Social adekvans är en form av ansvarsfrihetsgrund i bland annat svensk straffrätt (enligt Brottsbalkens 24:e kapitel). Det rör handlingar som ger befrielse från straff eftersom det anses orimligt att någon hålls ansvarig för gärningen. Denna rättspraxis anses vara i linje med gällande samhällsnormer för sammanhang där exempelvis våld, fysisk kraft eller annars olagliga yttranden kan förväntas användas. Fenomenet har sitt ursprung i tysk doktrin.
Fenomenet social adekvans har debatterats och kritiserats, eftersom det i vissa fall anses dåligt definierat och därmed rättsosäkert. Det finns inget konkret lagstöd för principen om social adekvans, men det nämns i förarbeten till lagar och har både 1993 och 1997 accepterats som grund för ansvarsfrihet av Högsta domstolen.
Exempel på sådan straffrihet är våldsamma handlingar inom kampsport och annan idrott, där handlingarna ingår i "spelets regler" och i vissa fall är centrala inslag i den aktuella sporten. Således tillåts en boxare slå en annan boxare i samband med en boxningsmatch, eftersom målet med matchen är att genom fysisk dominans kora en segrare. Skadorna på de inblandade beivras eller minskas genom olika typer av skydd samt en domare som kan sära på de tävlande när det föreligger risk för övervåld eller onödig misshandel. Även samtycke är här en grund för ansvarsfrihet, eftersom deltagarna är medvetna om riskerna med deltagandet och deltar frivilligt. Även när våldet är straffbart enligt "spelets regler" kan det vara försvarbart eftersom det är i linje med spelets idé, där en fysisk kamp om dominans kan vara central.
Andra våldsamma aktiviteter eller former av våldsam lek som är lagligt i bland annat Sverige är BDSM-utövande, om effekten inte anses vara svårare än ringa misshandel. Detta gäller exempelvis motsvarande en örfil, en knuff, en lättare spark, eller att slita i någons kläder. Det inkluderar dock inte knytnävsslag eller fysisk kraft som ger sår eller bestående skada. I Sverige fanns dock inte (2021) något rättsfall runt BDSM-handlingar där man åberopat principen om social adekvans.
Vad som kan ingå i social adekvans kan skilja sig mellan olika tider och platser. Diskussioner omkring hälsorisker eller hot mot samhällets jämställdhetssträvanden har bland annat legat bakom den svenska kriminaliseringen 1989 av våldspornografi. 2025 pågick en debatt omkring en möjlig lag som skulle förbjuda strypsex.
Även i andra sammanhang än i samband med våld kan idén om social adekvans komma till användning. Straffeftergift har bland annat medgetts i samband med förtal genom att någons brottslighet har spridits; detta gällde i ett studiesammanhang på universitetsnivå.
Social adekvans har även åberopats i samband med en dom rörande ett frihetsberövande på ett kommunalt vård- och omsorgsboende.
Principen om social adekvans beskrivs ofta som en "undantagsregel". Den ses ibland som en "dogmatisk slasktratt" och "säkerhetsventil". Kritik har kommit emot användningen av social adekvans som domskäl, på grund av att principen är dåligt definierad.