Vattenpolo

Vattenpolo
Grekland (vita) spelar mot Ungern (blåa) under världsmästerskapet för herrjuniorer 2004 i Neapel i Italien.
Grekland (vita) spelar mot Ungern (blåa) under världsmästerskapet för herrjuniorer 2004 i Neapel i Italien.
Högsta förbundFINA
Först utövadFörenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien, 1800-talet
Egenskaper
KontaktsportJa
KönsmixadJa, separata tävlingar
UtrustningBoll, målbur, hjälm
SpelplatsUtomhus eller inomhus, bassäng
OS1900

Vattenpolo är ett bollspel i en bassäng med två lag, bestående av sex utespelare samt en målvakt per lag, där spelarna simmar i bassängen. Man har en boll, och det lag som gjort flest mål i motståndarlagets målbur då slutsignalen går har vunnit matchen. Matchen spelas i fyra perioder om åtta minuter vardera. Beach-vattenpolo är en snabbare och mer explosiv variant av vattenpolo. Planen är mindre och det är färre spelare vilket bidrar till fler mål och ett snabbare spel.

Historia

William Wilson, skotsk pionjär inom vattenidrott och upphovsman till vattenpolons första regler.

I takt med att simning ökade i popularitet som rekreationssport i England under 1860- och 1870-talen, uppfanns ett flertal vattensporter baserade på redan befintliga ”landgrenar”. Bland dessa vattenfotboll, vattenrugby, vattenhandboll och vattenpolo, där spelarna red på flytande tunnor som målades som hästar, och slog bollen med käppar. Vattenrugby blev den mest populära sporten av de ovan nämnda, men av någon anledning fick det senare namnet vattenpolo och har hetat det sedan dess.

Som det då spelades i England, var spelets mål att med båda händerna vidröra bollen vid slutet av bassängen för att få poäng. Vid kanten i bassängslutet stod en målvakt, redo att dyka i och stoppa motståndare som försökte göra mål. Vattenpolon blev snabbt en mycket tuff idrott, fylld med undervattensslagsmål som inte var i närheten av bollen, och det hörde till spelet att spelare svimmade på grund av syrebrist.

1877 tämjdes sporten i Skottland genom att ett mål infördes. Skottarna bytte även ut den ursprungliga lilla hårda gummibollen mot en fotboll, och införde förbud mot att föra bollen under vattenytan eller att tackla någon som inte har bollen. Den skotska varianten som byggde på simhastighet, passningar och lagspel, spred sig till England under tidigt 1880-tal, till Ungern 1889, Österrike och Tyskland 1894, Frankrike 1895 och Belgien 1900.

Vattenpolo var den första lagsporten som lades till olympiska spelen (OS) år 1900. Då handlade det, som i många andra grenar vid den tiden, enbart om herrar. Olympisk damklass infördes år 2000.

Det överlägset mest framgångsrika laget genom tiderna är Ungern med sammanlagt femton OS-medaljer (nio guld, tre silver och tre brons) men numera räknas även Kroatien, Serbien och Italien till världseliten. Under första halvan av 1900-talet skördade även Sverige internationella framgångar, med ett olympiskt silver 1912 och brons 1908 samt 1920, men i dag är man inte ens i närheten av världseliten.

Bland de mest kända spelarna genom tiderna kan Manel Estiarte nämnas som deltog i hela sex olympiska spel och vann skytteligan i fyra av dem. Även Dezső Gyarmati är känd, och han vann medaljer i fem OS i rad (guld 1952, 1956, 1964; silver 1948; brons 1960), ett unikt rekord vad gäller alla lagsporter i OS.

”Blodbadet i Melbourne”

Fördjupning: Blodbadet i Melbourne

”Blodbadet i Melbourne” är kanske den mest kända vattenpolomatchen genom tiderna. Det var en match mellan Ungern och Sovjetunionen, under OS i Melbourne 1956. Matchen spelades den 6 december 1956. Till bakgrunden hör Ungernrevolten samma år, då Sovjetunionen intog Ungerns huvudstad Budapest med full styrka och slog ner upproret med minst 3000 döda. Matchen slutade 4–0 till Ungern. Matchen var mycket fysiskt hård, där många slag och sparkar utdelades. En spelare i det ungerska laget fick ett kraftigt slag i ansiktet och ådrog sig en öppen sårskada över ögonbrynet, vilket ledde till benämningen ”blodbadet”. Ungern gick senare vidare till final där de slog Jugoslavien och vann OS.

Bollen

Vattenpolobollen har greppvänlig yta och är ofta ljust gul. Den har ett lufttryck på 90 kilopascal (kPa). Vattenpolobollar finns i två storlekar: Storlek 5 (0,68-0,71 meter i omkrets), för herrar, och storlek 4 (0,65-0,67 meter i omkrets), för damer. Mindre, oftast gröna, bollar finns för unga spelare.

Vattenpolobollar används även i kanotpolo.

Regler

Vattenpolobollar: äldre (till vänster) och nyare utformning Vattenpolobollar: äldre (till vänster) och nyare utformning
Vattenpolobollar: äldre (till vänster) och nyare utformning

Se även

Referenser

  1. ↑ ”Water Polo”. Arkiverad från originalet den 16 december 2007. https://web.archive.org/web/20071216060939/http://www.hickoksports.com/history/watrpolo.shtml. Läst 25 december 2007.

Externa länkar