 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Vicky Leandros | |
 Leandros 2010. | |
| Född | Βασιλική Παπαθανασίου 23 augusti 1949 (77 år) Palaiokastrítsa, Grekland |
|---|---|
| Andra namn | Vicky Leandros |
| Medborgare i | Grekland |
| Sysselsättning | Sångerska, musiker, kompositör, politiker, schlagersångare |
| Politiskt parti | |
| PASOK | |
| Make | Ivan Zisiadis (g. 1982–1986, skilsmässa) Enno von Ruffin (g. 1986–2005, skilsmässa) |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | Leo Leandros Kyriaki-Μpoumpou Papathanasiou |
| Utmärkelser | |
| Goldene Europa (1968) Löwe von Radio Luxemburg (1971) Första pris vid Eurovision Song Contest (1972) Goldene Europa (1974) Goldene Stimmgabel (2001) Saumagen-Orden (2008) Kommendör av Luxemburgs förtjänstorden (2011) Förtjänstkors med band av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2015) Bayerska förtjänstorden (2025) | |
| Webbplats | vickyleandros.eu |
| Redigera Wikidata | |
Vicky Leandros, egentligen Vassiliki Papathanasiou, född 23 augusti 1949 på Korfu, Grekland, är en grekisk sångerska med en internationell karriär. Hon är dotter till den grekiske musikern Leo Leandros. Hon är genom sitt andra äktenskap friherrinna von Ruffin.
Hon vann Eurovision Song Contest 1972 med Luxemburgs bidrag Après toi. Innan dess hade hon deltagit i tävlingen 1967 och sjöng även då för Luxemburg med L'amour est bleu. Den spelades senare in på svenska av Britt Bergström med titeln Blå, blå är kärleken.
Vicky Leandros har sedan 1960-talet haft en rad framgångsrika låtar och album där hon sjunger på tyska. 2000 släppte hon albumet Jetzt.
