Observation
Systemets förmörkande binära natur upptäcktes i TESS-uppdragets data från datasektorerna 24 och 25, inspelade från april till juni 2020. Förutom en transitsignal med en transitdjupperiod på ca 7,2 dygn δ =0,04966 ± 0,00030, Den observerade ljuskurvan visade även stjärnutbrott och en ljusstyrkemodulering på ca 13,1 dygn, vilket identifierades med stjärnans rotationsperiod. Förutom den primära förmörkelsen, där den bruna dvärgen passerar framför primärstjärnan, syns även en sekundär förmörkelse med den bruna dvärgen som passerar bakom, med transitdjup δ =1053 ± 88 ppm, vilket möjliggjorde exakt mätning av omloppsexcentricitet samt karakterisering av den bruna dvärgens temperatur genom bestämning av dess ljusstyrka i förhållande till primärstjärnan.
För att fastställa riktningen mellan primärstjärnans rotation och den bruna dvärgens bana utfördes efterföljande spektroskopiska observationer med hjälp av NEID-spektrografen vid WIYN-observatoriet under två transiter den 10 maj och 15 juni 2023. Erhållna spektroskopiska data möjliggjorde karakteriseringen av Rossiter-McLaughlin-effekten. Dessutom användes ytterligare observationer från TESS under åren 2022 och 2024 samt markobservationer för att ytterligare förfina omloppslösningen.
Egenskaper
Systemet består av en primär röd dvärg och en brun dvärg i en snäv, excentrisk omloppsbana. Konfiguration gör systemet intressant för undersökning av tidvatteninteraktionsmodeller. Den förväntade tidvattencirkulariseringen och inspirationstiden för systemet, beroende på valet av värden för tidvattenkvalitetsfaktorn, förväntas vara i storleksordningen ca 100 miljarder år, mycket längre än systemets ålder, vilket tyder på att systemets ursprungliga omloppsbanor till stor del är bevarade. Däremot är bruna dvärgar i liknande snäva omloppsbanor kring större, hetare stjärnor kända för att cirkulera kort efter bildandet, vilket gör dem olämpliga för att studera bildningsförhållandena.
Spektroskopiska mätningar av Rossiter-McLaughlin-effekten under transiten har också möjliggjort mätning av systemets spinn-bana-lutning, vilket resulterar i ett värde för projicerad lutning λ = -0,8 ± 1,1°, vilket tillsammans med mätningar av lutningen på stjärnans rotationsaxel i★ =72,9 +5,7−5,4° möjliggjorde bestämning av tredimensionell snedställning av ψ =15,7 +5,4−5,6°
Primärstjärnan är en ung, tidig dvärgstjärna av spektraltyp M med en massa motsvarande halva solmassan . Den visar utbrott, med ungefär två dussin utbrott på >0,5 procent över baslinjeljusstyrkan som observerats under det initiala 60-dygns observationsfönstret av TESS, vilket tyder på måttlig magnetisk aktivitet vilket förklarar det överskott av ultraviolett strålning som noterats i spektrumet.
Följeslagaren är en brun dvärg med en massa på 64,4 jupitermassor och en radie av 1,08 jupiterradier. Den effektiva temperaturen för den bruna dvärgen kan bestämmas utifrån det sekundära transitdjupet som ska vara 2030 ± 84 K. Temperaturen överensstämmer med spektraltyp L, men fram till 2024 har den bruna dvärgens faktiska spektrum ännu inte fastställts. Detta innebär också att det ännu inte är möjligt att avgöra om den bruna dvärgen är metallrik utan moln, eller molnig med nära solens metallicitet, på samma sätt som primärstjärnan.
