| Anisaldehyd | |
| | |
| Systematiskt namn | 4-metoxibensaldehyd |
|---|---|
| Kemisk formel | C8H8O2 |
| Molmassa | 136,15 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 123-11-5 |
| SMILES | COc1ccc(C=O)cc1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,119 (15 °C) g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 2 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 0 °C |
| Kokpunkt | 248 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| LD50 | 1,51 g/kg kroppsvikt (råtta, oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Anisaldehyd, är en organisk förening som består av en bensenring kopplad till en metoxi- och en aldehyd-grupp: OCH3∙C6H4∙CHO. Den är en klar färglös vätska med karakteristisk doft, och finns i tre varianter, orto (o-), meta (m-), och para (p-) där de två funktionella grupperna (metoxi- och aldehyd-) är respektive alfa-, beta- eller gammakopplade till varandra. Den grundläggande formen av anisaldehyd avser generellt para-isomeren.


Anisaldehyd finns i anis, från vilken den fått sitt namn, och liknar vanillin.
| Ljusbrytningsindex | 1,537 1 |
| Ångtryck | 0,01 Pa vid 20 °C |
| Flampunkt | 108 °C |
Bland olika metoder kan nämnas:
Anisaldehyd används som mellanprodukt vid syntes av andra ämnen viktiga i läkemedel och parfymer, särskilt orto-anisaldehyd, som har en doft av lakrits.
En lösning av para-anisaldehyd i syra och etanol används ofta för att färga in plattor för tunnskiktskromatografi. Det är ett särskilt användbart förfarande eftersom olika delar på plattan kan färgas i olika färger för att lätt kunna särskiljas.
Vid förzinkning kan anisaldehyd användas för att ge extra glans åt beläggningen.