Rottne

Naturgeografiska förutsättningar och tidig bosättning

Landskapet i och kring Rottne präglas av långsträckta höjdryggar, så kallade drumliner, omgivna av flack jordbruksmark och i öster skogsmark. Drumlinerna är landformer som bildades av inlandsisen under den senaste istiden. När isen drog sig tillbaka täcktes stora delar av området av vatten. Sjöarna Övrasjön, Sörabysjön och Borrsjön hängde samman och bildade ett vattendrag som ingick i Fornåsnen.

När vattennivån sjönk blev den tidigare sjöbottnen bördig jordbruksmark med relativt liten stenbundenhet. Höjdryggarna på båda sidor om Sörabysjön blev attraktiva bosättningslägen. Området tros ha varit bebott redan under stenåldern, men de tydligaste lämningarna som finns bevarade idag härrör från brons- och järnålder, bland annat gravfältet Ekebacken och Södregårdsröset.

Namn och ortnamnshistoria

Den äldsta kända benämningen på Rottne är Røtnø. Namnet är ett vattendragsnamn och har tolkats som syftande på betydelsen ”den rytande” eller ”den dånande”. Detta kan kopplas till forsarna vid Rottne kvarn, där vattnets rörelse och ljud varit ett framträdande inslag i landskapet. Ortsnamnet speglar därmed sambandet mellan bebyggelsen och det omgivande vattenlandskapet.

Medeltid och bybildning

Under medeltiden etablerades byarna Norra Rottne, Södra Rottne och Löpanäs. Medeltida kyrkor uppfördes både i Norra och Södra Rottne by. Så småningom slogs Norra och Södra Rottne samman, och en gemensam kyrka uppfördes i Södra Rottne, på den plats där Söraby kyrka står idag.

Rottne har sitt ursprung kring kyrkplatsen, där byn Söraby tidigare låg. Ända sedan tidig medeltid har kyrkan legat på sin nuvarande plats, och området kring kyrkan fungerade som bygdens samlingspunkt. Löpanäsvägen fanns redan under denna tid i stort sett i sin nuvarande sträckning.

Jordbruk, gårdar och herrgårdsmiljöer

Genom historien har jord- och skogsbruk varit viktiga näringar i Rottne. I området fanns flera större gårdar som spelade en central roll för bygdens ekonomiska och sociala utveckling. Bland dessa märks Vartorps gård, som tillhörde de större jordbruksenheterna i trakten, samt Norraby herrgård med tillhörande bränneri.

Kronan ägde under olika perioder ett flertal gårdar i Rottne, däribland kaptensbostället Södregård. Dessa gårdar vittnar om områdets betydelse som både jordbruksbygd och militärt organiserat landskap under äldre tid.

Vattendraget mellan Innaren och Helgasjön gav möjlighet till vattenkraft, vilket ledde till att kvarnar etablerades. Sjöarna nyttjades även för upptagning av sjömalm och kolning till träkol.

Laga skifte och landskapsförändringar

Under 1800-talet genomfördes laga skifte, vilket innebar att byarnas gårdar flyttades ut från den äldre bygemenskapen och jordbruket effektiviserades. Ny jordbruksmark skapades genom sänkningen av Borrsjön. Trots utflyttningen fortsatte området kring kyrkan att fungera som bygdens centrala samlingsplats.

Järnväg, industri och samhällsbildning

Rottne utvecklades till ett järnvägs- och industrisamhälle när smalspårsjärnvägen mellan Växjö och Klavreström anlades 1895. Stationen placerades där järnvägen korsade Löpanäsvägen, strax öster om den äldre byn kring kyrkan. Kring stationen växte ett nytt centrum fram, och orten fick därmed två tydliga tyngdpunkter.

Bebyggelsen växte till en början relativt oplanerat, där varje tomtägare själv ansvarade för vägar, vatten och avlopp. Den första byggnadsplanen för Rottne upprättades 1953, vilket markerade övergången till ett mer planerat samhällsbyggande. Kring 1960-talet begränsades bebyggelsens utbredning söderut för att bevara värdefull jordbruksmark.

Industriepoken tog fart kring sekelskiftet 1900, och träindustrin blev den dominerande näringsgrenen. År 1917 startade Sven Magnus Karlsson en möbelfabrik i Rottne. Under 1920- och 1930-talen etablerades ytterligare möbelfabriker och andra verksamheter inom träförädlingsindustrin. Denna industri var som störst omkring 1950. I mitten av 1950-talet grundades ortens hittills största industriföretag, Rottne Industri AB, som då bar namnet Börjes Mekaniska Verkstad.

Rottne kvarn och lanthushållsskolan

Rottne kvarn har genom historien varit en viktig plats knuten till vattenkraft och förädling av jordbruksprodukter. På Rottne kvarns herrgård, som senare brann ned, startades år 1916 en lanthushållsskola. Skolan leddes av fröken Olga Paulsen, som var dess föreståndarinna. Lanthushållsskolan var en del av den tidiga 1900-talets satsningar på utbildning inom hushållning och lantligt arbete och fick betydelse för bygden sociala och pedagogiska utveckling.

Befolkningsutveckling och kommunreformer

Befolkningstillväxten i Rottne var till en början blygsam. Under perioden 1901–1940 ökade invånarantalet i socknen från omkring 1 000 till cirka 1 200 personer. Fram till början av 1950-talet var Söraby socken en egen kommun. År 1952 bildades storkommunen Rottne, bestående av församlingarna Söraby, Gårdsby, Tjureda och Tolg.

Mellan mitten av 1960-talet och 1980 expanderade Rottne kraftigt. Befolkningen ökade från cirka 1 200 till omkring 2 300 invånare, och omkring 600 nya bostäder uppfördes. Villaområden växte fram i både norra och södra delar av orten. Under 1970-talet byggdes även Växjövägen, vilket förändrade trafikflödena genom samhället. Samtidigt lades många mindre industrier ned, och Rottne utvecklades till en utpräglad bostadsort.

År 1971 genomfördes ytterligare en kommunsammanslagning, varvid Rottne blev en del av Växjö kommun.

Senare utveckling

Smalspårsjärnvägen hade persontrafik fram till 1984 och godstrafik fram till 1986. Därefter övergick banan i privat ägo och användes för turisttrafik. Rälsen genom Rottne revs upp år 2001, och banvallen utgör idag ett grusat gång- och cykelstråk genom samhället.

Under 2000-talet har viss ny bebyggelse tillkommit, bland annat 40–50 lägenheter i Rosendalsområdet samt ett mindre antal småhus. Rottne domineras idag av villabebyggelse i flera olika byggnadsstilar, från nationalromantik och egnahemsbebyggelse från 1920-talet till hus från 1960- och 1970-talen. De äldre bostadsområdenas ursprungliga karaktär har i stort sett bevarats.