Stolplyckan är ett bostadsområde i stadsdelen Ekkällan i Linköping. Området är beläget precis söder om Innerstaden intill Magistratshagen i kvarteret Ellipsen.
Stolplyckan utgjorde fram till 1975 en egen stadsdel med större omfattning än dagens område. Stadsdelen omfattade då utöver området söder om Djurgårdsgatan även bebyggelsen runt Kapellplan söder om Tränggatan samt ett område väster om Kaserngatan söder om nuvarande Fridtunagatan. Stadsdelen införlivades 1975 i dåvarande Ekkällan.
Stolplyckan är ett kollektivhus som består av fyra huskroppar med omkring 190 hyresrättslägenheter, fördelade på 13 trapphus. Huskropparna binds samman av ett korridorsystem med gemensamma ytor i form av matsal och olika samlings- och aktivitetslokaler.
Stolplyckan stod klart 1980–1981 och är ett av de största kollektivhusen i Sverige. Under 1970-talet låg det i tiden med kollektivhus för att stimulera gemenskap och kollektivt handlande, samt se till att det fanns tillgång till service för att underlätta människors vardag, inte minst för att näringslivet ville att gifta kvinnor skulle ut på arbetsmarknaden.
I Linköping bildades en aktionsgrupp för att få ett kollektivhus i staden. Denna aktionsgrupp fick sedan ett ovanligt stöd från socialchefen Thore Andersson, Stångåstadens verkställande direktör John Bolin och från Hyresgästföreningen. Dessa omständigheter ledde till att det var just kollektivhus som uppfördes i området.
Stadsplanen för Stolplyckan upprättades 1978 av arkitekt Karl-Erik Nyberg och ingenjör Alf Johansson. Området ritades av arkitektkontoret Höjer & Ljungqvist och stod klart 1980–1981. Stolplyckan är således ett av landets äldsta kollektivhus av den nyare generationen kollektivhus som kom till på 1980-talet. Bara Stacken i Göteborg är äldre.
Före områdets nuvarande bebyggelse låg i kvarteret en småskalig bebyggelse av arbetarbostäder. Områdets nordligaste del kallades ursprungligen för Stolplyckan, den mellersta för Lindhult och den sydligaste för Karlberg.
Runt förra sekelskiftet växte dylika oreglerade förstäder upp strax utanför Linköpings stad som en följd av en kraftig inflyttning till staden som ledde till bostadsbrist. Bostäderna var billiga och av låg standard och stadsdelen låg utanför stadens planläggning. I norr uppkom Gottfridsberg på ett liknande sätt.
Karlberg bebyggdes norrifrån och 1883 stod de första byggnaderna färdiga. 1903 eskalerade nybyggnationen och bostäder lär ha uppförts mycket hastigt utan ritningar, delvis med återanvänt material från rivna bostäder. Området ägdes vid denna tid av patron Jöns Karlsson (1837–1905), som förmodligen är ursprunget till namnet Karlberg. Den centrala gatan i området var Föreningsgatan som löpte parallellt med Djurgårdsgatan.
Redan på 1940-talet var bostäderna i dåligt skick och Linköpings stad började förvärva fastigheter i området inför en framtida sanering. Förvärvningen fortsatte under 1950- och 1960-talen och i slutet av 1970-talet ägde kommunen i stort sett alla fastigheter i området. Vetskapen om en framtida sanering gjorde dessutom att byggnaderna inte underhölls, utan hyrdes ut med rivningskontrakt. På 1970-talet var de i så dåligt skick att en totalsanering genom rivning och nybyggnation då ansågs som den enda möjliga åtgärden. Under andra delen av 1970-talet revs området och ny bostadsbebyggelse påbörjades 1979.
Djurgårdsgatan är i dag är den huvudsakliga gatan invid området. Gatan har medeltida anor som en väg söderifrån in till Linköpings slott och Domkyrkan.
I slutet av 1960-talet ansågs Djurgårdsgatan vara otillräcklig för framtida trafik, i synnerhet med tanke på att stadsdelen Lambohov planerades söder om staden. På 1970-talet planerades således för att Djurgårdsgatans södra del, som passerar nuvarande Stolplyckan, skulle få en ny sträckning och tillsammans med Lasarettsgatan ingå i en trafikled, Lasarettsleden.
Ursprungligen antog man att även bebyggelsen längs med Djurgårdsgatans östra sida norrut till Drottninggatan skulle behöva rivas för denna nya sträckning. Eftersom dessa hus var relativt nybyggda ansågs en sådan rivning orealistisk och norra Djurgårdsgatan fick behålla sin bebyggelse.
Fastigheterna Ellipsen 7, 8, 9 och 10 bebyggs under 2020-talet. Utrymmet längs med Djurgårdsgatan var ursprungligen avsett för att Djurgårdsgatan skulle göras om till en bredare trafikled på 1970-talet, vilket aldrig skedde, och därför förtätas nu det utrymmet i stället.
Ellipsen 10 började bebyggas 2023 av Stångåstaden och ska bli två flerfamiljshus, varav ett ska bli seniorboende. Husen ska vara färdiga för inflyttning 2025–2026.
Ellipsen 8 och 9 började bebyggas 2025 av HSB och ska bli flerfamiljshus med bostadsrätter färdiga för inflyttning 2027.
Ellipsen 7 bakom Stolplyckan invid Magistratshagen ska även bebyggas av Stångåstaden och Lejonfastigheter. Denna byggnation ska bli 30 studentlägenheter och en förskola med planerad byggstart 2028.