| Taggmurarbi | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Taggmurarbin Hoplosmia |
| Art | Taggmurarbi O. spinulosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia spinulosa | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
| Synonymer | |
|
Hoplosmia spinulosa (Kirby, 1802) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Taggmurarbi (Osmia spinulosa, tidigare även Hoplosmia spinulosa) är en art i överfamiljen bin och familjen buksamlarbin.
Taggmurarbiet är ett medelstort, slankt bi med en längd av 7 till 8 mm. Kroppen är mattsvart med glesa, ljusa hår på huvudet och mellankroppen. Från varje bakhörn av mellankroppen går en bakåtriktad kant tätt intill kroppen. På tergiternas bakkanter har arten smala, vita hårband, som på de främre tergiterna saknar hår på mitten. På mitten av den första sterniten finns en nedåtriktad tagg. Honans scopa är rödbrun.
Taggmurarbiet är en värmeälskande art som uppträder i habitat som torra, rikligt solbelysta marker, exempelvis alvar, grusbankar, trädesåkrar, i buskvegetation av medelhavstyp, skogar och skogsbryn samt parker. I Alperna kan den gå upp till 2 000 m höjd. Flygtiden varar mellan juni till augusti i norra delen av utbredningsområdet, från mitten av maj till september längre söderöver. För pollensamlande är arten specialiserad på korgblommiga växter, som bland annat krisslor, färgkulla och väddklint. Hanen kan emellertid även hämta nektar från orkidéer.
Honan bygger sina larvbon i gamla, ej för små snäckskal, vanligen med två celler i varje snäckskal. Cellernas mellanväggar utgörs av tuggade växtdelar från revfingerört eller pimpineller. Larven övervintrar som passiv vilolarv i snäckskalet. Larverna kan ibland parasiteras av stekeln Pteromalus apum.
Taxonomin rörande denna art har varit omstridd; tidigare betraktades den som tillhörig antingen släktena Hoplosmia eller Hoplitis. Numera betraktas Hoplosmia som ett undersläkte..
Det bitvis fragmenterade utbredningsområdet omfattar främst Medelhavsområdet och Sydeuropa, men förekommer även i Mellaneuropa och södra Nordeuropa upp till Norge, södra England och södra Sverige, samt i Nordafrika och Sydvästasien. IUCN klassificerar arten som livskraftig (LC).
I Sverige finns arten i Västergötland, Bohuslän, Öland och Gotland samt med tillfälliga fynd i Skåne, Blekinge och östra Småland. Den betecknas som livskraftig i landet. Arten saknas i Finland.
|