Punktlista, även punktuppställning, är ett sätt att förtydliga skriven text. Den innebär att texten – istället för att löpa i hela rader, med mening på mening – delas upp i mindre stycken. Stycken inleds för tydlighets skull i regel av en listpunkt eller liknande markering (tankstreck eller asterisk). Man kan även använda siffror eller bokstäver.
En punktlista används
"Punkterna" i en punktlista kan se ut på olika sätt. Här är några av de vanligaste:
* exempel
- exempel
– exempel
— exempel
* exempel
1. exempel
a) exempel
Punktlistor skrivs ofta med indrag. Det är också standard i de listor som genereras i många ordbehandlingsprogram
Man kan använda olika sorters "punkter" för att skilja på olika nivåer i en lista. Exempelvis kan man använda siffror för huvudnivå och gemena bokstäver för underliggande nivå. En underliggande nivå i listan kan också markeras genom indrag.
Om texten i listan endast består av enstaka ord eller halva meningar, inleds listan i regel med gemener och saknar avslutande punktering. Om listan är en uppräkning, avslutas den föregående meningen ofta med kolon, och då listas de uppräknade styckena med inledande gemen – om det inte rör sig om namn eller fullständiga meningar. Om texten i punktlistan består av fullständiga meningar, används vanlig meningstypografi med inledande versal och avslutande punktering. Ju mer självständiga den föregående satsen och leden i listan är i förhållande till varandra, desto mer naturligt är det med vanlig meningsbyggnad och standardpunktering.
Reglerna för punktlistor ser snarlika ut på många språk.
En ren nummerlista har siffror (eller bokstäver) där punktlistan har punkter. Det används till exempel i en fotnotsförteckning, där varje listnummer har sin motsvarighet i texten som ska källbeläggas. Om texten både har lista med källnoter och en lista med kommentarnoter, används ofta siffror för att numrera källnoterna och bokstäver i alfabetisk ordning för att "numrera" kommentarerna. En nummerlista med källnoter eller kommentarnoter har i regel indrag.