Jatvingiska, även kallat sudoviska, är ett utdött västbaltiskt språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Det var nära besläktat med fornpreussiska och dog ut omkring 1500-talet.
Språket talades ursprungligen av jatvingerna (eller sudauerna) i Preussen. Det geografiska området omfattade delar av dagens nordöstra Polen, södra Litauen och Belarus.
Eftersom jatvingiskan aldrig utvecklades till ett officiellt skriftspråk är det dokumenterade källmaterialet mycket begränsat. Kunskapen om språket bygger främst på ortnamn, personnamn samt ett fåtal historiska ordlistor och fragment.