Qumran

Qumran
Ruin nära Döda havet Redigera Wikidata
Arkeologisk lokal, Judisk bosättning i Israel, nationalpark Redigera Wikidata
Tillkomst104 f.Kr. Redigera Wikidata
LandPalestina Redigera Wikidata
Inom det admi­nis­tra­ti­va området• Västbanken
 • Betlehems guvernement
  • al-Ubeidiya Redigera Wikidata
Historisk regionVästbanken Redigera Wikidata
Koor­di­na­ter Redigera Wikidata
Gränsar tillDöda havet Redigera Wikidata
Språkhebreiska Redigera Wikidata
Start­da­tum1947 Redigera Wikidata
Tids­pe­riodAndra tempelperioden Redigera Wikidata
Kul­tur­skydds­statustentativt världsarv Redigera Wikidata
Värld­sarvs­kri­te­rium(iii), (iv), (vi) Redigera Wikidata
Ansvarig arkeolog för fäl­tar­be­tetRoland de Vaux, Hanan Eshel Redigera Wikidata

Området i närheten av Qumran med grotta 4.

Qumran (arabiska: خربة قمران, hebreiska: חירבת קומראן, Khirbet Qumran) är en ruin belägen på en torr platå knappt 3 km från Döda havets nordvästra strand i Västbanken. Qumran antas som regel ha varit en esséisk bosättning och i ett antal grottor i dess närhet har de så kallade Dödahavsrullarna påträffats. Qumran är också en nationalpark i Israel samtidigt som den är uppsatt på Palestinas tentativa världsarvslista.

Historik och fyndtolkning

Qumran uppfördes möjligen under Johannes Hyrcanus I regeringstid (134–104 f.Kr.) och förstördes sannolikt år 68 av den tionde romerska legionen, Legio X Fretensis, under ledning av Vespasianus i samband med legionens ankomst till Judeen under det judisk-romerska kriget (66–70/73).

Sedan fyndet med början år 1947 av nästan 900 handskriftsrullar, där de flesta är skrivna på pergament, har omfattande utgrävningar av bosättningen genomförts. Cisterner, möjligen ett fåtal judiska rituella badplatser och begravningsplatser har upptäckts, tillsammans med en matsal eller ett samlingsrum och skräp från en övre våning, av vissa påstådd ha varit ett scriptorium, samt ugnar för lergods och ett torn. Vissa forskare hävdar även att det fanns ett bibliotek i grottorna. Andra forskare menar att grottorna fungerade som skyddsrum för de som var bosatta i området.

Många forskare tror att platsen beboddes av en judisk sekt, företrädesvis esséerna. Andra har föreslagit att det var en villa för en rik familj eller att det var ett judiskt fort och tidvis en anläggning för krukmakeri. En stor begravningsplats upptäcktes vid den norra delen av området. De flesta gravarna innehåller kvarlevor av män, men även en del kvinnor har påträffats. Endast ett fåtal av gravarna har grävts upp, eftersom det enligt judisk lag är förbjudet att gräva ut gravplatser. Över tusen kroppar ligger begravda på Qumrans begravningsplats. En ytterligare obelagd hypotes är att kropparna fördes till Qumran för att begravas eftersom nedgrävning var lättare där än i de omgivande bergstrakterna.

Referenser

  1. ↑ ”Qumran National Park”. Israel Nature and Parks Authority. https://www.parks.org.il/en/reserve-park/qumran-park/. Läst 12 augusti 2012.
  2. ↑ ”Qumran: Caves and Monastery of the Dead Sea Scrolls”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5707/. Läst 12 augusti 2012.
  3. 1 2 Alvar Ellegård; Jesus – One Hundred Years Before Christ: A Study In Creative Mythology, London (1999). ISBN 0-87951-720-4
  4. ↑ Some Notes on the Archaeological Context of Qumran in the Light of Recent Publications Arkiverad 30 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)

Externa länkar