Sajur

Sajur
hebreiska: סָג'וּר
arabiska: ساجور
landskommun
Land Israel Israel
Distrikt Norra distriktet
Underdistrikt Akkos underdistrikt
Höjdläge 364 m ö.h.
Koordinater 32°56′41″N 35°20′30″Ö / 32.9447°N 35.3418°Ö / 32.9447; 35.3418
Yta 3,57 km² ()
Folkmängd 4 425 ()
Tidszon IST (UTC+2)
 - sommartid IDT (UTC+3)
Geonames 293657
Webbplats: Sajur

Sajur (hebreiska: סָג'וּר; arabiska: ساجور) är en ort och landskommun i Galileen i Israel. Den ligger i Norra distriktet, omkring fem kilometer nordost om Karmi'el. Sajur är en drusisk ort vars status upphöjdes till landskommun år 1992.

År 2021 hade Sajur 4 425 invånare. Dess areal är 3,568 km² och orten ligger omkring 364 meter över havet. Befolkningen består nästan uteslutande av druser; enligt Israels centrala statistikbyrå uppgick antalet druser i Sajur till omkring 4 200 personer redan 2018.

Historia

Sajur har identifierats med den antika orten Shezor, som nämns i Talmud och Mishna. Orten förknippas med Simeon Shezuri, en judisk lärd från Mishna-perioden. Enligt judisk tradition finns gravar som tillskrivs Simeon Shezuri och andra judiska lärda i Sajur.

Arkeologiska undersökningar har visat att Sajur var bebott redan under järnåldern. Vid en utgrävning 2002 påträffades keramik från flera järnåldersfaser, bland annat från järnålderns andra period och från Iron IB. Fynden längst ned i stratigrafin bedömdes av utgrävningsledaren Hervé Barbé som tydliga belägg för järnåldersbosättning på platsen. Vid samma utgrävning undersöktes även en klipphuggen grotta som kan ha varit en grav, men vars funktion inte kunde fastställas. Tidigare utgrävningar i Sajur hade påträffat gravar från romersk-bysantinsk tid samt från slutet av första och början av andra århundradet e.Kr.

Under korstågen förekommer Sajur under namnformer som Seisor och Saor. År 1249 överförde Johan Aleman mark, däribland områden kring Beit Jann, Sajur, Majd al-Krum och Nahf, till Tyska orden.

År 1875 besökte den franske resenären Victor Guérin Sajur. Han beskrev orten som en liten drusisk by på en höjd och noterade att höjden tidigare varit tätt bebyggd. Han nämnde även trädgårdar med bland annat fikon-, oliv-, granatäpple- och mullbärsträd.

I Survey of Western Palestine, som genomfördes av Palestine Exploration Fund, beskrevs Sajur 1881 som en stenbyggd by med omkring 100 drusiska invånare. Byn låg i slättlandskap med olivodlingar och åkermark och hade tillgång till vatten från cisterner och en närliggande källa. En befolkningsförteckning från omkring 1887 anger 190 invånare, samtliga druser.

Brittiska Palestinamandatet

Vid folkräkningen 1922 hade Sajur 196 invånare. Av dessa var 176 druser, 17 muslimer och 3 kristna, vilka samtliga var grekisk-ortodoxa.

Vid folkräkningen 1931 hade Sajur 254 invånare, fördelade på 53 hushåll. Befolkningen bestod då av 141 druser, 11 muslimer och 2 kristna.

Enligt statistiken från 1945 hade Sajur 350 invånare, varav 340 klassificerades som ”andra” och 10 som muslimer. ”Andra” avsåg i detta sammanhang huvudsakligen druser. Byn omfattade sammanlagt 8 172 dunam mark. Av dessa användes 1 380 dunam för planteringar och bevattningsbar mark, 1 933 dunam för spannmålsodling och 7 dunam var bebyggd mark.

Israel

Sajur förblev en drusisk ort efter Israels grundande 1948. År 1992 erkändes Sajur som en självständig landskommun.

Befolkning

År Folkmängd
1983 1 777
1995 2 722
2008 3 700
2013 3 943
2021 4 425

År 2021 var 4 424 av Sajurs 4 425 invånare registrerade som araber och en person tillhörde en annan etnisk grupp. Landskommunen hade därmed en nästan helt drusisk befolkning.

Källor

  1. ↑ Israels statistiska centralbyrå, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ↑ ”מועצה מקומית סאג'ור” (på hebreiska). Sajurs landskommun. https://www.sajur.muni.il/. Läst 17 september 2026.
  3. 1 2 Central Bureau of Statistics 2019.
  4. ↑ Palmer 1881.
  5. ↑ Barbé 2006.
  6. ↑ Röhricht 1893.
  7. ↑ Guérin 1880, sid. 453.
  8. ↑ Conder & Kitchener 1881, sid. 204.
  9. ↑ Schumacher 1888, sid. 174.
  10. ↑ Barron 1923, sid. 36.
  11. ↑ Barron 1923, sid. 50.
  12. ↑ Mills 1932, sid. 102.
  13. ↑ Department of Statistics 1945, sid. 4.
  14. ↑ Hadawi 1970, sid. 41, 81, 131.