Resedabi, Hylaeus signatus, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin. Arten kallas även resedacitronbi och punkterat citronbi.
Resedabiet är ett litet bi med en kroppslängd på 7 till 10 mm. Det är helsvart så när som den gulvita ansiktsmasken, som hos honan bara består av två vertikala, gula fläckar på sidorna av ansiktet, ibland kan dessutom dessa fläckar saknas, medan hanen förutom sidofläckarna, som är längre än hos honan, har pannan och clypeus (munskölden) gulvita. Främre delen av mellankroppen, hos hanen även den bakre delen, har dessutom gula streck. På tergit 1 har arten ett vitt hårband; hos hanen bara på sidorna. Tergit 1 är dessutom tydligt punkterad. Även bakskenbenen har gulvita teckningar upptill.
Ekologi
Habitatet utgörs av marker där näringsväxten reseda växer, som markstörda områden, gärna på kalkgrund, ruderatmarker, bangårdar, hamnanläggningar, sand- och lertag, stenbrott, flodbankar, dikes- och vägrenar, sanddyner, vingårdar, trädgårdar och bergsterräng. I Alperna går den upp till 1500 m.
Larvbona kan inrättas i gamla stjälkar av robustare växter som rosor och björnbär, i insektsgångar i dött trä eller i murfogar. Arten flyger i norra delen av sitt utbredningsområde från slutet av juni till och med juli. Boet kan angripas av boparasitenslätsprötad bistekel, vars larv dödar värdägget eller -larven, för att sedan leva av den insamlade näringen..
Dessutom finns isolerade förekomster i Sverige där den först påträffades i Bergianska trädgården i Stockholm 1963. Senare har den även setts i Malmö, Lund, Trelleborg, Halmstad, Falköping, Mjölby, Åmål, Avesta och Gotland. Den är emellertid en sällsynt art. Arten är inte rödlistad i Sverige, utan klassificerad som livskraftig (LC). Före 2025 var den emellertid rödlistad som nära hotad ("NT"), med de främsta orsakerna giftspridning på bangårdar och igenfyllning av sandtag.
↑Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
↑Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
12345Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Pape, T., Hobern, D., Garnett, S., Little, H., DeWalt, R. E., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Abreu, C., Acero P, A. (red.)(15 maj 2026).”Hylaeus signatus Panzer, 1798”(på engelska).Catalogue of Life. Catalogue of Life Foundation, Amsterdam, Nederländerna. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/6MNHM.Läst 14 juni 2026.
