| Predeal | ||
| Predeál | ||
| Stad | ||
 Vy mot Predeal. | ||
|
||
| Officiellt namn: Orașul Predeal | ||
| Land |  Rumänien | |
|---|---|---|
| Landskap | Transsylvanien | |
| Län | Brașov | |
| Byar | Pârâul Rece Timișu de Jos Timișu de Sus | |
| Stad | Predeal | |
| Flod | Crișul Repede | |
| Höjdläge | 1 060 m ö.h. | |
| Koordinater | 45°30′27″N 25°34′26″Ö / 45.50750°N 25.57389°Ö | |
| Centralort | Predeal | |
| Area | 58,4 km² | |
| Folkmängd | 9 662 (2021-12-01) | |
| Befolkningstäthet | 165 invånare/km² | |
| Borgmästare | Sorin-Ioan Ciobanu (PNL) | |
| Postnummer | 505300 | |
| SIRUTA-kod | 40303 | |
| Geonames | 8334974 | |
 Staden Predeals läge i Rumänien.
| ||
 Staden Predeals läge i länet Brașov.
| ||
| Webbplats: www.primaria-predeal.ro | ||
Predeal (ungerska: Predeál) är en stad (rumänska: oraș) i den sydöstra delen av länet Brașov i det historiska landskapet Transsylvanien i mellersta Rumänien. Staden ligger omsluten av Karpaterna, överst i dalgången längs floden Prahova, vid riksväg 1, som här utgör en del av Europaväg 60 och järnvägslinjen Ploiești–Brașov, söder om länets residensstad Brașov, vid gränsen mot länet Prahova i söder. Den utgör centralort i stadskommunen med samma namn och har 4 020 invånare (2021), vilket gör staden till länets minsta.
Predeal ligger i Prahovadalen, vid ett bergspass mellan Valakiet (Muntenien) i söder och Transsylvanien i norr, på en höjd av 1 060 meter över havet, vilket gör staden till Rumäniens högst belägna. Staden ligger vid källan till floderna Prahova i söder och Timiș i norr. Den är omgiven av tre olika bergsmassiv, Postăvarul i nordväst, Piatra Mare i nordöst samt Bucegi i sydväst.
Staden är framför allt känd som en skidort. Här finns 13 backar och åtta liftar. Högsta punkten i skidsystemet ligger på 1433 meter över havet, vilket ger en fallhöjd på 400 meter. Den längsta pisten är 1,7 kilometer lång.
Fram till Transsylvaniens union med Rumänien den 1 december 1918 var Predeal en gränsstad för Kungariket Rumänien mot Habsburgska riket, och den gamla gränsbevakningsbyggnaden står fortfarande kvar än idag.
