Thomas Romney Robinson

Thomas Romney Robinson
	Thomas Romney Robinson
	Robinson i yngre år
Född	23 april 1792; Dublin
Död	28 februari 1882 (89 år); Armagh, Storbritannien
Medborgare i	Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vid	Trinity College, Dublin; Belfast Royal Academy
Sysselsättning	Fysiker
Maka	Elizabeth Rambaut; Lucy Jane Robinson; (g. 1843–)
Barn	Mary Susanna Stokes (f. 1823)
Utmärkelser
	Royal Medal (1862); Fellow of the Royal Society; Pour le Mérite för vetenskap och konst; Medlem av Royal Society of Edinburgh
	Redigera Wikidata

John Thomas Romney Robinson, vanligtvis kallad Thomas Romney Robinson, född den 23 april 1792 i Dublin i Irland, död den 28 februari 1882 i Armagh, var en irländsk astronom och fysiker.

Biografi

Thomas Romney Robinson var son till den engelske porträttmålaren Thomas Robinson (d. 1810) och hans hustru Ruth Buck (d. 1826). Han utbildades vid Belfast Academy och studerade sedan teologi vid Trinity College, Dublin, där han valdes till stipendiat 1808, avlade kandidatexamen 1810 och fick ett stipendium 1814, vid 22 års ålder. Han var under några år biträdande professor i naturfilosofi (fysik) vid Trinity.

Efter att även ha prästvigts som anglikansk präst under sin tid vid Trinity, fick han kyrkligt liv i den anglikanska kyrkan i Enniskillen och Carrickmacross år 1824.

År 1823 utnämndes han dessutom till astronom vid Armagh-observatoriet. Från och med då bodde han alltid vid Armagh-observatoriet och arbetade med forskning relaterad till astronomi och fysik, fram till sin död 1882.

Under 1840- och 1850-talen besökte Robinson ofta världens kraftfullaste teleskop vid den tiden, det så kallade Leviathan of Parsonstown-teleskopet, som hade byggts av Robinsons vän och kollega William Parsons, tredje jarlen av Rosse. Robinson var aktiv tillsammans med Parsons i att tolka de högre upplösningsbilderna av natthimlen som producerades av Parsons teleskop, särskilt med avseende på galaxer och nebulosor, och han publicerade banbrytande forskningsrapporter om detta. Tillbaka på sitt eget observatorium i Armagh sammanställde Robinson en stor stjärnkatalog och skrev många relaterade rapporter. År 1862 tilldelades han en Royal Medal "för Armagh-katalogen med 5 345 stjärnor, härledda från observationer gjorda vid Armagh-observatoriet, från åren 1820 fram till 1854; för sina artiklar om konstruktionen av astronomiska instrument i Astronomical Societys memoarer och sin artikel om elektromagneter i Transactions of the Royal Irish Academy".

Robinson är också känd som uppfinnaren av en anordning för att mäta vindens hastighet, Robinson-koppanemometern (1846).

Han var president för Royal Irish Academy från 1851 till 1856 och var länge en aktiv organisatör i British Association for the Advancement of Science.

Robinson var vän till Charles Babbage, som sa att han var "tacksam" för att ha påmint honom om första gången han kom på idén om räknemaskinen.

Robinson gifte sig två gånger: först med Eliza Isabelle Rambaut (d. 1839) och sedan med Lucy Jane Edgeworth (1806–1897), den livslångt handikappade dottern till politikern Richard Lovell Edgeworth. Robinsons dotter Mary Susanna Robinson gifte sig med fysikern George Gabriel Stokes. Stokes besökte Robinson ofta i Armagh under Robinsons senare år.

Arbeten

Poems by Thomas Romney Robinson, written between the age of seven and thirteen; to which is prefixed A short account of the author (1808)
On voltaic electricity (1818)
A system of mechanics, for the use of the students in the University of Dublin (1820)
Description of a New Air-pump (1825)
Astronomical Observations made at the Armagh Observatory (1829)
Astronomical Observations, Part 1, Volume 1 (1829)
On the Longitude of the Armagh Observatory (1839)
An Account of the Casting of the Great Speculum by the Earl of Rosse (1 januari 1840)
On the Difference of Longitude Between the Observatories of Armagh and Dublin, Determined by Rocket Signals (1840)
On the Difference of Longitude between the Observatories of Armagh and Dublin, Determined by Rocket Signals (1 januari 1843)
On the Constant of Refraction, Determined by Observations with the Mural Circle of the Armagh Observatory (1 januari 1843)
On the Effect of Heat in Lessening the Affinities of the Elements of Water (31 december 1846)
Collection of Articles on Meteorology and Magnetism (1846), coauthor
On the Effect of Heat in Lessening the Affinities of the Elements of Water (1847)
On the Relation between the Temperature of Metallic Conductors, and Their Resistance to Electric Currents (1 januari 1849)
On Electro-Magnets (1 January 1850)
On a Thunder-Shower Observed at Markree Castle, on June 30, 1851 (1 January 1850)
On the Ordinary Theorem by Which the Magnifying Power of a Telescope Is Determined (1 januari 1850)
Speeches of the Rev. Thomas Romney Robinson, at the Twenty-second Annual Meeting, Held in Belfast, September 1852
Effects Produced by the Vicinity of a Railroad (1852)
On the Probable Errors of the Eye and Ear in Transit Observations (1853)
Labourers together with God: A sermon on 1 Cor. III. 9 (1853)
Places of 5,345 stars observed from 1828 to 1854, at the Armagh observatory: By Rev. T.R. Robinson (1859)
Experimental researches on the lifting power of the Electro-Magnet (1859)
Light: A Lecture (1862)
On Spectra of Electric Light, as Modified by the Nature of the Electrodes and the Media of Discharge (1862)
Description of the Great Melbourne Telescope (1869)
Speeches delivered in the General Convention of the Church of Ireland (1870)

