagen 1843. "Mera klarnad men i grund densamma."
Quando convenient. "Kan jag då icke få säga ett endaste ord."
Serenad. "Afton huru skön! I melodisk bön."
Serenad. "Re’n släckt är lampan."
Serenad. "Silfverklara toner."
Sjömannen. "Ut på dina slätter, haf du djupa."
Skandinaven. "Ej skandinaven byta vill sitt land."
Skånska nationens fansång. "Har du sett solen hur han går."
Snapphanens spådom om järnbanan. "Där bodde en gubbe."
Snödroppen. "Fly, fly, fly! sjung vinden i natten."
Soldatsång. "Sverige, vårt fria, vårt härliga land."
Sommardagen. "Ljufva toner, h vilka zoner."
Stridsbön. "Du som världar har till rike."
Stridsfanan. "Raskt framåt, I fosterlandets söner."
Studentserenad. "Student om du det namnet värd."
Svensk frihetssång. "Söner af göternas mandom och ära."
Svenska folksången. "Ur svenska hjärtans djup."
Sång på Tannsjön. "Hör på du skog af pelare full."
Sång vid akademiska Föreningens i Lund invigning den 14 maj 1851. "Nu ståndar ett slott uti lunden grön."
Sång vid en väns graf. "Nu aftontimman är inne."
Sång vid en väns graf. "Stilla orgelljuden bäfva."
Sång vid ett silfverbröllop. "När i morgonandakt jorden."
Sång vid sorgfesten i Lund i anl. af konung Karl XIV Johans död. "Förgängelsen bröt in i kungaborgen."
Sång. "Vaker upp i fåglar små."
Sången. "Har du betraktat diktens lunder."
Sångfåglarna. "Sängfåglarna tänkte bygga sitt näste."
Säng vid framkomsten till Köpenhamn. "Fritt må stormarna gå."
Trollhättan. "Brusande, vilda ström."
Uppbjudning till dans. "Rundt om i festliga salen."
Uppmaning. "Stålet längtar efter föda."
Vid professor A. O. Lindfors graf. "Skönast är väl sorgen då hon tiger."
Vårsång. "Glad såsom fågeln i morgonstunden."
Zoologiska jägarförbundets sång. "Ser du solens spann."
Ångbåtssång. "Sätt maskinen i gång."
Örnen och dufvan. "En kungsörn på sin klippa satt."

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör Otto Lindblad.
Otto Lindblad

Källor

Crustenstolpe, Magnus. ”Otto Lindblad [nekrolog”]. Svea Folk-kalender (1865): sid. 148-150. https://runeberg.org/svea/1865/0159.html. Libris 2105141
Lagerbielke, Lina (1908). Svenska tonsättare under nittonde århundradet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 47-55, 112-117. Libris 8222357. https://runeberg.org/sveton19/0054.html

Noter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 J Otto Lindblad, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10463.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 5 6 Levande Musikarv-ID: lindblad-otto, läst: 7 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 92503.^{[källa från Wikidata]}
↑ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Lindblad, Otto (1809-03-31) DB, HFL (sida: 3)^?
↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 249
↑ Riksarkivet
↑ Stipendiet 2021 till Carl Fischer

Vidare läsning

Andersson, Greger (2011). ”Musik och järnväg : 1800-talets teknikutveckling återspeglad i text och ton”. Melos och Logos : festskrift till Folke Bohlin (2011): sid. 9-19. Libris 12320320
Bohlin, Folke (1990). ”"Studenten fra Lund" : om Otto Lindberg och Danmark”. Festskrift Søren Sørensen / [redaktion] : Finn Egeland Hansen .. (København : Dan Fog, cop. 1990): sid. 53-69. Libris 2216724
Bohlin, Folke: J Otto Lindblad i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
Bååth-Holmberg, Cecilia (1916). Från gammal tid och ny. Uppsala: Lindblad. sid. 7-84. Libris 1650342
Danell, Eric (1945). Carl Rupert Nyblom och Otto Lindblad : några musikaliska randanmärkningar. Timrå. Kommunala mellanskola. [Program] 1944/45. Bil. [1945]. Sundsvall. Libris 2609447
Danell, Eric (1946) (på obestämt språk). Ett brev från Oscar Meijerberg till Otto Lindblad. Timrå. Kommunala mellanskola. [Program.] 1945-46. Bil. [Timrå]. Libris 2609740
Danell, Eric (1951). Otto Lindblads sammanträffande med Ole Bull : rr Lindblads Resejournal 1841, handskr. i Kungl. biblioteket. [Timrå]. Libris 2609742
Efvergren, Carl (1925). Svenska tondiktare : kortfattade levnadsteckningar. Läsebok för fortsättningsskolor ; 2. Stockholm: Folkskolans barntidning. sid. 7-22. Libris 1972326. https://runeberg.org/ecsveton/0007.htm
Feuk, Gustaf Adolf (1882). Otto Lindblad och hans sångare 1840-1846 : biografiska anteckningar. Lund: Ph. Lindstedt. Libris 1596766
Jonsson, Göran G (1994). ”Otto Lindblad : sångaren från Karlstorp”. Växjö stifts hembygdskalender (Växjö : Växjö stifts hembygdskalender, 1909-) 1994 (85),: sid. 44-56 : ill. ISSN 1101-7635. ISSN 1101-7635 ISSN 1101-7635. Libris 2110216
Nerman, Ture (1930). Otto Lindblad : ett sångaröde : efter självbiografiska anteckningar och gamla brev. Uppsala: Lindblad. Libris 1340818
Nyblom, Knut (1927). Otto Lindblad. Populära körkompositörer ; 4. Stockholm: Elkan & Schildknecht. Libris 1342030
Otto Lindblad : till Studentsångföreningens 150-års jubileum : Lunds universitetsbibliotek, 30/4-25/5 1981. [Lunds universitetsbiblioteks serie av utställningskataloger, ISSN 0281-3823 ; 6]. Lund: Lunds univ.-bibl. 1981. Libris 296252

[6f94ecb8ef717469782fc54f2dcde334a9673e32-1] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 J Otto Lindblad, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10463.^{[källa från Wikidata]}

[67bdb34398637f45814430ab9d81b1c906392bf5-2] 1 2 3 4 5 6 Levande Musikarv-ID: lindblad-otto, läst: 7 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}

[d6c707d218ab063757c143a062f5fe5e7199623a-3] 1 2 Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 92503.^{[källa från Wikidata]}

[Svdb9-4] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Lindblad, Otto (1809-03-31) DB, HFL (sida: 3)^?

[5] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 249

[6] Riksarkivet

[7] Stipendiet 2021 till Carl Fischer

Otto Lindblad

Född	31 mars 1809 Karlstorps församling, Sverige
Död	26 januari 1864 (54 år) Norra Mellby församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet
Sysselsättning	Kompositör, körledare, violinist, klockare, dirigent
Redigera Wikidata