Ett reportage är en längre journalistisk berättelse, ofta med vissa litterära ambitioner. Reportaget har ofta en mer personlig karaktär, med mer av miljöbeskrivningar och intervjuer.
Ett reportage kan innehålla mer ingående person- och miljöbeskrivningar än en nyhetsartikel. Bilder/illustrationer finns nästan alltid med, sedan mitten av 1800-talet ofta med hjälp av fotografikonstens dokumenterande kvalitéer. Stilen får vara personligare eller mer "levande" än i en ren nyhetsartikel, och författaren märks ofta mer. Därför är en viss subjektivitet tillåten. Intervjuer är också ett viktigt inslag i ett reportage.
Ett vanligt inslag är också en faktaruta vid sidan av reportaget.
Reportage som genre eller beskrivning kom till användning redan under 1600-talet, då socialreportage av exempelvis Edward Ward uppmärksammades.
I äldre tid publicerades reportage ofta en längre tid efter händelserna som beskrivs. 1722 publicerades Daniel Defoes mycket omnämnda reportage av pesten i London 1665. Reportaget om Bastiljens stormning 1789, av den tidiga reportern Camille Desmoulins, kom i tryck först fyra år senare.
I tidningen Anmärkaren publicerades 1819 och 1820 tidiga reportage av Georg Scheutz, men han fick inte många efterföljare i den svenska pressen förrän flera årtionden senare. Carl Johan Love Almqvist och Fredrika Bremer bidrog i mitten av 1800-talet till att popularisera reportageformen i Sverige.
Senare har olika dokumentärt syftande författare arbetat i gränslandet till reportaget, i ett medvetet syfte att sudda ut gränserna mellan författande och journalistik. Bland dessa skribenter kan nämnas namn som John Reed, Egon Erwin Kisch, Ernest Hemingway och Günter Wallraff, medan August Strindberg, Barbro Alving, Ivar Lo-Johansson och Jan Olof Olsson ("Jolo") är viktiga namn inom det svenska reportageförfattandet.
Ordet reportage är hämtat från franskans likalydande ord, ur verbet reporter, 'bära tillbaka'. Ordet är bildad för anskaffandet ('inhämtandet') av nyheter på uppdrag för olika massmedier.
Ur franskans reporter har även bildats yrkesbenämningen reporter (bildat i engelskan med betydelsen 'inhämtare', på svenska sedan 1886). Detta syftar dock oftast på en journalist som inhämtar/samlar in nyheter, utan någon litterär eller reportagemässig koppling.
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om reportage. |
| |||||||||||||||||||||||||||||