Theodor Grotthuss

Theodor Grotthuß
	Theodor Grotthuß
Född	20 januari 1785; Leipzig
Död	26 mars 1822 (37 år); Gedučiai, Litauen
Medborgare i	Kungariket Sachsen och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	École polytechnique
Sysselsättning	Kemist, fotokemiker, fysiker, naturvetare
Föräldrar	Dietrich Ewald von Grotthuß; Elisabeth Eleonore von Grotthuß
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Christian Johann Dietrich Theodor von Grotthuss, född den 20 januari 1785 i Leipzig, Sachsens kurfurstedöme, Heliga romerska riket, död den 14 mars 1822 i Geddutz, Ryska imperiet (nu Gedučiai, Litauen) var en baltisk tysk friherre, kemist och fysiker känd för att ha etablerat den första teorin om elektrolys år 1806 och formulerat fotokemins första lag år 1817 (Grotthuss-Drapers lag). Hans teori om elektrolys anses vara den första beskrivningen av den så kallade Grotthuss-mekanismen.

Biografi

Protoner överförs över en serie vätebindningar mellan hydroniumjoner och vattenmolekyler.

Grotthuss föddes under en längre vistelse för hans föräldrar borta från deras hem i norra storhertigdömet Litauen. Han visade intresse för naturvetenskap och studerade först i Leipzig och senare i Paris vid École Polytechnique. Flera framstående vetenskapsmän undervisade vid École Polytechnique vid den tiden, som Antoine François de Fourcroy, Claude Louis Berthollet och Louis Nicolas Vauquelin.

På grund av vissa spänningar i relationerna mellan Ryssland och Frankrike var Grotthuss tvungen att flytta till Italien där han stannade i Neapel i ett år. Upptäckten av den första elektriska cellen år 1800 av Alessandro Volta gav forskarna en elkälla som användes i olika laboratorieexperiment runt om i Europa. Elektrolys av vatten, syror och saltlösningar rapporterades, men en bra förklaring saknades. Grotthuss bidrog aktivt till detta område både vad gäller elektrolysexperiment och deras tolkning. Under sin vistelse i Italien publicerade han sitt arbete om elektrolys år 1806. Hans idé att laddningen inte transporteras genom partiklars rörelse utan genom att bindningar bryts och ombildas var det första i princip korrekta konceptet för laddningstransport i elektrolyter. Det är fortfarande giltigt för laddningstransport i vatten, och den nuvarande protonhoppmekanismen är en modifierad version av den ursprungliga Grotthuss-mekanismen.

De följande två åren tillbringade Grotthuss i Rom, några andra italienska städer och Paris, och återvände sedan till Ryssland via München och Wien. Från och med 1808 bodde han på sin mors gods i norra Litauen. Där bedrev han forskning om elektricitet och ljus med den begränsade forskningsutrustning han kunde samla ihop. Grotthuss begick självmord våren 1822 under en depression orsakad av hälsoproblem.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Theodor Grotthuss, 29 augusti 2026.

Encyklopedia PWN. T. 1. Warszawa: 1991.
"Grotthuss, Christian Johann Dietrich". Brockhaus och Efrons encyklopediska ordbok (på ryska). 1906.

Noter

↑ Antun Vujić (red.), Proleksis enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 2005, Proleksis lexikon ämne: 55827.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: grottus, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
↑ Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 51186.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Theodor_von_Grotthuss Store_norske_leksikon, läst: 18 oktober 2026.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20261310140, läst: 28 september 2026.^{[källa från Wikidata]}
1 2 de Grotthuss, C.J.T. (1806). ”Sur la décomposition de l'eau et des corps qu'elle tient en dissolution à l'aide de l'électricité galvanique”. Ann. Chim. (Paris) 58: sid. 54–73.
↑ Marx, Dominik (2006). ”Proton Transfer 200 Years after von Grotthuss: Insights from Ab Initio Simulations”. ChemPhysChem 7 (9): sid. 1848–1870. doi:10.1002/cphc.200600128. PMID 16929553.
↑ Cukierman, Samuel (2006). ”Et tu Grotthuss!”. Biochimica et Biophysica Acta 1757 (8): sid. 876–878. doi:10.1016/j.bbabio.2005.12.001. PMID 16414007.
↑ Morachevskii, A. G. (2005). ”Theodor Grotthuss (to 220th Anniversary of His Birthday”. Russian Journal of Applied Chemistry 78 (1): sid. 166–168. doi:10.1007/s11167-005-0250-y.

