Tropikpivin är en liten och grå tyrann med gultonad buk och en kort huvudtofs. Vintertid delar den utbredningsområde med både östpivi och västpivi, men har kortare vingar än dessa, längre stjärt och uppvisar ibland en ljus fläck mellan öga och näbb. Lätet skiljer sig tydligt, där tropikpivins sång består av ett mycket kort och fräsande utbrott.
Utbredning och systematik
Fågeln delas in i fem underarter med följande utbredning:
Contopus bogotensis brachytarsus – södra Mexiko (norra Oaxaca, södra Veracruz och Yucatánhalvön, inklusive Cozumel) till Panama väster om Darién Gap.
Contopus bogotensis rhizophorus – Guanacaste i nordvästra Costa Rica
Contopus bogotensis aithalodes – ön Coiba utanför södra Panama
Contopus bogotensis bogotensis – norra och östra Colombia, norra Venezuela och Trinidad samt allra sydligaste Venezuela (södra Amazonas) och angränsande nordvästra Brasilien
Contopus bogotensis surinamensis – centrala Venezuela (nordvästra Bolívar), Guyanaregionen och nordöstra Brasilien (Amapá till Marajóön).
Den kategoriserades tidigare som del av Contopus cinereus, men urskildes 2016 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements och 2023 av International Ornithological Congress. I samband med att arten delades upp flyttades trivialnamnet tropikpivi från cinereus till bogotensis, medan cinereus tilldelades det nya och mer geografiskt korrekta namnet brasilienpivi.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
↑Kirwan, G. M., A. Farnsworth, J. del Hoyo, D. J. Lebbin, N. Collar, and P. F. D. Boesman (2022). Northern Tropical Pewee (Contopus bogotensis), version 1.0. In Birds of the World (G. M. Kirwan and N. D. Sly, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tropew4.01
↑del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2017). Northern Tropical Pewee (Contopus bogotensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/1343723 2017-04-07).
↑Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadArkiverad 20 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2022-10-26
↑Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi: 10.14344/IOC.ML.13.1.