| | |
| Status | Avslutad |
|---|---|
| Typ | Kretsare och landare |
| Organisation | NASA |
| Större entreprenör | Martin Marietta Corporation, JPL |
| NSSDC-ID | Kretsaren: 1975-075A Landaren: 1975-075C |
| Uppdragets varaktighet | Kretsaren: 1 846 dagar Landaren: 2 306 dagar |
| Sista kontakt | 11 november 1982 |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Cape Canaveral Air Force Station LC-41 |
| Uppskjutning | 20 augusti 1975, 21:22 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Titan IIIE/Centaur |
| Omloppsbana runt Mars (planet) | |
| Gick in i bana | 19 juni 1976 |
| Banlutning | 39,3° |
| Apoapsis | 56 000 km |
| Periapsis | 320 km |
| Landning | |
| Landning | Chryse Planitia |
| Tidpunkt för landning | 20 juli 1976, 11:53:06 UTC |
| Egenskaper | |
| Massa | Kretsaren: 883 kg Landaren: 572 kg |
| Effekt | Kretsaren: 620 W Landaren: 70 W |
Viking 1 var en amerikansk rymdsond som utforskade planeten Mars. Den bestod av en kretsare och en landare. Rymdsonden, som vägde 3 399 kg, sköts upp den 20 augusti 1975 med en Titan IIIE-raket från Cape Canaveral Air Force Station. Dess landare var den första farkost som lyckades landa på Mars.
Farkosten gick in i en ellipsformad omloppsbana runt Mars den 19 juni 1976. Omloppsbanans högsta respektive lägsta punkt var 32 597 km och 1 500 km. I februari 1977 passerade den marsmånen Phobos. Den fungerade fram till den 17 augusti 1980, då man valde att stänga av farkosten. Den hade då tagit över 57 000 bilder av planeten.
Den 20 juli 1976 kopplades landaren loss från kretsaren och landade i Chryse Planitia på Mars. Under nedfärden bromsades den av 3 små raketer och en 16 meters fallskärm och skyddades vid inträdet i Mars atmosfär av en värmesköld. