En relaxation-oscillator kan vara uppbyggd enligt bilden som visar en astabil multivibrator med hjälp av en Schmittrigger-inverterare modell 74HC14. Den inbyggda hysteresen i 74HC14 gör att man bara behöver koppla ett motstånd (R) och en kondensator (C) för att få en självsvängande krets, kallad astabil multivibrator.
Inom elektronik är en relaxationsoscillator en olinjär elektronisk oscillatorkrets som producerar en ickssinusformad repetitiv utsignal, som en triangelvåg eller fyrkantsvåg. Kretsen består av en återkopplingsslinga som innehåller en omkopplingsanordning som en transistor, komparator, relä, operationsförstärkare, eller en negativ motståndsanordning som en tunneldiod, som upprepat laddar en kondensator eller induktor, för att sedan åter nå en urladdningsresistans. Oscillatorns period beror på tidskonstanten för kondensatorn eller induktorkretsen. Den aktiva enheten växlar abrupt mellan laddnings- och urladdningslägen och producerar således en diskontinuerligt föränderlig repetitiv vågform. Detta står i kontrast till den andra typen av elektronisk oscillator, den harmoniska eller linjära oscillatorn, som använder en förstärkare med återkoppling för att generera resonanssvängningar i en resonator, som producerar en sinusvåg.
Relaxationsoscillatorer kan användas för ett brett spektrum av frekvenser, men eftersom de är en av de oscillatortyper som är lämpade för låga frekvenser, nedanför ljud, används de vanligtvis för tillämpningar som blinkande ljus (blinkers) och elektroniska ljudsignaler, såväl som spänningsstyrda oscillatorer (VCO), inverter, växelriktare, växling, pulserande strömförsörjning, analog-digital-strömomvandlare och funktionsgeneratorer.
Termen relaxationsoscillator, även om den ofta används inom elektronikteknik, tillämpas också inom många olika vetenskapsområden på dynamiska system som producerar olinjära svängningar och kan analyseras med samma matematiska modell som elektroniska relaxationsoscillatorer. Till exempel geotermiska gejsrar, nätverk av avfyrande nervceller, termostatstyrda värmesystem, kopplade kemiska reaktioner, det bultande människohjärtat, jordbävning, gnisslande av krita på en svart tavla, de cykliska populationerna av rovdjur och bytesdjur och genaktiveringssystem har modellerats som relaxationsoscillatorer. Relaxationssvängningar kännetecknas av två alternerande processer i olika tidsskalor: en lång relaxationsperiod under vilken systemet närmar sig en jämviktspunkt, omväxlande med en kort impulsiv period där jämviktspunkten skiftar. Perioden för en relaxationsoscillator bestäms huvudsakligen av relaxationstidskonstanten. Relaxationssvängningar är en typ av gränscykel och studeras i icke-linjär kontrollteori.
