Arkeologisk betydelse
Regionen Dhar Tichitt utgör delar av en lång sandstensformation som definierar Hodhdepressionens norra gräns. Området beboddes under senare stenålderns jordbruksgrupper omkring 2000 f.Kr. Bosättningarna var i huvudsak belägna på klipporna och bestod av stenbyggnader. Området övergavs omkring 500 f.Kr. troligen på grund av inträdet av ett torrare klimat. Hundratals klippkonstbilder har upptäckts, som avbildar olika djur och jaktscener. Arkeologer såsom P.J. Munson, Augustin F.C. Holl, och S. Amblard har gett en viss indikation att hirs skördades säsongsvis så tidigt som 2000 f.Kr.
Sedan 1996 är detta området tillsammans med Ouadane, Chinguetti och Oualata ett världsarv.