Biografi
Copeland var son till Robert Copeland, bonde, och hans hustru Elizabeth Milner, och studerade vid Kirkham Grammar School. Han tillbringade fem år i Australien där han upptäckte sitt intresse för astronomi. Han återvände 1858 för att satsa på en karriär inom ingenjörsvetenskap.
Ivrig att fortsätta sina astronomiska intressen byggde Copeland ett litet observatorium, gav upp ingenjörsyrket och reste sedan till Tyskland för att studera astronomi vid universitetet i Göttingen där han också arbetade vid universitets observatorium. När han återvände till England, som beskyddad av Lord Rosse, tog Copeland med sig tyska astronomimetoder. Senare utsåg han många tyska astronomer till assistenter, såsom Oswald Lohse.
Copeland deltog 1869-70 i den andra tyska nordpolsexpeditionen, anställdes 1870 som assistent vid lord Rosses observatorium i Parsonstown på Irland, 1874 vid observatoriet i Dublin och 1876 vid lord Lindsays observatorium i Dun Echt. Han reste ofta på expeditioner världen över och observerade Venuspassagerna 1874 och 1882 från Mauritius respektive Jamaica, och utförde andra astronomiska observationer från Grönland.
Den 29 januari 1889 blev Copeland Astronomer Royal for Scotland, varefter han först arbetade vid Calton Hill-observatoriet i Edinburgh. Han fick i uppdrag att välja en plats för ett nytt observatorium och valde slutligen Blackford Hill i Edinburgh. Lord Crawford, hans tidigare välgörare, donerade den astronomiska samlingen från Dun Echt till den nya platsen, som öppnades 1896.
Copeland gav bland annat ut Mittlere Örter in den zonen - 0° und -1° der Bonner Durchmusterung enthaltenen Sterne bis zu 9:e Größe (1869, tillsammans med Karl Nikolai Jensen Börgen). Han valdes till ledamot av Royal Society of Edinburgh år 1889 på förslag av John McLaren, Lord McLaren, Alexander Forbes Irvine, Alexander Buchan och P.G. Tait och var sällskapets vice ordförande 1892–96 och 1898–1903.
Copeland upptäckte 35 NGC-objekt, de flesta med Lord Rosses 72-tums reflektor. Planetariska nebulosor hittades genom visuell spektroskopi vid Dun Echt och under en expedition i Anderna. Sju av galaxerna i stjärnbilden Lejonet bildar den berömda " Copeland-septetten ": NGC 3745, 3746, 3748, 3750, 3751, 3753 och 3754.
