Vanillin

	Vanillin
Systematiskt namn	4-Hydroxi-3-metoxibensaldehyd
Kemisk formel	C8H8O3
Molmassa	152.15 g/mol
CAS-nummer	121-33-5
SMILES	O=CC1=CC(OC)=C(O)C=C1
Egenskaper
Densitet	1.056 g/cm³
Smältpunkt	83 °C
Kokpunkt	285 °C
Faror
NFPA 704	1 1 0
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Vanillin är ett naturligt smak- och doftämne, som är den överlägset tydligaste komponenten i vaniljsmaken. Vanillin kan vara naturligt framställt, men är oftast artificiellt (fortfarande naturidentiskt) för att den produktionen är billigare.

Produktion

Vanillin, eller rättare sagt metylvanillin (4-hydroxi-3-metoxibensaldehyd) kan syntetiseras från olika råvaror:

från barrvedslignin, som tillhör gruppen polycykliska biopolymerer och som är den bindande substansen mellan de cellulosahaltiga fibrerna i växter. (För tillverkning av vanillin utgående från lignin måste den högmolekylära ligninsubstansen först utvinnas och därefter brytas ned.)
från guajakol som utvinnes från pyrokatekol (tvåvärd fenol) av petrokemiskt ursprung (olja).
från eugenol som finns naturligt i kryddnejlikor, och som genom en tvåstegsprocess kan omvandlas till vanillin.

Vanillin från dessa råvaror räknas som en naturidentisk arom (till skillnad från etylvanillin, som inte förekommer i naturen). Vanillin från lignin anses ge en mer naturlig vaniljsmak än guajakol, och även vara något starkare. Ämnet syntetiserades först 1858 ur kåda från tall. En stor tillverkare är norska företaget Borregaard i Sarpsborg.

Se även

Referenser

↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 september 2015. https://web.archive.org/web/20150915190451/http://www.lantbruk.com/skog/skogsvaniljen-jubilerar. Läst 18 april 2012.

[1] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 september 2015. https://web.archive.org/web/20150915190451/http://www.lantbruk.com/skog/skogsvaniljen-jubilerar. Läst 18 april 2012.