Planetsystem
Stjärnan är värd för två planeter som upptäckts med transitmetoden. De observerades initialt i TESS-data från sektor 13 (juni och juli 2019) och sektor 27 (juli 2020) och validerades med markbaserade observationer med LCO-teleskopnätverket under 2021, med en studie publicerad 2023. Spektroskopiska mätningar av stjärnan för radialhastighetsmätningar för att bestämma planeternas massor utfördes av ESPRESSO mellan april 2022 och mars 2023, samt NIRPS vid ESO:s 3,6 metersteleskop mellan augusti och oktober 2023. Planeterna kretsar nära en medelrörelseresonans på 2:1.
TOI-4342 solsystem
| Planet | Massa | Halv storaxel
(AE) | Siderisk omloppstid
(d) | Excentricitet | Inklination | Radie |
|---|
| b | 7,3 ± 1,3 M🜨 | 0,0519 +0,00020−0,00021 | 5,5382592 ± 0,000 0034 | ca 0 | 88,83 ± 0,22° | 2,329 ± 0,085 R🜨 |
| c | 4,8 ± 2,9 M🜨 | 0,0804 +0,00032−0,00031 | 10,688662 ± 0,000015 | ca 0 | 89,61 ± 0,26° | 2,349 ± 0,092 R🜨 |
| d (tänkbar) | >17,8 ± 2,9 M🜨 | 0,2154 +0,0040−0,0043 | 47,5 ± 1,3 | ca 0 | - | - |
Båda planeterna är sub-Neptunus, ungefär lika stora, och förväntas ha atmosfärer med en betydande andel väte och helium. Baserat på den beräknade instrålningen från moderstjärnan förväntas planeterna ha jämviktstemperaturer av 633,6 ± 6,2 K respektive 508,9 ± 5,0 K.
Även om planeterna har mycket liknande radie, mäts deras massor som signifikant olika. Densiteterna som beräknas från de uppmätta värdena för radie och massa är 3,18 +0,70−0,63 g/cm3 för planeten b och 2,01 +0,65−0,60 g/cm3 för planeten c. Det finns olika möjliga tolkningar av deras sammansättning baserat på dessa densitetsvärden. TOI-4342 b skulle kunna vara en havsvärld med en jordliknande kärna omgiven av en ångatmosfär med en massfraktion på ca 50 procent, eller skulle den istället kunna ha en mycket mindre massiv väterik atmosfär. Den lägre antagna densiteten tillsammans med en lägre jämviktstemperatur för TOI-4342 c är inte kompatibel med de vattendominerade höljesmodellerna, utan pekar istället på en högre förekomst av väte och helium.
Mätningar av radiell hastighet pekar också på existensen av ytterligare en planetkandidat som kretsar i en ca 48-dygns omloppsbana med en minsta massa motsvarande 17,8 ± 3,0 jordmassor, vilket dock inte har upptäckts i TESS-transiter. Detta beror sannolikt på en större banlutning, då passageplaneter inte är synliga från jorden, men det är möjligt att transiter missades på grund av den begränsade tidsperioden för tillgängliga observationer under januari 2026.
På grund av kretslopp inom 5 procent av 2:1-medelrörelsesresonansen förväntas systemet visa variationer i transittidspunkten på grund av ömsesidiga störningar. Observation av amplituderna för denna störning skulle dessutom kunna bidra till att avgränsa planetmassorna. De begränsade observationer som var tillgängliga vid tidpunkten för upptäcktens publicering var dock endast tillräckliga för att utesluta avvikelser med mer än 5 min från linjära efemerider. Det observerade låga störningsvärdet bekräftar också en låg omloppsexcentricitet för planeterna. Uppföljningsstudien som publicerades 2026 misslyckades också med att observera några variationer i transittidpunkten och noterade att signal-brusförhållandet mellan TESS och markbaserade transitdata är för litet för tydlig notering av de förutspådda amplituderna baserat på massorna bestämda från radialhastighetsmätningar.