Vidare läsning

Stradins, J. (1975). ”Theodore von Grotthuss, 1785-1822”. Gesnerus 32 (3–4): sid. 322–8. PMID 1107157.
Krikštopaitis, Juozas Al. (2003). ”In the Wake of Volta's Challenge: The Electrolysis Theory of Theodor Grotthuss, 1805”. Nuova Voltiana: Studies on Volta and His Times. "5". Universita degli studi di Pavia. ISBN 9788820332730.
Ostwald, Wilhelm (1896). Electrochemistry History and Theory. "1". Leipzig: Verlag von Veit and Company. - See pages 296 – 306 and 342 – 344 in volume 1 of the 1980 English translation (Amerind Publishing Company, New Delhi, N. P. Date, translator)
Ronge, Grete (1966). "Grotthuß, Theodor Freiherr von". Neue Deutsche Biographie (på tyska). Vol. 7. Berlin: Duncker & Humblot. pp. 171–172.
Eugen Lommel (1879). "Grotthuß, Theodor Freiherr von" . Allgemeine Deutsche Biographie (på tyska). Vol. 9. Leipzig: Duncker & Humblot. p. 767.
Jaselskis, Bruno, Carl Moore, Alfred von Smolink. "Theodor von Grotthuss (1785 - 1822)-- A Trail Blazer," Bulletin of History of Chemistry, vol. 32 no. 2 (2007), pp. 119 – 128.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Theodor Grotthuss.
Bilder & media

[1180bf1cfc8c864ee1b420033b157be66c66aa91-1] Antun Vujić (red.), Proleksis enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 2005, Proleksis lexikon ämne: 55827.^{[källa från Wikidata]}

[fc9658ea3f5d3ebb52250e5da3812d12b38174e1-2] 1 2 3 4 www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: grottus, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[fb06c72619395a7a3efa232e0675fd0405c61c06-3] Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 51186.^{[källa från Wikidata]}

[b621cebe57633d169b4fedf2a9592e6d44ff6f82-4] 1 2 3 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Theodor_von_Grotthuss Store_norske_leksikon, läst: 18 oktober 2026.^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-5] 1 2 Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[dd4620faa98bfdcfb289f762b4ead9710af16b9d-6] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20261310140, läst: 28 september 2026.^{[källa från Wikidata]}

[Elec-7] 1 2 de Grotthuss, C.J.T. (1806). ”Sur la décomposition de l'eau et des corps qu'elle tient en dissolution à l'aide de l'électricité galvanique”. Ann. Chim. (Paris) 58: sid. 54–73.

[8] Marx, Dominik (2006). ”Proton Transfer 200 Years after von Grotthuss: Insights from Ab Initio Simulations”. ChemPhysChem 7 (9): sid. 1848–1870. doi:10.1002/cphc.200600128. PMID 16929553.

[9] Cukierman, Samuel (2006). ”Et tu Grotthuss!”. Biochimica et Biophysica Acta 1757 (8): sid. 876–878. doi:10.1016/j.bbabio.2005.12.001. PMID 16414007.

[10] Morachevskii, A. G. (2005). ”Theodor Grotthuss (to 220th Anniversary of His Birthday”. Russian Journal of Applied Chemistry 78 (1): sid. 166–168. doi:10.1007/s11167-005-0250-y.

Heraldiskt vapen
Theodor Grotthuß

Född	20 januari 1785 Leipzig
Död	26 mars 1822 (37 år) Gedučiai, Litauen
Medborgare i	Kungariket Sachsen och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	École polytechnique
Sysselsättning	Kemist, fotokemiker, fysiker, naturvetare
Föräldrar	Dietrich Ewald von Grotthuß Elisabeth Eleonore von Grotthuß

Redigera Wikidata