| Vegetarianen | |
| Författare | Han Kang |
|---|---|
| Originalspråk | Koreanska |
| Översättare | Eva Johansson |
| Land | Sydkorea |
| Utgivningsår | 2007 |
| Utmärkelser | Man Booker International Prize |
Vegetarianen (koreanska: 채식주의자) är en roman från 2007 av den sydkoreanska författaren Han Kang, som tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024. Romanen bygger på Hans novell Min kvinnas frukt från 1997. Vegetarianen är en tredelad roman som utspelar sig i dagens Seoul och berättar historien om Yeong-hye, en deltidsanställd grafisk formgivare och hemmafru. Efter en blodig mardröm om människans grymhet beslutar hon sig för att sluta äta kött, ett beslut som leder till förödande konsekvenser för hennes personliga liv och hennes relationer inom familjen.
Vegetarianen publicerades den 30 oktober 2007 i Sydkorea av förlaget Changbi Publishers. Romanen beskrevs av den sydkoreanska publiken som ”mycket extrem och bisarr”. Den andra och centrala delen av romanen, Mongolian Mark, belönades med det prestigefyllda Yi Sang Literary Prize. Romanen har översatts till minst tretton språk, däribland engelska, franska, spanska och kinesiska.
Vegetarianen är Han Kangs första roman som översattes till engelska. Översättningen gjordes av den brittiska översättaren Deborah Smith och publicerades i januari 2015 i Storbritannien och i februari 2016 i USA. Därefter fick romanen ett internationellt genombrott och hyllades av kritiker, som berömde både Han Kangs författarskap och Smiths översättning. I maj 2016 tilldelades Vegetarianen International Booker Prize (då kallat Man Booker International Prize). Romanen blev därmed den första vinnaren efter att priset gjorts om 2015. Före förändringen hade utmärkelsen tilldelats en författares samlade verk, i stället för en enskild roman. Romanen betraktas som den största framgången för koreansk översatt litteratur sedan Shin Kyung-sooks roman Ta hand om min mor vann det sista Man Asian Literary Prize år 2012. Innan Vegetarianen vann Bookerpriset hade den sålt nära 20 000 exemplar under de nio år som gått sedan den först publicerades. I juni 2016 tog Time med boken på sin lista över årets bästa böcker. År 2026 placerade The Guardian romanen på plats 87 på sin lista över de 100 bästa romanerna genom tiderna.
Vegetarianen berättar historien om Yeong-hye, en grafisk formgivare som en dag plötsligt beslutar sig för att sluta äta animaliska produkter efter att ha haft en rad drömmar fyllda av bilder av djurslakt. Detta avståndstagande leder till att hon gradvis fjärmar sig från både sin familj och samhället. Berättelsen är uppdelad i tre delar: Vegetarianen, Mongolfläck och Brinnande träd. Den första delen berättas i jagform av Yeong-hyes make, herr Cheong. Den andra delen berättas i tredje person och fokuserar på Yeong-hyes svåger. Den tredje delen är också skriven i tredje person, men kretsar kring hennes syster, In-hye, samtidigt som berättelsen tidvis växlar till presens.
Herr Cheong beskriver sin hustru som ”fullständigt alldaglig på alla sätt”. Han förklarar att han inte ens kände någon särskild attraktion till henne när de först träffades, och att det passade honom utmärkt. Herr Cheong är nöjd med att bara driva genom livet; hans enda mål verkar vara att leva ett konventionellt och obemärkt liv. Han väljer att gifta sig med Yeong-hye eftersom han tror att hon kommer att bli en god och plikttrogen hustru som passar in i den livsstil han eftersträvar. Efter flera år av ett relativt normalt äktenskap vaknar herr Cheong en morgon och upptäcker att hans hustru håller på att kasta bort alla köttprodukter i hemmet. Han kräver en förklaring, och Yeong-hye svarar undvikande: ”Jag hade en dröm.” Under de följande månaderna försöker herr Cheong förstå sin hustrus beslut och vänja sig vid den vegetariska kosten i hemmet. Men när Yeong-hye gradvis börjar äta allt mindre och fortsätter att gå ner i vikt kontaktar han till slut hennes familj, som samlas för att ingripa. Eftersom han luktar kött vägrar Yeong-hye att ha sexuella relationer med honom. Trots hennes vägran våldtar han henne upprepade gånger. Vid ett familjemål försöker Yeong-hyes anhöriga övertala henne att börja äta kött igen. Hennes far, som tjänstgjorde i Vietnamkriget och är känd för sitt stränga temperament, slår henne när hon vägrar. Därefter ber han en motvillig herr Cheong och Yeong-hyes bror Yeong-ho att hålla fast hennes armar medan han försöker tvångsmata henne med en bit fläskkött. Yeong-hye sliter sig loss, spottar ut köttet, tar en fruktkniv och skär upp sin handled. Den chockade familjen för henne skyndsamt till sjukhus, där hon återhämtar sig. Där inser herr Cheong för sig själv att hon har blivit psykiskt instabil. På sjukhuset lurar Yeong-hyes mor henne att dricka en dryck som innehåller animaliska ingredienser genom att påstå att den är gjord av grönsaker. När Yeong-hye får veta sanningen kräks hon upp allt hon har druckit och ätit. När den första delen avslutas lyckas Yeong-hye lämna sjukhuset. När hon senare hittas visar hon upp en fågel som ligger i hennes handflata och bär spår av ett ”rovdjursbett”. Hon frågar: ”Har jag gjort något fel?”
