Utlandssvensk

Statistik

Länder med flest utlandssvenskar

Land	2011	2015	2022
USA	100 000	150 000	179 000
Spanien	90 000	90 000	104 000
Storbritannien	90 000	90 000	100 000
Norge	80 000	90 000	39 600
Frankrike	30 000	30 000	30 000
Tyskland	18 000	23 000	22 500
Finland	13 000	15 000	17 500
Danmark	13 000	15 000	17 000
Schweiz	17 000	10 000	16 000
Italien	10 000	12 000	15 500
Australien	8 000	11 000	10 000
Belgien	10 000	10 000	10 000
Irak	—	500	10 000
Nederländerna	5 500	6 500	8 000
Kanada	7 000	7 000	5 800
Portugal	—	3 500	5 500
Polen	—	1 500	5 500
Chile	1 000	5 000	5 000
Förenade Arabemiraten	—	4 000	5 000
Thailand	10 000	20 000	4 500
Israel	—	4 000	4 000
Malta	—	2 000	4 000
Österrike	—	3 500	3 700
Nya Zeeland	3 000	3 000	3 300
Brasilien	2 000	4 000	3 000
Serbien	—	4 000	3 000
Irland	3 500	3 500	3 000
Iran	—	1 000	3 000
Turkiet	—	1 000	3 000
Bosnien-Hercegovina	—	500	3 000

Kartläggning 2022

Enligt kartläggningen Svenskar i världen – Kartläggning 2022, genomförd av Svenskar i Världen, uppskattas drygt 685 000 svenska medborgare bo utomlands år 2022. Uppskattningen bygger i första hand på uppgifter från svenska ambassader och konsulat, kompletterade med uppgifter från honorärkonsuler, handelskamrar, svenska föreningar samt Svenska kyrkan i utlandet. I Norden har även nationella statistikmyndigheter bidragit med uppgifter. Rapporten betonar att något exakt antal inte kan fastställas.

Enligt kartläggningen bor svenskar i minst 177 länder. Omkring 94 procent av de uppskattade utlandssvenskarna återfinns i de 30 största mottagarländerna. Antalet utlandssvenskar har enligt kartläggningens tidigare mätningar ökat från cirka 550 000 år 2011 till 660 000 år 2015 och 685 000 år 2022.

Rapporten noterar att tidigare uppskattningar för Norge varit för höga och har justerats ned med hänvisning till norska statistikuppgifter. För Thailand anges att en tidigare hög uppskattning delvis baserats på säsongsboende före covid-19-pandemin. En ökning av antalet svenska medborgare i Irak kopplas i rapporten till återvandring av personer med dubbelt medborgarskap.

Enkätundersökning

Som en del av kartläggningen genomfördes en enkätundersökning med 9 681 svarande svenska medborgare bosatta utomlands i minst sex månader och över 18 år. Urvalet var inte slumpmässigt, vilket enligt rapporten innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Bland de svarande var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Majoriteten var i åldern 25–64 år. 22 procent var 65 år eller äldre och 3 procent 18–24 år. En majoritet uppgav att de var gifta eller sambo (79 procent).

En tredjedel av de svarande uppgav en månadsinkomst över 50 000 kronor. Bland yrkesverksamma var den genomsnittliga uppgivna inkomsten 60 000 kronor per månad. 59 procent uppgav att de studerat vidare efter gymnasiet, vilket är högre än motsvarande andel i Sverige enligt SCB (45 procent år 2021). Den vanligaste angivna orsaken till flytt var kärlek (34 procent), följt av trivsammare klimat (26 procent) och förvärvsarbete (22 procent).

Enkäten segmenterade de svarande i fyra grupper: yrkesverksamma, medföljare, studerande och pensionärer. Motiven och erfarenheterna varierade mellan grupperna. Pensionärer angav i högre grad klimat och lägre levnadskostnader som flyttskäl och var generellt mindre benägna att planera återflytt till Sverige. Medföljare bestod till stor del av kvinnor och hade i lägre utsträckning egen förvärvsinkomst, medan studerande främst angav kulturell erfarenhet och personlig utveckling som motiv.

Enligt enkäten hade 67 procent av de svarande bott utomlands i minst tio år, varav 41 procent i mer än 20 år. De som bott utomlands kortare tid (sex månader till tre år) utgjorde cirka 10 procent av respondenterna.

När det gäller upplevda för- och nackdelar angav de flesta som främsta fördel att få ta del av en annan kultur, följt av klimat och möjligheten att lära sig ett annat språk. De vanligaste upplevda nackdelarna var krånglig byråkrati i boendelandet, språksvårigheter samt sjukvårdssystemets utformning.

80 procent uppgav att de besöker Sverige mellan en och fyra gånger per år under normala omständigheter. 14 procent planerade att flytta tillbaka permanent, medan 40 procent uppgav att de inte hade sådana planer. Tre fjärdedelar av de svarande uppgav att de enbart hade svenskt medborgarskap, medan en fjärdedel hade dubbelt medborgarskap.