Portvaktskörteln är den teoretiskt första lymfkörteln dit tumörceller tar sig. Om det finns en känd spridning av primärtumören antas att det är portvaktskörteln eller körtlarna som först nås av cellerna från tumören.
För att identifiera, ta bort och analysera portvaktskörteln görs en portvaktskörtelbiopsi (SLNB = sentinel node biopsy) eller operation, då portvaktskörteln tas bort och skickas till patologen för undersökning i mikroskop.
Spridningen av vissa typer av tumörer följer ofta en ordning, där den först sprids till de regionala lymfkörtlarna, därefter till nästa lymfkörtelstation eftersom lymflödet har en riktning och tumören sprider sig enligt ett förutsägbart mönster. I de fallen sprider sig tumören sprider till lymfkörtlar nära tumören innan tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Syftet med portvaktskörtelkirurgi (sentinel node kirurgi) är att undersöka om tumören har spridit sig till den första lymfkörtelstationen eller inte. Om det inte finns några tumörceller i portvaktskörteln är chansen stor att tumörcellerna inte heller har spridit sig till några andra delar av kroppen.
Att ta ut och analysera portvaktskörteln är viktigt för att det bidrar till att kategorisera och bedöma tumörstadiet. Det är också en viktig prognostisk faktor och kan guida till val av kirurgisk behandling och till att neoadjuvant behandling ges . Vid ett portvaktskörtelsingrepp finns det flera olika tekniker att tillgå för att hitta portvaktskörteln. Tillexempel kan en preoperativ lymfoscinitgrafi göras, enskilt eller tillsammans med SPECT/CT. Intraoperativ blåfärg kan användas, för att färga lymfkörteln blå. Preoperativ eller injektion av SPIO = intraoperativ super paramagnetic iron oxide nanoparticles och användandet av Sentimag instrument är några exempel på sätt att lokalisera portvaktskörteln i samband med kirurgi.
En eller flera av lymfkörtlarna tar upp färgen eller det radioaktiva spårämnet och det är de lymfkörtlarna som är portvaktskörtlar eller sentinel nodes. Kirurgen tar bort dessa lymfkörtlar och skickar de till patologen för skyndsam undersökning i mikroskop för att se om det finns tecken på tumörceller och därmed spridning. Ett fryssnitt av lymfkörteln görs och det tar ofta inte mer än 20 minuter och om det finns tecken på dysplasi kan det bli aktuellt med ytterligare lymfkörteldissektion.
Det finns flera fördelar med att operera ut portvaktskörteln, framförallt minskar det lymfkörteldissektion där det inte är nödvändigt och därmed minskar risken för patienten att utveckla lymfödem. Lymfödem är en vanlig komplikation till lymfkörtelkirurgi. Att man tar ut portvaktskörteln som har den största risken att innehålla tumörceller ökar chansen för att man ska upptäcka mikrometastaser, som kan förändra tumörgraderingen och behandlingsförändringar. Portvaktskörtel-kirurgi och analys används framförallt vid operation av bröstcancer och maligna melanom men även vid andra typer av tumörsjukdomar, så som koloncancer, med viss framgång.