| Qian Zhimin | |
| Född | 4 september 1978 (48 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Kina |
| Redigera Wikidata | |
Qian Zhimin (kinesiska: 钱志敏; pinyin: Qián Zhìmǐn), även känd under falsk identitet som Zhang Yadi (kinesiska: 张雅迪; pinyin: Zhāng Yǎdí), född 4 september 1978, är en kinesisk bedragare. Hon dömdes i september 2025 i Southwark Crown Court i London efter att ha erkänt sig skyldig till att ha införskaffat och innehaft olaglig egendom. Hon anses ha varit huvudpersonen bakom ett omfattande ponzibedrägeri i Kina som tros lurat 128 000 personer på totalt 40 miljarder yuan.
Qian startade i mars 2014 företaget Tianjin Lantian Gerui Electronic Technology i Tianjin i Kina. Hennes namn förekom inte i bolagsregistret då hon ska ha betalat en anställd för att stå som ansvarig för företaget, men enligt den kinesiska utredningen var det Qian som kontrollerade pengaflödena. Företaget sålde investeringsprodukter som utlovades generera 100–300 procents avkastning och påstods också ha en sidoverksamhet inom bitcoinbrytning. Upplägget avslöjades 2017 som ett ponzibedrägeri. Investerarnas insättningar ska ha placerats i bitcoin som kontrollerades av Qian. Bedrägeriet tros ha omsatt 40 miljarder yuan och drabbat 128 000 investerare.
När bluffen var på väg att avslöjas 2017 lämnade Qian Kina. Med sig hade hon en laptop som innehöll nycklarna till bitcoinplånböcker med en avsevärd del av investerarnas insättningar. Enligt den brittiska polisutredningen använde hon sig av Zhang Yadis identitet för att bli medborgare i Saint Kitts och Nevis och skaffa sig ett pass därifrån. Hon ska också ha skaffat sig ett falskt myanmariskt pass under namnet Nan Yin. Dessa båda identiteter använde hon sig av för att undkomma kinesiska myndigheter.
I september 2017 tog sig Qian för första gången till Storbritannien. Hon använde passet från Saint Kitts och Nevis och kallade sig Zhang. Hon sökte efter en assistent på kommunikationsplattformen Wechat och fick kontakt med en kvinna vid namn Jian Wen som kom att fungera som hennes medhjälpare i försöken att tvätta pengarna rena. Wen var frånskild och hade en tonårsson. Hon var brittisk medborgare men född i Kina. Wen och Qian bosatte sig i en stor villa i Hampstead i norra London som de hyrde för 17 300 pund per månad. Under 2018 försökte Wen på uppdrag av Qian att förvärva en fastighet värd flera miljoner pund som skulle betalas med bitcoin, men affären gick om intet. Wen fick under året också ta emot stora summor på sina bankkonton för Qians räkning, något som ledde till att flera banker spärrade hennes konton. Polisen hade vid det här laget fått upp ögonen för Wen och en husrannsakan mot villan i Hampstead genomfördes. Vid den beslagtogs datorer och USB-minnen som senare visade sig innehålla nycklarna till 61 000 bitcoin.
När polisen 2021 upptäckte vad som fanns på Qians enheter hade hon redan lämnat Storbritannien. Wen greps 2021 och dömdes 2024 för penningtvättsbrott till sex år och åtta månaders fängelse, men ansågs inte ha haft någon del i bedrägerierna i Kina. Qian kunde gripas 2024 när hon återvände till Storbritannien. I september 2025 dömdes hon i Southwark Crown Court i London efter att ha erkänt sig skyldig till att ha införskaffat och innehaft olaglig egendom. Påföljden bestämdes senare till fängelse i elva år och åtta månader. Vid samma tillfälle dömdes även en annan medhjälpare, malaysiern Seng Hok Ling som hjälpt henne att föra över pengar.
Qian och Wen reste under 2018 med bil runt i Europa. En dagbok förd av Qian under den här tiden hittades i samband med husrannsakan i Hampstead. Detaljer ur dagboken som vittnar om Qians excentriska drömmar har rapporterats i media, till exempel att hon ville att Dalai lama skulle förklara henne vara en reinkarnerad gudinna och hur hon drömde om att bli drottning över den oerkända mikronationen Liberland där hon skulle uppföra ett buddhistiskt tempel.
De 61 000 bitcoin som säkrades från Qians enheter motsvarade över fem miljarder pund enligt gällande kurs i september 2025. Det tros vara världens största beslag av kryptovaluta. Den stora summan har blivit föremål för en internationell dispyt mellan Storbritannien och Kina. Brittisk media har spekulerat i vad beslaget skulle kunna betyda för statskassan. Företrädare för offren i Kina har tryckt på för att kinesiska myndigheter ska säkra att pengarna används till att kompensera de drabbade.