Den namnlöse maken till Yeong-hyes syster In-hye är videokonstnär och har under en längre tid befunnit sig i en konstnärlig och personlig kris. Han föreställer sig en kärleksscen mellan två människor vars kroppar är dekorerade med målade blommor. När han får veta att Yeong-hye har en mongolfläck format som ett blomblad blir han besatt av tanken på henne och kan inte sluta tänka på henne. Han lägger upp en plan för att måla hennes kropp och filma henne för att förverkliga sin konstnärliga vision. Det avslöjas att han känner en stark sexuell dragning till Yeong-hye, särskilt efter att ha besökt henne och funnit henne helt naken i hennes lägenhet utan att hon visar någon blygsel. Yeong-hye går med på att stå modell för honom, och han målar blommor över hennes kropp i en ateljé som han hyr av en konstprofessor i området. Därefter utvecklar han projektet till ett andra konstverk, där han rekryterar en annan konstnär för att medverka tillsammans med Yeong-hye i en sexuellt explicit film. När svågern frågar om de två kan ha verkligt samlag blir den andre konstnären äcklad och lämnar inspelningen. Yeong-hye, som har blivit sexuellt upphetsad under händelseförloppet, säger att det beror på blommorna som målats på mannens kropp. Svågern ber därefter en vän att måla blommor även på hans egen kropp och besöker sedan Yeong-hye. Där tvingar han sig på henne medan hon skriker: ”Sluta!” När hans hustru upptäcker filmen ringer hon efter ambulans och polis och uppger att både hennes make och Yeong-hye är psykiskt sjuka. Han överväger att hoppa från balkongen, sannolikt för att ta sitt liv, men blir stående orörlig och förs därefter ut ur byggnaden av myndigheterna.
In-hye är den enda familjemedlem som fortsätter att stödja Yeong-hye efter hennes psykiska och fysiska sammanbrott. Efter händelserna i den föregående delen har hon separerat från sin make och lämnas ensam med ansvaret för både deras son och sin allt sämre syster. När Yeong-hyes tillstånd försämras läggs hon in på ett psykiatriskt sjukhus på berget Ch'ukseong. Trots avancerad behandling för anorexia nervosa och schizofreni börjar hon gradvis bete sig allt mer som en växt. Vid ett tillfälle rymmer hon från sjukhuset och hittas stående i en skog, ”genomblöt av regn, som om hon själv vore ett av de glänsande träden”. In-hye plågas ständigt av tankar på sin skilsmässa och ansvaret för sitt barn. Under hela kapitlet visar hon tecken på sin egen depression och psykiska instabilitet. Trots detta besöker hon regelbundet Yeong-hye och försöker få henne att äta. Yeong-hye har emellertid helt slutat att ta till sig föda. När In-hye ser läkarna tvångsmata henne och hota med lugnande medel för att förhindra att hon kräks upp maten, biter hon sjuksköterskan som håller tillbaka henne och griper tag i sin syster. In-hye och Yeong-hye transporteras därefter med ambulans till ett annat sjukhus. Under färden betraktar In-hye träden som passerar utanför fönstret, en antydan om att samma växtliknande psyke som präglar Yeong-hye kanske också finns inom henne.