Postumt

Rev. Thomas Romney Robinson correspondence (2008)

Utmärkelser och erkännanden

Robinson invaldes som Fellow of the Royal Society 1856 och som Fellow of the Royal Society of Edinburgh 1876. Han tilldelades Royal Medal 1862.

Månkratern Robinson är uppkallad efter honom. Ett växtsläkte fick namnet Romneya till minne av honom av hans vän Thomas Coulter omkring 1833. Det vanliga namnet kalifornisk trädvallmo ges till arten Romneya coulteri. Källa 'Trees and Shrubs in the British Isles' 4:e uppl. vol. IV. 1980.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thomas Romney Robinson, 25 maj 2025.

Robinson, John Thomas Romney i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

Noter

1 2 Benezit Dictionary of Artists, femte utgåvan, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00153978, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p17427.htm#i174262, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00175925.^{[källa från Wikidata]}
1 2 The Peerage person-ID: p17427.htm#i174262, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
↑ Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304074135/https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf. Läst 9 april 2018.
↑ "Directors of Armagh Observatory"
↑ Book Observing and Cataloguing Nebulae and Star Clusters, by Wolfgang Steinicke, year 2010, pages 106–117.
↑ ”Thomas Romney Robinson (1793–1882)”. Ask about Ireland. http://www.askaboutireland.ie/reading-room/life-society/science-technology/irish-scientists/robinson-thomas-romney/. Läst 7 augusti 2013. Robinson was elected a Fellow of the Royal Society of London in 1856: ”Library archive”. Royal Society. http://royalsociety.org/DServe/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=41&dsqSearch=%28%28text%29%3D%27robinson%27%29. Läst 7 augusti 2013.
↑ Scientific types (1968). James Gerald Crowther. Barrie & Rockliff, p. 274
↑ Jean E. Friedman, Glenna R. Schroeder-Lei (2001). Ways of Wisdom: Moral Education in the Early National Period. University of Georgia Press. p. 247
↑ Details of Stokes's summer vacations are in the biography of Stokes by Stoke's daughter at Archive.org.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Thomas Romney Robinson.
Bilder & media
History of Armagh Observatory under Romney Robinson
Portraits of and Poems by TR Robinson

[e5987304aab9e092aa9f13f7cd1dfde118bae7e6-1] 1 2 Benezit Dictionary of Artists, femte utgåvan, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00153978, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[0026eaf8738bd19ba922f03cbccf04b8562c284b-2] 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p17427.htm#i174262, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[0b769aaa5bc9155299d8b680aefb8521b99e5c14-3] Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00175925.^{[källa från Wikidata]}

[f22149aaa0ba70f40d0f4439cea69917237b0e26-4] 1 2 The Peerage person-ID: p17427.htm#i174262, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304074135/https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf. Läst 9 april 2018.

[Armagh-6] "Directors of Armagh Observatory"

[7] Book Observing and Cataloguing Nebulae and Star Clusters, by Wolfgang Steinicke, year 2010, pages 106–117.

[8] ”Thomas Romney Robinson (1793–1882)”. Ask about Ireland. http://www.askaboutireland.ie/reading-room/life-society/science-technology/irish-scientists/robinson-thomas-romney/. Läst 7 augusti 2013. Robinson was elected a Fellow of the Royal Society of London in 1856: ”Library archive”. Royal Society. http://royalsociety.org/DServe/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=41&dsqSearch=%28%28text%29%3D%27robinson%27%29. Läst 7 augusti 2013.

[9] Scientific types (1968). James Gerald Crowther. Barrie & Rockliff, p. 274

[10] Jean E. Friedman, Glenna R. Schroeder-Lei (2001). Ways of Wisdom: Moral Education in the Early National Period. University of Georgia Press. p. 247

[11] Details of Stokes's summer vacations are in the biography of Stokes by Stoke's daughter at Archive.org.