Postcovid

Det här stycket är en översättning av första stycket på sidan Long COVID. På den sidan hittar du också mer relevant information om postcovid.

Postcovid eller Long Covid avser hälsoproblem som kvarstår eller utvecklas efter en inledande covid-19-infektion. Symtomen kan vara i månader eller år och är ofta funktionsnedsättande. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar postcovid som kvarvarande symtom minst tre månader efter den initiala infektionen.

Postcovid kännetecknas av ett stort antal symtom som kan vara varierande. Vanliga symtom är fatigue, minnesproblem, andningssvårigheter och sömnstörningar. Många andra symtom kan också förekomma, som huvudvärk, muskelsvaghet, feber och kognitiv dysfunktion. Symtomen förvärras ofta efter mental eller fysisk ansträngning, vilket kallas post-exertional malaise (PEM). Det finns en symtomöverlappning med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS).

Orsakerna till postcovid är ännu inte helt klarlagda. De ledande hypoteserna handlar om bestående skador på organ och blodkärl, problem med blodproppar, neurologisk dysfunktion, kvarvarande virus eller reaktivering av vilande virus samt autoimmunitet. Diagnosen postcovid baseras på (misstänkt eller bekräftad) covid-19-infektion eller symtom – och genom att utesluta alternativa diagnoser.

Prevalensen av postcovid uppskattas till cirka 6–7 procent hos vuxna och omkring 1 procent hos barn. Förekomsten är lägre efter vaccination. Alla kan drabbas av postcovid men riskfaktorer är högre ålder, kvinnligt kön, astma och en mer allvarlig initial covid-19-infektion. Idag finns inte någon botande behandling, men det finns symtomlindrande behandling för en del vanliga symtom vid postcovid. Bland annat rekommenderas så kallad pacing vid PEM. Personer med svåra symtom, eller de som vårdats på intensivvårdsavdelning, kan behöva insatser från ett specialistteam. En del med postcovid blir bättre över tid, för andra är det kroniskt. För vissa är sjukdomen dessutom progressiv, det vill säga de blir sämre för varje år som går.

Cirka 400 miljoner människor världen över har drabbats av postcovid, vilket uppskattas ge en årlig ekonomisk påverkan motsvarande en procent av den globala ekonomin.

Coronavirus

sars-cov-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Olika coronavirus
HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter)
Covid-19
Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid
Egenskaper
Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos
Motåtgärder
Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen
Internationellt
EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)

Regeringsuppdraget mars 2025

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson gav i mars 2025 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga kunskapsstyrningen i andra länder gällande ”sjukdomar eller tillstånd med svagt kunskapsläge” som postcovid och liknande tillstånd som ME/CFS, PANS/PANDAS och POTS. Man nämner även långvariga besvär efter sepsis och influensa.

Diagnoskriterier

Diagnoskod i standarden ICD-10 SE är postinfektiöst tillstånd efter covid-19/postcovid (U09.9). En relaterad diagnos är multisystemiskt inflammatoriskt tillstånd associerat med covid-19 (U10.9), som främst förekommer bland barn.