Idén att skriva om växtlighet och växter fick Han Kang när hon som universitetsstudent kom i kontakt med verk av den framstående koreanske författaren Yi Sang. Särskilt berördes hon av citatet: "Jag tror att människor borde vara växter." Han Kangs livslånga utforskande av teman som våld och mänsklighet återspeglas också i romanen, som i hög grad behandlar människors naturliga och vardagliga val när det gäller mat. I en intervju med Sarah Shin för The White Review sade Han Kang: "När jag skrev Vegetarianen brottades jag med frågor om människans våldsamhet och den (o)möjliga oskulden. På baksidan av huvudpersonen Yeong-hyes extrema försök att vända våldet ryggen – genom att förkasta sin mänskliga kropp och förvandlas till en växt – finns en djup förtvivlan och ett djupt tvivel på mänskligheten.” I februari 2016 förklarade Han Kang i en intervju med Bethanne Patrick för Literary Hub: ”Idén till boken kom ursprungligen till mig som en bild av en kvinna som förvandlas till en växt. 1997 skrev jag novellen Min kvinnas frukt, där en kvinna bokstavligen förvandlas till en växt. Flera år senare (2003–2004) omarbetade jag denna bild i Vegetarianen, på ett mörkare och mer kraftfullt sätt.”
I en intervju med The Guardian i februari 2016 sade Han Kang: ”Som tonåring brottades jag med typiska frågor: varför finns smärta, varför finns döden? Jag trodde att böckerna innehöll svaren, men märkligt nog insåg jag att de bara innehöll frågor. Deras författare var svaga och sårbara, precis som vi.” Han Kang berättade också att arbetet med romanen var svårt. Den främsta orsaken var de ledproblem som hon började få i mitten av trettioårsåldern. Hon skrev hela romanen för hand. Under arbetet med boken träffade Han Kang både en videokonstnär, som gav henne underlag till romanens andra del, och en psykiater, som hjälpte henne i arbetet med den tredje delen. Enligt Han Kang skilde sig videokonstnärens faktiska verk helt från den videokonst som skildras i romanen.
Vegetarianen publicerades första gången på koreanska i Sydkorea år 2007 under titeln Chaeshikjueuija av förlaget Changbi Publishers. Därefter köpte ASIA Publishers rättigheterna till boken och gav ut den engelska översättningen för distribution i Sydkorea. Förlaget publicerade även de engelska översättningarna av Han Kangs novell Convalescence samt hennes roman Levande och döda från 2016.
Chaeshikjueuija (Vegetarianen) gavs ut av Changbi Publishers år 2007. Titeln Chaeshikjueuija (Vegetarianen) kommer från romanens första novell, som också har gett namn åt hela verket. Boken består av tre noveller, vilka samtliga tidigare hade publicerats var för sig i tre olika sydkoreanska litterära tidskrifter. Det är denna ursprungliga koreanska text som senare översattes till engelska av Deborah Smith.
Sedan utgivningen år 2007 har Vegetarianen översatts till trettiofem språk. Nedan följer en förteckning med information om de översatta utgåvorna.
| Språk | Titel | Utgivare | Utgivningsdatum | Översättare | Referens |
|---|---|---|---|---|---|
| Vietnamesiska | Người Ăn Chay | NXB Trẻ | Januari 2011 | Hoàng Hải Vân | |
| Japanska | 『菜食主義者』 | Cuon | 15 juni 2011 | Kim Hun-a (金壎我) | |
| Spanska (Argentina) | La vegetariana | Bajo la luna | 10 november 2012 | Sun-me Yoon | |
| Polska | Wegetarianka | Kwiaty Orientu | 27 januari 2014 | Justyna Najbar-Miller and Choi Jeong In | |
| Engelska | The Vegetarian | Portobello Books | 1 januari 2015 | Deborah Smith | |
| Holländska | De vegetariër | Nijgh & Van Ditmar | 3 februari 2015 | Monique Eggermont | |
| Franska | La Végétarienne | Serpent à plume | 21 maj 2015 | Jacques Batilliot and Jong Eun-Jin | |
