| Statsvapnets orden Riigivapi teenetemärk | ||||
| | ||||
| Land | ||||
|---|---|---|---|---|
| Behörighet: estländare | ||||
| Utdelas för: meriterd för staten | ||||
| Status | aktiv | |||
| Stormästare | Estlands president | |||
| Grader | 6 | |||
| Instiftad | 1936 | |||
| ||||
| ||||
Statsvapnets orden (estniska: Riigivapi teenetemärk), är en estländsk orden instiftad den 7 oktober 1936 av president Konstantin Päts. Den instiftades för att fira minnet av den 24 februari 1918, den dag då Estlands självständighet utropades. Statsvapnets orden utdelas bara till estniska medborgare som en dekoration av högsta klass för tjänster till staten. Utmärkelsen kan beviljas postumt. Sedan sovjetockupationens slut har bara nio personer beviljats ordens 1 klassen.
Estlands president är ansvarig för dem nya utnämningar. Bland de estniska ordnarna är Statsvapens orden den näst högsta efter Frihetskorset och ligger över Terra Mariana-korsets orden.
Då Konstantin Päts blev Estlands första president år 1936 blev ordens kedja presidentvärdighetens symbol. Kedjan förlorades under andra världskriget. År 1963 konstaterades att kedjan finns i Kremls vapenhus. Estländska myndigheter anser att kedjan har stulits och att Ryssland måste återställa den. Ryska myndigheter har hittills bara talat om att ställa ut kedjan. År 2018 sade den ansvariga för museets faleristiska enhet att museet har inte planer att lämna tillbaka kedjan. År 2008 gjordes en kopia av kedjan inför 90-årsdagen av Estlands självständighet. Presidenten bär den som presidentskapets symbol.
Orden är indelad i sex klasser, fem vanliga och en specialklass. Ordens band är blått: