Procession (kortege, äldre form cortege) är en skara människor som högtidligt rör sig gående framåt. Procession är känt hos de flesta kulturfolk och används både vid världsliga och religiösa fester.
I det gamla Rom tågade segrande konsuler och kejsare i procession. Kristendomen övertog tidigt bruket med procession som begravningståg för martyrer då liket under bön och sång fördes till graven anfört av prästerna.
Vid krig, pest och andra olyckor tågade präster och vanligt folk i procession under bön och åberopande av Gud.
Inom den kristna kyrkan har procession tidigt förekommit som ett moment i gudstjänsten och i andra kyrkliga handlingar. I västlig kyrklig tradition har bruket fått starkt fäste från medeltiden och framåt, ibland även som en egen gudstjänstform fri från mässan. Nedan följer ett antal exempel där processioner förekommer i olika västliga kyrkor:
Ingångsprocession. Sker vid gudstjänstens början, ofta kopplat till det gudstjänstmoment som kallas introitus eller till en ingångspsalm. Processionen kan bestå av ett processionskors, rökelsekar, evangelieljus och evangelieboken, nattvardsservis, celebrant, diakoner, liturger, sångare och andra medverkande. I östlig kristen tradition intar ikoner en särställning i gudstjänstfirandet, och det är vanligt att också ikoner bär i ingångsprocessionen.
I romersk-katolska kyrkan förekommer utomhusprocessioner i samband med lokala eller större högtider, där processionskors, helgonbilder, större kors eller andra symboler förs fram längs gatorna i samhället.
Akademiska processioner är vanliga i samband med akademiska högtider såsom installation och promotion, där ordet promotion och promovering har samma etymologiska rot som procession.
En akademisk promotion kan bestå av marskalkar, pedeller eller prestaver, fanborg, de forskarstuderande som ska promoveras, professorer som ska installeras, hedersdoktorer och jubeldoktorer, dekaner och prodekaner, fakulteternas promotorer, rektor magnificus och prorektorer samt, i vissa fall, hedersgäster och andra framträdande representanter för samhället.
I akademiska processioner bärs antingen högtidsdräkt eller särskild akademisk klädsel. Sverige tillämpar generellt högtidsdräkt, till vilken man bär studentmössa, doktorshatt eller lagerkrans. Vid Lunds universitet finns dock en särskild rektorshatt och rektorskåpa, medan promotorer, dekaner och professorer bär talar. I andra länder kan en formell ämbetsdräkt bäras, alternativt lärosätets egen dräkt som ofta baserats på prästers eller domares ämbetsdräkter med rob, cape, kåpa och biretta eller liknande huvudbonad. I brittiska och nordamerikanska examenssammanhang är så kallad oxfordmössa vanligt förekommande.
I akademiska processioner kan också universitetets regalier bäras; vid Uppsala och Lunds universitet används exempelvis spiror och rektors ämbetskedja. Även vid betydligt yngre lärosäten så som Linköpings universitet och Linnéuniversitetet används rektorskedja och processionsstav.
En procession bestående av fordon som färdas på rad kallas kolonn, kortege, fordonskortege eller liknande. Inom militär terminologi är kolonn en formering där trupperna befinner sig bakom varandra, i motsats till linje där trupperna befinner sig bredvid varandra.
Exempel på kolonner eller korteger kan vara militära transporter, transporter av statsmän och deras följe, begravnings- och bröllopsföljen, när nyblivna studenter firar sin examen genom att gemensamt åka runt på lastbilsflak eller i bil.
I Sverige reglerar trafikförordningen att en trafikant inte får bryta eller hindra en militärkolonn, en fordonskortege från räddningstjänsten, en grupp barn som går på kolonn, begravningsföljen eller någon annan procession.