| Kinesiska (Taiwan) | 素食者 | Azoth Books (漫遊者文化) | 7 april 2016 | Qian Ri (千日, 2016 ver.); Hu Jiaotong (胡椒筒, 2023 ver.) | |
| Tyska | Die Vegetarierin | Aufbau-Verlag | 15 augusti 2016 | Ki-Hyang Lee | |
| Italienska | La vegetariana | Adelphi | 13 oktober 2016 | Milena Zemira Ciccimarra | |
| Rumänska | Vegetariana | Editura ART | November 2016 | Iolanda Prodan | |
| Kurdiska | ڕووەکی | Ghazalnus | 22 december 2016 | Hazhar Osman | |
| Ukrainska | Вегетаріанка | KM Books КМ-Букс | 2016 | Anzhela Asman (Анжела Асман) | |
| Serbiska | Vegetarijanka | Dereta | 2016 | Ana Marija Grbić | |
| Svenska | Vegetarianen | Natur & Kultur | 7 januari 2017 | Eva Johansson | |
| Ungerska | Növényevő | Jelenkor | 10 februari 2017 | Kim Bogook and Nikoletta Németh | |
| Turkiska | Vejetaryen | April | 10 september 2016 | Goksel Turkozu | |
| Katalanska | La vegetariana | Rata | Mars 2017 | Mihwa Jo and Raimon Blancafort | |
| Spanska (Spanien) | La vegetariana | Rata | Mars 2017 | Sunme Yoon | |
| Finska | Vegetaristi | Gummerus | Mars 2017 | Sari Karhulahti | |
| Isländska | Grænmetisætan | Bjartur | Oktober 2017 | Ingunn Snædal | |
| Arabiska | النباتية | Dar Altanweer | December 2017 | Mahmoud Abdul Ghafar | |
| Tjeckiska | Vegetariánka | Odeon | 2017 | Petra Ben-Ari | |
| Hebreiska | הצמחונית | סאגה (Saga) | 2017 | Sharon Kremner (שרון קרמנר) | |
| Litauiska | Vegetarė | Vaga (publisher) | 2017 | Martynas Šiaučiūnas-Kačinskas | |
| Portugisiska (Brasilien) | A vegetariana | Todavia | Oktober 2018 | Jae Hyung Woo | |
| Norska | Vegetarianeren | Oslo Pax | 2018 | Vivian Evelina Øverås | |
| Ryska | Вегетарианка | AST (АСТ) | 2018 | Lee Sang-yun (Ли Сан Юн) | |
| Bulgariska | Вегетарианката | Enthusiast | 2020 | Tsvetomira Vekova (Цветомира Векова) | |
| Tamil | மரக்கறி | Tamilveli | 2020 | Samayavel (சமயவேல்) | |
| Malajiska | Vegetarian (വെജിറ്റേറിയൻ) | Kairali books | 2020 | C. V. Balakrishnan | |
| Slovenska | Vegetarijanka | Mladinska knjiga Založba | 21 september 2021 | Urša Zabukovec | |
| Nepali | द भेजिटेरियन | Book Hill Publication | 2022 | Prawin Adhikari | |
| Thailändska | เดอะเวเจอเทเรียน | Page | 2025 | Mintra Intrarat | |
| Estniska | Taimetoitlane | Loomingu Raamatukogu | 2025 | Anni Arukask | |
| Punjabi | Ik Din Achanak (ਇੱਕ ਦਿਨ ਅਚਾਨਕ) | Chetna Parkashan | 2026 | Harveer Singh |
Boken översattes från koreanska till engelska av Deborah Smith, en brittisk översättare som har översatt från koreanska till engelska sedan 2010. Hon är grundare av Tilted Axis Press, ett ideellt förlag som fokuserar på samtida skönlitteratur, särskilt från Asien. Vid bokmässan Seoul International Book Fair den 15 juni 2016 sade Smith att en översättare: ”måste vara otrogen mot vissa aspekter för att kunna vara trogen mot andra. Jag försöker vara trogen verkets anda och samtidigt så trogen ordalydelsen som möjligt, utan att kompromissa med andan.” När Han Kang beskrev samarbetet med översättaren sade hon: ”Deborah skickar vanligtvis filen med sin översättning till mig när hon är färdig, tillsammans med kommentarer och frågor. Sedan skickar jag tillbaka den med mina svar och egna anteckningar. Det är som att föra ett oändligt samtal. Jag tycker verkligen om den här processen. Jag har haft turen att få arbeta med Deborah, en fantastisk översättare som kan återge nyanser och finstämdhet.” Deborah Smith har berättat att hennes första försök att översätta från koreanska innebar att hon ”var tvungen att slå upp i stort sett vartannat ord i ordboken”. Smith har även översatt flera andra verk av Han Kang, däribland Levande och döda (2016) och Den vita boken (2017).
