
Mustasch (kort musche) är ansiktsbehåring på överläppen. Olika stilar har varit moderiktiga under olika perioder, i olika grupper och på olika platser.
För att skapa en viss stil på mustaschen, eller för att trimma den används olika hjälpmedel som rakkniv, rakhyvel eller rakapparat försedd med särskild mustaschtrimmer för putsning av mustascher och polisonger. För att hålla ordning på ändarna av en mustasch med fritt svävande spetsar kan mustaschvax användas.
Mustaschen har använts som symbol för kampanjerna Movember och Mustaschkampen.

Mustasch härstammar från franskans "moustache", som i sin tur härstammar från italienskans moustacio, från medeltidslatinets moustaccium (800-talet), medeltidsgrekiskans μοστάκιον (moustakion), som känt från 800-talet och som härstammar från en diminutivform av det hellenistska μύσταξ (mustax, mustak-), som betyder "överläpp" eller "ansiktshår".
När mustaschen först uppträder i historien är omtvistat. Att raka sig med stenverktyg har varit tekniskt möjligt sedan Neolitikum men kända avbildningar av eller utsagor om mustascher, det vill säga person som rakat sig medvetet för att behålla delar, eller allt ansiktshår på överläppen, före Kristus, är få. En av de tidigaste kända avbildningarna är av den egyptiska prinsen Rahotep (2600-2500 f.Kr). I Sparta, cirka 800 f.Kr, föreskrevs det "raka mustaschen och lyd lagen". En tidig avbildning av en mustasch förekommer på en Iransk kruka av en ryttare (Pazyrik) från 300 f.Kr. och från 100-300-talet i Gandhara i Pakistan förekommer det en ganska stor mängd skulpturer av Bodhisattvas med tunn, ganska lång mustasch.
Från nordiska bronsåldersgravar finns många fynd av rakknivar, och detta, tillsammans med andra fynd och avbildningar indikerar att flertalet män var slätrakade. Denna trend höll i sig till yngre järnålder (ca 500 e.Kr.) då nordiska män istället bar långa kraftiga mustascher tillsammans med långt spetsigt hakskägg, ibland delat i två tofsar och emellanåt flätat eller tvinnat, ett mode som även höll i sig under vikingatiden.
