VV Corvi
| VV Corvi | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Korpen |
| Rektascension | 12t 41m 15,9528 s |
| Deklination | -13° 00′ 50,044 ″ |
| Skenbar magnitud () | +5,27 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F5 IV |
| U–B | +0,10 |
| B–V | +0,42 |
| Variabeltyp | Förmörkelsevariabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -19,0 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -117,92 mas/år Dek.: +7,86 mas/år |
| Parallax () | 11,72 ± 1,90 |
| Avstånd | ca 280 lå (ca 90 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,68 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,978 ± 0,010 M☉ |
| Radie | 3,375 ± 0,010 R☉ |
| Luminositet | 18,253 ± 2,249 L☉ |
| Temperatur | 6 590 K |
| Metallicitet | +0,16 ± 9,99 |
| Ålder | 900 ± 100 miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 110317, CCDM J12413-1301B, HR 4821, 2MASS J12411594-1300498, SAO 157447, TYC 5534-1488-1, uvby98 100110317, VV Corvi, WDS J12413-1301B, Gaia DR2 3528976341368900096, Gaia DR3 3528976341368900096 | |
VV Corvi (HD 110317) är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Korpen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,27 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,7 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 280 ljusår (ca 90 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -19 km/s.
Egenskaper
Primärstjärnan VV Corvi A är en gul till vit stjärna, som är på väg att lämna huvudserien, av spektralklass F5 IV. Den har en massa som är ca 2 solmassor, en radie som är ca 3,4 solradier och har ca 18 gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 600 K.
VV Corviär en snäv spektroskopisk dubbelstjärna och en förmörkelsevariabel, som varierar från skenbar magnitud 5,19 till 5,34 med en period av 3,145 dygn. De två stjärnorna kretsar kring varandra med en omloppsperiod på 1,46 dygn och en excentricitet på 0,088. Massförhållandet mellan de två stjärnorna är 0,775 ± 0,024. Följeslagaren har en massa som är ca 1,5 solmassa, en radie som är ca 1,7 solradie och har ca 4,7 gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär. Båda är gulvita stjärnor i huvudserien av spektralklass F5 V, även om primärstjärnan har börjat expandera och svalna när den närmar sig slutet av sin tid på huvudserien. En andra följeslagare upptäcktes under Two Micron All-Sky Survey. Paret delar en gemensam egenrörelse med HR 4822, som ligger separerad med 5,2 bågsekunder.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, VV Corvi, 7 mars 2022.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 Perryman, M. A. C.; et al. (1997). "The Hipparcos Catalogue". Astronomy and Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P.
- 1 2 3 4 5 "V* VV Crv -- Spectroscopic binary". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-04-19.
- 1 2 Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Lab, 4 (3): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
- 1 2 Watson, Christopher (4 January 2010). "VV Corvi". The International Variable Star Index. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 5 juni 2015.
- 1 2 Nordström, B.; Andersen, J.; Holmberg, J.; Jørgensen, B. R.; et al. (2004). "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ~14000 F and G dwarfs". Publications of the Astronomical Society of Australia. 21 (2): 129–133. arXiv:0811.3982. Bibcode:2004PASA...21..129N. doi:10.1071/AS04013. S2CID 123457673.
- 1 2 3 4 5 https://www.universeguide.com/star/61910/vvcorvi. Hämtad 2023-02-14.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Fekel, Francis C.; Henry, Gregory W.; Sowell, James R. (2013). "Absolute Properties of the Eclipsing Binary VV Corvi". The Astronomical Journal. 146 (6): 9. Bibcode:2013AJ....146..146F. doi:10.1088/0004-6256/146/6/146. 146.
- ↑ VV Crv (unistra.fr). Hämtad 2023-02-14.
- ↑ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
- 1 2 Tokovinin, A.; Thomas, S.; Sterzik, M.; Udry, S. (2008). "Tertiary companions to close spectroscopic binaries". Multiple Stars Across the H-R Diagram, ESO Astrophysics Symposia. Berlin Heidelberg. p. 129. arXiv:astro-ph/0601518. Bibcode:2006yCat..34500681T. doi:10.1051/0004-6361:20054427. ISBN 978-3-540-74744-4.
- ↑ Batten, A. H. (1967). "Sixth catalogue of the orbital elements of spectroscopic binary systems". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory, Victoria. 13: 119–251. Bibcode:1967PDAO...13..119B.
- ↑ Lucy, L. B.; Ricco, E. (March 1979). "The significance of binaries with nearly identical components". Astronomical Journal. 84: 401–412. Bibcode:1979AJ.....84..401L. doi:10.1086/112434.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