Deborah Smiths översättning kritiserades i Sydkorea för att innehålla felaktigheter. Tidningen Los Angeles Times uppmärksammade att Smith hade utvecklat och förstärkt Han Kangs skrivstil. En översättare som citerades av tidningen menade att resultatet snarare var en ”bearbetning” än en översättning. Forskare har också pekat på olika misstag i översättningen, bland annat att Smith i vissa fall kan ha tillskrivit repliker till fel karaktärer. I en artikel i The Guardian skrev Claire Armitstead att Smiths ”aktivistiska” översättning bidrog till att göra sydkoreansk litteratur mer tillgänglig för en internationell läsekrets. Smith försvarade senare sin översättning i en artikel publicerad i Los Angeles Review of Books.
Boken behandlar främst teman som begär, skam och empati, vilka speglas i karaktärernas misslyckade försök att förstå människorna omkring dem. Charles Montgomery, lärare vid avdelningen för engelsk tolkning och översättning vid Dongguk University samt redaktör för webbplatsen Korean Literature in Translation, menar att Han Kangs ”skildring av vissa onda sidor av livet” påminner om hennes tidigare bok Convalescence, en novell om en grupp människor som alla har drabbats av olika former av trauma. Montgomery hävdar vidare att romanen, eftersom den berättas ur flera olika berättarperspektiv, uppnår ”en känsla av övergripande trovärdighet och tredimensionella karaktärer”.
I motsats till vad titeln kan antyda berör boken endast kortfattat vegetarismens filosofi och den kosthållning som är förknippad med den.
I en intervju från 2016 sade Han Kang: ”Jag tycker att den här romanen har flera olika lager: den ifrågasätter människans våldsamhet och den (o)möjliga oskulden, undersöker vad som är förstånd och vansinne, den (o)möjliga möjligheten att förstå andra människor, samt kroppen som den sista tillflykten eller den sista viljeakten, och mycket mer. Det är oundvikligt att olika läsare och olika kulturella bakgrunder kommer att lägga tonvikten på olika aspekter. Om jag får säga en sak så är det att den här romanen inte enbart är en anklagelse mot det koreanska patriarkatet. Jag ville utforska de frågor som länge har sysselsatt mig om möjligheten – eller omöjligheten – till oskuld i en värld som rymmer både så mycket våld och så mycket skönhet. Det var universella frågor som upptog mig medan jag skrev romanen.”
Boyd Tonkin, ordförande för juryn för International Booker Prize 2016, berömde romanen för dess ”oroande skildring av ett ämne av stort allmänintresse” samt Deborah Smiths ”kreativa insats i att förena skönhet och skräck”. Han kommenterade: ”Denna korta, utsökta och djupt oroande bok kommer att stanna kvar länge i läsarnas tankar – och kanske även i deras drömmar. Deborah Smiths perfekt avvägda översättning motsvarar på varje sida romanens kusliga blandning av skönhet och skräck.”
Julia Pascal skrev i The Independent: ”Det är kvinnorna som dödas för att de vågar skapa sin egen identitet. Berättelsen gör det tydligt att det är det kvävande trycket från den koreanska etiketten och samhällsnormen som tar livet av dem. Han Kang får utmärkt stöd av Deborah Smiths nyanserade översättning i denna djupt oroande bok.” Porochista Khakpour skrev i The New York Times att romanen inte alls liknar de typiska berättelser om vegetarianism som slutar med ”upplysning” eller andlig insikt. Hon jämför verket med den australisk- sydafrikanska författaren Ceridwen Doveys novell Blodsband, den amerikanske författaren Herman Melvilles novell Bartleby, skrivaren från 1853, den iranske författaren Sadegh Hedayats kultförklarade skräckroman Den blinda ugglan från 1937 samt flera dagböcker och andra verk av den tjeckiske författaren Franz Kafka, däribland A Hunger Artist.
Daniel Hahn beskrev i The Guardian romanen som ”en enastående berättelse om en familj i sönderfall” och skrev: ”Mening för mening är Vegetarianen en extraordinär läsupplevelse. Förra årets bokmässa i London hade Korea som hedersgäst, i hopp om att locka engelskspråkiga förlag att upptäcka fler samtida koreanska romanförfattare, men Vegetarianen kommer att bli svår att överträffa. Den är sinnlig, provokativ och våldsam, rik på kraftfulla bilder, slående färger och djupt oroande frågor.” Claire Fallon skrev i The Huffington Post att Vegetarianen är ”en elegant berättelse, uppdelad i tre delar, om en kvinna vars plötsliga övergång till veganism skakar om hennes familj och blottlägger människans mörkaste begär och drifter.” Thrity Umrigar beskrev i The Boston Globe Vegetarianen som ”en melankolisk berättelse om något betydligt mer än vegetarianism”. Hon skildrade romanen som berättelsen om en kvinna som slits mellan sina egna försiktiga och konventionella livsval och sina familjemedlemmar, vilka visar sig vara långt mindre oskyldiga än de först verkar.