Referenser

  1. ↑ Davis, Hannah E.; McCorkell, Lisa; Vogel, Julia Moore; Topol, Eric J. (2023-03). ”Long COVID: major findings, mechanisms and recommendations” (på engelska). Nature Reviews Microbiology 21 (3): sid. 133–146. doi:10.1038/s41579-022-00846-2. ISSN 1740-1526. https://www.nature.com/articles/s41579-022-00846-2. Läst 19 augusti 2025.
  2. ↑ Alkodaymi, Mohamad Salim; Omrani, Osama Ali; Ashraf, Nader; Shaar, Bader Abou; Almamlouk, Raghed; Riaz, Muhammad (2022-05). ”Prevalence of post-acute COVID-19 syndrome symptoms at different follow-up periods: a systematic review and meta-analysis”. Clinical Microbiology and Infection: The Official Publication of the European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases 28 (5): sid. 657–666. doi:10.1016/j.cmi.2022.01.014. ISSN 1469-0691. PMID 35124265. PMC: 8812092. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8812092/. Läst 19 augusti 2025.
  3. ↑ Chen, Chen; Haupert, Spencer R.; Zimmermann, Lauren; Shi, Xu; Fritsche, Lars G.; Mukherjee, Bhramar (2022-11-01). ”Global Prevalence of Post-Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Condition or Long COVID: A Meta-Analysis and Systematic Review”. The Journal of Infectious Diseases 226 (9): sid. 1593–1607. doi:10.1093/infdis/jiac136. ISSN 1537-6613. PMID 35429399. PMC: 9047189. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9047189/. Läst 19 augusti 2025.
  4. ↑ Altmann, Daniel M.; Whettlock, Emily M.; Liu, Siyi; Arachchillage, Deepa J.; Boyton, Rosemary J. (2023-10). ”The immunology of long COVID” (på engelska). Nature Reviews Immunology 23 (10): sid. 618–634. doi:10.1038/s41577-023-00904-7. ISSN 1474-1741. https://www.nature.com/articles/s41577-023-00904-7. Läst 19 augusti 2025.
  5. ↑ CDC (24 juli 2025). ”Clinical Overview of Long COVID” (på amerikansk engelska). Long COVID. https://www.cdc.gov/long-covid/hcp/clinical-overview/index.html. Läst 19 augusti 2025.
  6. ↑ Srikanth, Sujata; Boulos, Jessica R.; Dover, Tristan; Boccuto, Luigi; Dean, Delphine (2023-09). ”Identification and diagnosis of long COVID-19: A scoping review”. Progress in Biophysics and Molecular Biology 182: sid. 1–7. doi:10.1016/j.pbiomolbio.2023.04.008. ISSN 1873-1732. PMID 37182545. PMC: 10176974. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10176974/. Läst 19 augusti 2025.
  7. ↑ Al-Aly, Ziyad; Davis, Hannah; McCorkell, Lisa; Soares, Letícia; Wulf-Hanson, Sarah; Iwasaki, Akiko (2024-08). ”Long COVID science, research and policy” (på engelska). Nature Medicine 30 (8): sid. 2148–2164. doi:10.1038/s41591-024-03173-6. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-024-03173-6. Läst 19 augusti 2025.
  8. ↑ Byambasuren, Oyungerel; Stehlik, Paulina; Clark, Justin; Alcorn, Kylie; Glasziou, Paul (2023). ”Effect of covid-19 vaccination on long covid: systematic review”. BMJ medicine 2 (1): sid. e000385. doi:10.1136/bmjmed-2022-000385. ISSN 2754-0413. PMID 36936268. PMC: 9978692. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9978692/. Läst 19 augusti 2025.
  9. ↑ Chen, Chen; Haupert, Spencer R.; Zimmermann, Lauren; Shi, Xu; Fritsche, Lars G.; Mukherjee, Bhramar (2022-11-01). ”Global Prevalence of Post-Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Condition or Long COVID: A Meta-Analysis and Systematic Review”. The Journal of Infectious Diseases 226 (9): sid. 1593–1607. doi:10.1093/infdis/jiac136. ISSN 1537-6613. PMID 35429399. PMC: 9047189. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9047189/. Läst 19 augusti 2025.
  10. ↑ Davis, Hannah E.; McCorkell, Lisa; Vogel, Julia Moore; Topol, Eric J. (2023-03). ”Long COVID: major findings, mechanisms and recommendations”. Nature Reviews. Microbiology 21 (3): sid. 133–146. doi:10.1038/s41579-022-00846-2. ISSN 1740-1534. PMID 36639608. PMC: 9839201. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9839201/. Läst 19 augusti 2025.
  11. ↑ Al-Aly, Ziyad; Davis, Hannah; McCorkell, Lisa; Soares, Letícia; Wulf-Hanson, Sarah; Iwasaki, Akiko (2024-08). ”Long COVID science, research and policy” (på engelska). Nature Medicine 30 (8): sid. 2148–2164. doi:10.1038/s41591-024-03173-6. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-024-03173-6. Läst 19 augusti 2025.
  12. ↑ Stenborg, Anna (28 jun 2024). ”POTS - Postural ortostatiskt takykardisyndrom”. 1177. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/pots/. Läst 3 april 2025.
  13. ↑ Socialdepartementet (Acko Ankarberg Johansson) (21 mars 2025). ”Ny kartläggning ska stärka vården för patienter med svårdiagnostiserade tillstånd”. Pressmeddelande.
  14. ↑ Pagels, Susanna (2025). ”Vårdanalys ska kartlägga kunskap om postcovid och ME”. Dagens medicin (Bonnier news) (14): sid. 14. https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/neurologi/vardanalys-ska-kartlagga-kunskap-om-postcovid-och-me/. Läst 3 april 2025.
  15. ↑ Statistik om tillstånd efter covid-19. Socialstyrelsen. 15 april 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-4-7353.pdf.