Stigmatisering (sociologi)

Stigmatisering är en form för social stämpling, och är en negativ respons på individer med karaktärsdrag som avviker från sociala normer. Stigma upprätthålls av stereotyper och generaliseringar, genom vilket individen placeras i en social kategori som ofta innebär en försämrad social status. Det kan vara kopplat till fysiska eller personliga egenskaper (ex. puckelrygg), hälsotillstånd (ex. AIDS, Lepra, eller en handling (exempelvis ett brott). Stigma kan även användas för att exkludera minoriteter.

Vad som betingar de sociala kategorier som leder till stereotyper, innefattar attribut som är synliga eller osynliga, kontrollerbara eller inte kontrollerbara, och kan vara knutet till utseendet, beteendet eller medlemskapet i en grupp. Sådant kan leda till psykisk stigmatisering. Social stigmatisering förutsätter å andra sidan att en stigmatisering försämrar de sociala villkoren.

Det kan, i sociologisk mening, innebära ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dem", ett förakt för grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen. Vanliga offer för stigmatisering i det västerländska samhället är exempelvis HBTQ-personer, bidragstagare eller andra ekonomiskt utsatta individer, invandrare, [ej i angiven källa], ensamstående fäder, personer med fysiska defekter, sjukdomar, exempelvis HIV, och affektiva störningar. Begreppet används främst av dem som vill tydliggöra och motarbeta en existerande stigmatisering, samt av forskare som söker samband mellan avvikande beteenden och det omgivande samhällets reaktioner. Autism och Aspergers syndrom kan vara sådana exempel.

Att en grupp uppfattas stereotyp är inte alls en garanti för att gruppen i fråga verkligen blir utsatt för konkret stigmatisering och eller diskriminering. En grupp som drabbas hårt av stigmatisering och viktmobbning är människor med fetma.

Goffman

I boken Stigma - den avvikandes roll och identitet definierar sociologen Erving Goffman stigma som ett djupt misskrediterande attribut hos en individ. Det tenderar att reducera henne till att vara endast det som själva stigmat symboliserar. Goffman anger tre olika typer av stigma (Goffman, 2011, s.12).:

  1. Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp
  2. Karaktärsstigman, exempelvis ett missbruk
  3. Gruppstigman, bland annat religion, etnicitet, klass och kön.

Se även

Noter

  1. ↑ ”Social Stigmas | Social Sciences and Humanities | Research Starters | EBSCOhost” (på engelska). EBSCO. https://www.ebsco.com/. Läst 9 november 2026.
  2. ↑ Schabert, Jasmin, et al. "Social Stigma in Diabetes." The Patient-Patient-Centered Outcomes Research 6.1 (2013): 1-10.
  3. ↑ Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism – Socialnämnden, Stockholms stad ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150517181833/http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1798005. Läst 13 maj 2015. (2015)
  4. ↑ ”Självstigma och socialt stöd - förekomst och samband hos en grupp personer med psykisk sjukdom - Lunds Universitet”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4252235&fileOId=4252246/.(2013)
  5. ↑ Rubino, Francesco; Puhl, Rebecca M.; Cummings, David E.; Eckel, Robert H.; Ryan, Donna H.; Mechanick, Jeffrey I. (2020-04). ”Joint international consensus statement for ending stigma of obesity” (på engelska). Nature Medicine 26 (4): sid. 485–497. doi:10.1038/s41591-020-0803-x. ISSN 1546-170X. https://www.nature.com/articles/s41591-020-0803-x. Läst 1 november 2022.
  6. ↑ Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm: Norstedt.