Victor Krook
| Victor Krook | |
 | |
| Född | 22 augusti 1838 Haparanda, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 maj 1899 (60 år) Överkalix socken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Företagsledare |
| Släktingar | Carl Erik Stenberg Johan Pipon Thure Öberg |
| Redigera Wikidata | |
Victor Krook, född 22 augusti 1838 i Haparanda, död 18 maj 1899 i Gyljen i Överkalix socken, var en svensk sågverkschef och skogsförvaltare.
Släktförhållanden och yrkesbana
Krook var son till kronolänsmannen Carl August Krook och Margaretha Christina Castrén; han hade finländska släktförbindelser på båda föräldrarnas sida. En bror blev tullförvaltare i Haparanda och far till kyrkoherde Oscar Krook i Stockholm. Krook kom till Gyljens bruk 1864 efter förvaltaren Yngve Gyllencreutz’ död. Då hade järnframställningen vid Gyljens bruk upphört men bruksverksamheten levde vidare genom ett sågverk som hade anlagts på platsen och gav sysselsättning åt många på orten. Sågverket lades ned 1888 och därefter inriktade sig bruksbolaget på kvarndrift, jordbruk och förvaltning av stora jord- och skogsarealer. Under mer än 30 år var Krook förvaltare åt bolaget Bergman-Hummel & Co i Kalix, som ägde Gyljens bruk.
Familjebildning och herrgårdsliv
Krook gifte sig första gången 1866 med Amanda Stenberg, som var dotter till häradshövdingen Carl Erik Stenberg och Maria Ottonius samt syster till köpmannen Carl Stenberg. Efter hennes död 1885 gifte Krook om sig 1890 med Eva Pipon, vars far Johan Pipon var rektor vid läroverket i Haparanda. I bägge äktenskapen föddes barn. Dottern Betty Krook gifte sig med postmästaren Gustaf Sundén i Boden, dottern Frida Krook utbildade sig till sophiasyster men blev krigssjuksköterska i amerikanska marinen med löjtnants grad och sonen Knut Krook blev flottningschef i Kalix älvdal. Yngsta dottern folkskolläraren Helfrid Krook gifte sig med direktör Thure Öberg.
År 1868 började man uppföra en herrgård för familjen Krook och 1870 stod den timrade byggnaden Gyljens herrgård färdig. Hemmet och hushållet i Gyljen organiserades som ett slags norrbottniskt herrgårdsliv efter de mönster som etablerats på sågverksorter längre söderut i Sverige, det vill säga med guvernant till barnen och mycket tjänstefolk samt en representativ trädgård, anlagd av en dalslänning. På orten fungerade och agerade Krook – inte de egentliga bruksägarna – som bygdens patron. Krook var en lokal maktfaktor och även politiskt engagerad som landstingsman.
Källor
- Sara Hagström, Gyljens herrgård: arbete och liv kring en bruksherrgård under två sekler, Överkalix 1993.
- Olof Hederyd, Överkalix, I–II, Luleå 1982–1986.