Markstationer för satellitkommunikation och satellitkontroll, drift och styrning av rymdfarkoster, raket- och ballongsystem, uppskjutningstjänster och flygtester, samt konsulttjänster för olika rymdprojekt.
SSC Space (tidigare Swedish Space Corporation, SSC), registrerat som SSC Space AB, är ett svenskt samhällsbyggarbolag inom rymd. SSC Space verksamhet består bland annat av uppskjutningar av sondraketer och stratosfäriska ballonger, tester av raketmotorer och nya raketbränslen, drift och underhåll av rymd- och flygsystem, samt satellitkommunikation via bolagets markstationer utplacerade runtom i världen.
I januari 2023 invigdes en ny del av SSC Space rymdbas Esrange, den första anläggningen inom kontinentala EU för satellituppskjutningar. Den första satellituppskjutningen förväntas äga rum inom ett fåtal år i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket.
Vid samma anläggning ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis" genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.
SSC Space verksamhet i Sverige är belägen i Solna, Kiruna och Ågesta. Företaget har också verksamhet i USA, Australien, Thailand, Chile, Japan, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Italien och Storbritannien. SSC Space har närmare 800 anställda och omsatte 1 744 miljoner kronor 2024.
SSC Space arbetar för närvarande även med att utveckla sitt program för Space Surveillance Tracking (SST) och Space Traffic Management (STM) för att identifiera och bedöma risker för kollisioner och störningar kopplat till rymdskrot, samt för att minimera riskerna för dessa.
Verksamhetsområden
Utveckling av rymdsystem
SSC Space har mer än femtio års erfarenhet av att hjälpa rymdorganisationer, företag, kommersiella aktörer och forskningsinstitut att få tillgång till rymden. Företaget konstruerar, utvecklar och testar olika typer av nyttolaster och rymdsystem; raketsystem, delsystem och experimentutrustning för forskning, i rymd- eller rymdnära miljö. Vanliga tillämpningsområden är experiment inom tyngdlöshet, atmosfärsforskning samt test och validering av rymdrelaterade system. Dessa projekt skjuts upp ombord på sondraketer och stratosfäriska ballonger från bolagets rymdbas Esrange Space Center.
Satellitkommunikation
SSC Space har ett av världens största och mest aktiva civila nätverk av markstationer som kommunicerar med olika typer av satelliter. SSC Space världsomspännande nätverk av markstationer använder såväl koncernens egna som anlitade satellitstationer runt om i världen. SSC Space har egna markstationer i Sverige, USA, Kanada, Chile, Thailand och Australien. Företaget har också samarbete med markstationer i USA, Tyskland, Italien, Spanien, Lettland, Sydafrika, Antarktis, Indien och Japan.
De flesta vetenskapliga satelliter liksom många jordobservationssatelliter går i en bana över jordens poler. Antennerna vid Esrange i norra Sverige, Inuvik i Kanada samt Alaska är strategiskt placerade på norra halvklotet för att kunna ha regelbunden kontakt med satelliter som passerar inom räckhåll flera gånger per dygn. Esrange är i dag en av världens mest använda satellitstationer.
Genom ett urval av dessa markstationer, med specifika egenskaper, erbjuder SSC Space kommunikationslänkar mellan jorden och farkoster på uppdrag till månen och längre ut i universum. Exempel på projekt som SSC Space deltagit i är Firefly Aerospace:s Blue Ghost Mission-1 (BGM1) år 2025, samt den indiska rymdorganisationens ISRO:s mission Chandrayaan-3 åren 2023–24.
Drift och styrning av rymdfarkoster
Via dotterbolagen LSE verksamt i Tyskland, Spanien och Italien, samt Aurora Technology verksamt i Nederländerna, erbjuder SSC Space konsulttjänster inom satellitstyrning. Majoriteten av personalen är stationerad vid några av Europas största rymdcentra – såsom European Space Operations Centre (ESOC), European Space Astronomy Centre (ESAC), European Space Research and Technology Centre (ESTEC) och German Space Operations Center (GSOC) – som ägs och drivs av den europeiska rymdorganisationen ESA samt den tyska rymdstyrelsen DLR.
Uppskjutning av satelliter
Den 13 januari 2023 invigdes en ny anläggning vid bolagets rymdbas Esrange Space Center av H.M. Kung Carl XVI Gustaf, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – den första platsen inom det kontinentala EU med förmåga att skjuta upp satelliter i omloppsbana. Den första satellituppskjutningen förväntas äga rum inom ett fåtal år, i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket och senare det sydkoreanska företaget Perigee Aerospace och deras raket BlueWhale-1.
Rakettester
Vid rymdbasen Esrange finns också ett flertal testbäddar där europeiska raketföretag utvecklar nya raketmodeller genom motortester; Isar Aerospace motortestar sin raket Spectrum medan Rocket Factory Augsburg (RFA) motortestar sin raket RFA One. Här ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis" genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.
Space Situational Awareness
Antalet satelliter i den nära rymden beräknas fördubblas till så mycket som 10 000 inom de närmaste åren. I samma område befinner sig dessutom stora mängder rymdskräp i omloppsbanor. Det rör sig uppskattningsvis mer än 130 miljoner objekt, vissa så små som en millimeter, som färdas i hög hastighet.
