Per-Ulf Allmo

Per-Ulf Allmo, född 11 maj 1940, är en svensk musikvetare, fotograf, förläggare och skribent som beforskat folkmusik i Sverige med särskilt fokus på instrumenten nyckelharpa, vevlira och säckpipa.

Biografi

Allmos intresse för folkmusik och dess instrument, speciellt nyckelharpan, väcktes genom att han under 1960-talet mötte riksspelmannen, nyckelharpospelaren och instrumentbyggaren Eric Sahlström (1912–1986). Han började fotografera instrument, samla texter samt odla kontakter med spelmän. Från och med 1990-talet intensifierades ett insamlingsarbete som syftade till en fyllig historieskrivning om nyckelharpospelmän och deras instrument, där fler än 700 instrument kunnat undersökas.

Allmo var mellan 1984 och 2019 aktiv i förlaget och skivbolaget Tongång tillsammans med musikern och journalisten Jan Winter. Han ansvarade där för grafisk formgivning och bilder till ett 50-tal album (LP och senare CD) inom genren folkmusik, för artister som bland annat Alf Hambe, Eva Tjörnebo, Ditte Andersson med flera.

Genom verksamheten i förlaget Tongång kom Allmo i kontakt med många utövare av svensk folkmusik och deras instrument, och har kartlagt och studerat historia och tillkomst av dessa instrument, speciellt vevlira, säckpipa och nyckelharpa.

År 1985 gav han tillsammans med journalisten och folkmusikern Jan Winter ut Lirans hemligheter: en studie i nordisk instrumenthistoria. Boken djupdyker i historien bakom stränginstrumentet vevlira (engelska: hurdy-gurdy) i Norden. En recensent i Danmark beskriver boken som "storartad" och imponeras av systematisk genomgång av bland annat "Dansk Folkemindessamling" där sammanställning gjorts av ett sparsamt och spretigt källmaterial som kunnat infogas i ett nordiskt sammanhang.

År 1990 gav han ut Säckpipan i Norden: från änglars musik till djävulens blåsbälg. Boken används återkommande som bakgrundsreferens, till exempel i Dalarnas museums informationsmaterial om Dalasäckpipan, eller säckpipespelaren och riksspelmannen Olle Gällmos webbplats om instrumentet.

Allmo har därefter gett ut tre böcker om nyckelharpans historia: Den gäckande nyckelharpan: en studie i instrumentets tillkomst (2004), Framlades then stora nycklegijga: en avhandling om den svenska nyckelharpans tillkomst (2016) samt När nyckelharpan får förtälja.... Nyckelharpans historia (2023). Allmo arbetade inledningsvis med akademiska metoder, men kom alltmer att övergå till mer självständiga studier där han genomsökt byrålådor, uthus, garderober och familjealbum samt besökt ättlingar till de forna storspelmännen på jakt efter spelmännens vardag under 1800-talet och början av 1900-talet.

Han medverkade i EU-projektet CADENCE (Cultural ADult Education and Nyckelharpa Cooperation in Europe) som pågick 2009–2011. I projektet deltog personer från Sverige, Tyskland, Österrike, Italien och Belgien, där man utbytte erfarenheter, sammanställde historik och kompositioner från olika länder samt sammanstrålade i flera konserter. Allmo är författare till inledningskapitlet "The Nyckelharpa and its history" i projektets slutrapport "Articles and Sheet Music".

Bibliografi

Referenser

  1. ↑ Per-Ulf Allmo (2011). ”Nyckelharpans historia, svensk översättning av utdrag ur CADENCE - Articles and Sheet Music”. European Union - CADENCE (Cultural ADult Education and Nyckelharpa Cooperation in Europe - Teaching music to adults with special emphasis on the nyckelharpa /key fiddle/). https://www.nyckelharpa.eu/source/PDF/history-of-the-nyckelharpa_per-ulf-allmo-sv.pdf. Läst 30 juli 2026.
  2. ↑ ”Discography - Per-Ulf Allmo - Credits”. Discogs. https://www.discogs.com/artist/2747630-Per-Ulf-Allmo?srsltid=AfmBOopuQZvx1HOUPGzTYY-K_vEnCcVCRTl-Epulh0ovA6rVVutj74mM&superFilter=Credits. Läst 30 juni 2026.
  3. ↑ Mette Müller (1987). ”Folk og Kultur - Årbog for Dansk Etnologi og Folkemindevidenskab 1987, Recension av "Per-Ulf Allmo og Jan Winter: Lirans hemligheter"”. Foreningen Danmarks Folkeminder. sid. 183-184. https://slaegtsbibliotek.dk/922344.pdf. Läst 30 juli 2026.
  4. ↑ Linus Fröblom. ”Dalasäckpipan: festens, högtidens och trolldomens instrument”. Dalarna museum. Arkiverad från originalet den 5 juni 2026. https://web.archive.org/web/20260605230548/https://fabod.se/wp-content/uploads/DM-18177-Forfattare_-Linus-Froblom.-Skriften-behandlar-sackpipans-historia-och-anvandningsomrade-i-Dalarna.pdf. Läst 30 juli 2026.
  5. ↑ ”Den svenska säckpipan”. Olle Gällmo. Arkiverad från originalet den 7 juni 2026. https://web.archive.org/web/20260607135023/http://olle.gallmo.se/sackpipa/. Läst 30 juli 2026.
  6. ↑ Peo Österholm (11 november 2023). ”Vem älskar det enda svenska instrumentet?”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2023-11-11/SVNY/48.
  7. ↑ ”Summary of the CADENCE Partnership”. EU / CADENCE. 2011. Arkiverad från originalet den 18 maj 2026. https://web.archive.org/web/20260518092316/https://www.nyckelharpa.eu/cadence_summary/. Läst 30 juli 2026.
  8. ↑ ”Nyckelharpa - CADENCE - Articles and Sheet Music - Report on the CADENCE Partnership 2009-2011”. EU / CADENCE. 2011. https://www.nyckelharpa.eu/source/PDF/cadence-nyckelharpa-ebook.pdf. Läst 30 juli 2026.

Externa länkar