| Pteropus nitendiensis Status i världen: Starkt hotad | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Flyghundar Pteropodidae |
| Släkte | Pteropus |
| Art | Pteropus nitendiensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pteropus nitendiensis | |
| Auktor | Sanborn, 1930 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Pteropus nitendiensis är en däggdjursart som beskrevs av Sanborn 1930. Pteropus nitendiensis ingår i släktet Pteropus och familjen flyghundar. Inga underarter finns listade. Typexemplaret hittades på ön Nendo bland Santa Cruzöarna. Enligt ett verk från 2019 tillhör arten en artgrupp som är uppkallad efter Pteropus samoensis.
Med en kroppslängd av 171 till 175 mm, utan svans, med 116 till 121 mm långa underarmar och med en vikt av 210 till 320 g är arten ganska liten i släktet Pteropus. Den har avrundade öron som är 18 till 20 mm stora och inte gömda i pälsen. Typiska för huvudet är dessutom en läng grå nos med korta näsborrar som är svarta och rörformiga. Även de stora ögonen med mörkbrun regnbågshinna är kännetecknande. På hjässan är håren nära roten gråa och sedan gulbruna. Andra delar av huvudet och strupen bär grå päls. Längre gulbruna hår kring axlarna bildar en mantel och de har glänsande gyllene eller röda spetsar. Andra hår på ryggen är vid basen mörkbruna samt vid spetsen krämfärgade. Därför är kontrasten mot manteln otydlig. Pälsen på bröstet och buken är spräckligt ljus, men några mörkare hår inblandade. Påfallande är den svartbruna flyghuden. Vid kraniet är den del som bildar nosen (rostrum) bredare än hos andra släktmedlemmar. I tanduppsättningen är hörntänderna och molarerna tydlig robusta.
Denna flyghund förekommer endemiskt på södra Salomonöarna. Bredvid Nendo hittas den på två mindre öar. Tillsammans är de ungefär 550 km² stora. Habitatet utgörs av skogar, mangrove, fruktodlingar och trädgårdar. Individerna vilar ensamma eller i par och sällan i flockar med upp till 200 medlemmar. De äter frukter, blommor och nektar. Pteropus nitendiensis är ofta aktiv under eftermiddagen och den syns under andra tider med dagsljus. Gömstället ligger i trädens bladverk lite nedanför kronan.
Frukter som äts är bland annat kokosnöt, mango, brödfrukt, Asimina triloba och från kryddnejliksläktet. Fortplantningssättet är inte bra känt. En dräktig hona hittades i september och en annan hona hade i oktober aktiva spenar. Senare under november registrerades några honor med en unge fast i pälsen. Däremot hade en annan hona i augusti ett stort ungdjur. Dräktighetstiden uppskattas med 6 månader liksom hos andra arter av släktet Pteropus. Troligtvis är livslängden 8 till 9 år.
Trädfällningar kan vara negativ för beståndets utveckling, men det behöver bekräftelse. Delar av skogen omvandlas till jordbruksmark eller grönsaksodlingar. Ibland jagas ett djur för köttets skull. På grund av öarnas ringa storlek kan orkaner orsaka markanta minskningar i populationen. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.
|