Den ökande mängden objekt i omloppsbana runt jorden gör att risken för kollisioner ökar. SSC Space utökar därför sitt initiativ inom området Space Situational Awareness (SSA), som syftar till att upptäcka, förutsäga och bedöma riskerna vid uppskjutningar och återinträde för rymdfarkoster.
SSC Space har startat ett program vars uppgift är att hålla reda på och katalogisera de objekt som befinner sig i omloppsbanor runt jorden – så kallat Space Traffic Management (STM) – ett kommunikationssystem för att i framtiden undvika potentiella kollisioner vid uppskjutning och för satelliter i omloppsbanor.
Esrange Space Center
Rymdbasen Esrange, världens mest mångsidiga rymdcenter och navet i SSC Space verksamhet, ligger utanför Kiruna i norra Sverige, ovanför polcirkeln (68°N, 21°E). Förutom den infrastruktur som utgör basen så finns även tillgång till ett stort, obefolkat nedslags- och återhämtningsområde som omfattar ett område dubbelt så stort som Luxemburg. Anläggningen har varit i drift sedan 1966 och var till en början en del av den europeiska rymdorganisationen ESA, innan basen blev en del av SSC Space i samband med att bolaget grundades 1972.
Med alla affärsområden representerade på basen är Esrange en aktiv del av Europas rymdverksamhet. Därifrån skjuter SSC Space upp sondraketer och stratosfäriska ballonger för forskning inom olika forskningsdiscipliner. Esrange är också noden i SSC Space marksegment, världens näst största kommersiella markstationsnätverk, med mer än 30 antenner på basen.
Andra anläggningar och verksamhetsorter
Solna (huvudkontor och labb)
Esrange Space Center, Kiruna (uppsändnings- och testtjänster samt satellitkommunikation)
Ågesta (teleporttjänster)
North Pole, Alaska, USA (satellitstation)
Clewiston, Florida, USA (satellitstation)
Spring House, Pennsylvania, USA (kontor och nätverkscenter)
South Point, Hawaii, USA (satellitstation)
Inuvik, Kanada (satellitstation)
Wescott, Storbritannien (kontor)
Darmstadt, Tyskland (kontor)
Gilching, Tyskland (kontor)
Noordwijk, Nederländerna (kontor)
Pisa, Italien (kontor)
Tokyo, Japan (kontor)
Santiago, Chile (kontor och satellitstation)
Punta Arenas, Chile (satellitstation)
Siracha, Thailand (satellitstation)
Western Australia Space Center, Australien (kontor och satellitstation)
Kunder
SSC Space största kunder inom rymdsystemutveckling och uppsändningstjänster är Rymdstyrelsen och den europeiska rymdorganisationen ESA. Satellitdriftsjänster och satellitkonsulttjänster utförs på uppdrag av satellitägare, satellitoperatörer och rymdorganisationer över hela världen. Tester av rymd- och flygsystem bedrivs åt såväl svenska som utländska företag och försvarsmakter.
Historik
Rymdbolaget bildades av riksdagen1972 för att vara verkställande organ för Statens Delegation för Rymdverksamhet, numera Rymdstyrelsen. Bolaget utgjordes 1972 av Esrange och den Rymdtekniska Gruppen i Solna. Esrange var under perioden 1966-1972 en europeisk anläggning men övergick 1972 i svensk ägo i samband med bildandet av Rymdbolaget. Idag har SSC Space inga myndighetsuppgifter och företaget ägs till 100 procent av svenska staten.
Sedan millennieskiftet har företaget expanderat och har numera verksamhet i USA, Australien, Thailand, Chile, Japan, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Italien och Storbritannien
Under åren har SSC Space även designat och byggt satelliter, utvecklat flygburna havsövervakningssystem som används av kustbevakningsorganisationer över hela världen samt bistått Försvarets materielverk (FMV) med drift, underhåll och utveckling av provsystem på provplatsen Vidsel. Samtliga av dessa verksamheter är i dag avyttrade.
Satelliter utvecklade av Rymdbolaget
Prisma - uppsänd från Yasny 15 juni2010, prov med bl.a. autonom formationsflygning
SMART-1 - uppsänd från Kourou 27 september2003, prov med elektrisk raketmotor under färd till månen
Odin - uppsänd från Svobodny 20 februari2001, rymdobservatorium för astronomi och aeronomi
Aurora Technology, Lisse, Nederländerna (konsulter inom satellitdrift)
LSE Space, München och Darmstadt, Tyskland (konsulter inom satellitdrift)
GlobalTrust, Winchester, Storbritannien (analys av satellitdata)
Vidare läsning
Stiernstedt, Jan(1997).Sverige i rymden: svensk rymdverksamhet 1959-1972. Solna: Rymdstyr. Libris7451823. ISBN 91-630-5155-9
Stjernqvist, Inger; Jonsson Bengt(2004).I rymden för Sverige: berättelsen om Rymdbolaget. Stockholm: Sellin & partner. Libris9472686. ISBN 91-7055-304-1 (inb.)
Wormbs, Nina(2003).Vem älskade Tele-X?: konflikter om satelliter i Norden 1974-1989. Stockholm papers in the history and philosophy of technology, 0349-2842Trita-HOT, 0348-4696; 2043. Hedemora: Gidlund. Libris9064839. ISBN 91-7844-640-6
