Greger Eman, redaktör för RFSL:s tidning KomUt1988–2003, nämns som den person som först använde akronymen HBT i tryck (nr 4/2000). Inspirationen kom från de engelska uttrycken LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transsexual) och GLBT och var ämnad att bredda tidigare använda uttryck som homo, bög och gay.
Från 2012 började RFSL att använda begreppet hbtq, och 2019 lades även bokstaven i till (för intersex) i deras officiella förkortning.
Varianter
Samlingsnamnet HBTQ utökas ofta för att även inkludera andra personer som inte identifierar sig med den traditionella tvåkönsnormen samt ibland även intersexuella och asexuella (HBTQIA+).
Internationell kritik mot begreppet
Begreppen HBTQ och LGBT har rönt en del kritik internationellt. Invändningar finns mot att lägga in sexualitet och könsidentitet i samma begrepp.
Nationellt uttalar sig SFQ (Sveriges Förenade HBTQ-studenter) för båda begreppen. Föreningen använder sig av hbtq om medlemmarna och verksamheten, medan hbt används i politiskt arbete och utbildningsverksamhet då man anser att det fortfarande är ett mer vedertaget begrepp i samhällsdebatten.
Den 20 mars 2023 släppte ECPAT rapporten ”Consent is KEY” som behandlar brottsutsatthet bland barn och unga som identifierar sig som HBTQIA+. Tydligt är att pojkar som identifierar sig som HBTQIA+ i mycket större utsträckning än andra pojkar är utsatta för sexualbrott.