| Prostatit | |
| Latin: prostatitis | |
 Mikroskopfotografi av kroniskt inflammerad prostata. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | N41 |
| ICD-9 | 601 |
| DiseasesDB | 10801 |
| Medlineplus | 000524 |
| eMedicine | emerg/488 |
| MeSH | svensk engelsk |
Prostatit är inflammation av prostatakörteln. Prostatit kan vara bakteriell (bakteriuri) eller inte, och kronisk eller akut. Omkring varannan man får prostatit i någon form under livet. Det är vanligast för män under 50 år.
Prostait indelas i fyra typer:
- Akut prostatit, med buksmärta, dysuri och feber. Beläggs med bakteriuri. Utgörs av 1–5 % av samtliga fall av prostatit.
- Kronisk bakteriell prostatit, med buksmärta och ryggsmärta, dysuri, uppkommer ofta i skov. Förekommer ofta med urinvägsinfektion.
- Kronisk abakteriell prostatit, med samma symtom som bakteriell prostatit, dock utan påvisad infektion. Trots att sjukdomen kallas prostatit (som betyder inflammerad prostata), kan inte alltid inflammation påvisas.
- Asymtomatisk prostatit, med bevisad prostatit utan symtom. Påträffas vid andra undersökningar genom upptäckt av leukocyter i prostatans sekret.
Vid infektion förekommer bakterier i urinen (bakteriuri). Inflammation kan också påvisas med prostatamassage, som då leder till att vita blodkroppar frisätts i urinen, sädesvätskan eller i prostatans sekret.
Akut prostatit och kronisk bakteriell prostatit behandlas med antibiotika. Kronisk icke-bakteriell prostatit utgör ungefär 90–95 % av alla prostatitdiagnoser.
Det finns även ett antal huskurer mot kronisk prostatit.