Gabe Habash beskrev i Publishers Weekly Vegetarianen som en genialisk, omskakande och oförglömlig roman. Han skrev vidare: ”Det finns mycket att beundra i Han Kangs roman. Dess tredelade struktur är briljant och gräver sig gradvis allt djupare ned i allt mörkare skikt. Språket är återhållsamt och hemsökande, men det mest minnesvärda är kanske den förkrossande avslutningen – ett fantasmagoriskt men samtidigt känslomässigt sant ögonblick som utan tvekan är ett av årets mest kraftfulla.” Habash jämförde romanens tre delar med Parfymen av Patrick Süskind, Middagen av Herman Koch respektive Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Eileen Battersby skrev i The Irish Times: ”Vegetarianen är mer än en varnande berättelse om kvinnors brutala behandling; den är en meditation över lidande och sorg. Den handlar om flykt och om hur en drömmare lyfter från marken. Framför allt handlar den om tomheten och vreden i insikten att det inte finns något att göra när allt hopp och all tröst har gått förlorade. Trots de grafiska och ofta noggrant koreograferade skildringarna behärskar Han Kang en vältalig återhållsamhet i ett verk präglat av vild skönhet och djupt oroande kroppslighet.” Laura Miller jämför i Slate romanens raka och okomplicerade berättarstil med verk av den japanske författaren Haruki Murakami.
I juni 2016 tog Time med boken på sin halvårslista över 2016 års bästa böcker. År 2024 placerade The New York Times boken på 49:e plats på sin lista över de 100 bästa romanerna under 2000-talet.
Den andra delen av novellen, ”Mongolfläck”, tilldelades Yi Sang Literary Award, ett av de mest prestigefyllda litterära priserna i Sydkorea.
År 2016 vann den engelska översättningen av boken Man Booker International Prize för skönlitteratur, där juryn beskrev den som ”oförglömligt kraftfull och originell”. Boken blev den första vinnaren av priset där endast ett enskilt verk av en författare bedömdes, till skillnad från de tidigare upplagorna av priset, där utmärkelsen gick till en författares samlade verk. Romanen besegrade Det förlorade barnet av den italienska författaren Elena Ferrante och En främmande känsla av den turkiske författaren Orhan Pamuk, vilka båda hade betraktats som favoriter inför priset.
Prissumman på 50 000 pund delades mellan Han och Smith. Priset ledde till en kraftig ökning av bokens internationella försäljning, eftersom ytterligare 462 000 exemplar beställdes och trycktes av Changbi Publishers för att möta efterfrågan. När Han kommenterade försäljningen sade hon: ”Jag är överväldigad. Jag hade tyckt att de tidigare 20 000 sålda exemplaren var tillräckligt bra. Jag känner att koreansk litteratur håller på att bli en trend; detta är bara början.”
År 2026 röstades Vegetarianen fram som läsarnas favorit bland alla Bookerpristagare under de senaste tio åren.
| År | Pris | Anmärkningar |
|---|---|---|
| 2005 | Yi Sang Literary Prize | Tilldelades Monggobanjeom (Mongolfläck), en novell som publicerades i den sydkoreanska litterära tidskriften Literature & Society år 2004 och som senare inkluderades som den andra delen i romanen Chaeshikjueuija (Vegetarianen) från 2007, utgiven av Changbi Publishers. |
| 2016 | Man Booker International Prize | Delades mellan författaren Han Kang och översättaren Deborah Smith. |
År 2009 bearbetades Vegetarianen till en dramafilm med samma namn av arthouse-regissören Lim Woo-Seong, vilket blev hans regidebut. Filmen har Chae Min-seo i rollen som Young-hye, tillsammans med Kim Young-jae, Kim Yeo-jin och Park Sang-yeon. Filmen producerades av Blue Tree Pictures och Rudolf Film i samarbete med Sponge Entertainment. En italienskspråkig teaterbearbetning av Vegetarianen, skriven av Daria Deflorian, framfördes på Milanotriennalen och Théâtre de l'Odéon år 2024. En tyskspråkig bearbetning av romanen av Ki-Hyang Lee hade premiär på Akademietheater år 2025.