Ragnar Barnekow

Ragnar Barnekow
Född3 januari 1877
Newcastle upon Tyne
Död24 mars 1958 (81 år)
Sörby församling, Sverige
BegravdSörby kyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker, godsägare
Befattning
Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1919–1921)
Andrakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1937–1944)
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet (–)
Folkpartiet (–)
MakaAnna Johanna Wadstein
(g. 1907–)
FöräldrarAdolf Barnekow
SläktingarBertil Genberg
Gunnar Samuelsson
Redigera Wikidata

Kjell Ragnar Mac-Dougall Barnekow (i riksdagen kallad Barnekow i Sörbytorp), född 3 januari 1877 i Newcastle-upon-Tyne, Storbritannien, död 24 mars 1958 i Sörby, var en svensk friherre (greve vid faderns död 1924), godsägare och politiker (folkpartist). Han var son till godsägaren, greven och riksdagsmannen Adolf Barnekow och svärfar till överstarna Bertil Genberg och Gunnar Samuelsson.

Biografi

Ragnar Barnekow avlade agronomexamen vid Alnarps lantbruksinstitut 1896 och arbetade därefter som inspektor på olika egendomar innan han 1904 blev förvaltare vid släktgodset Sörbytorp i Sörby socken, en egendom som han sedan övertog 1921. Han var tidvis ordförande i kommunalstämman och kommunalnämnden i Sörby landskommun och hade också olika uppdrag i folkhögskolerörelsen och lantbruksorganisationer.

Han var riksdagsledamot för Kristianstads läns valkrets i två omgångar: i första kammaren från urtima riksdagen 1919 till riksdagen 1921 samt i andra kammaren 1937–1944. Som kandidat för Frisinnade landsföreningen tillhörde han 1919–1921 dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet, föregångare till Folkpartiet. I riksdagen var han bland annat suppleant i andra lagutskottet 1937–1939, lagtima riksmötet 1940 samt 1941–1942. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik. Barnekow är begravd på Sörby kyrkogård i Vinslövs församling.

Källor

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 106, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpxw, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 238, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Gravar.se, läs online, läst: 22 december 2021.[källa från Wikidata]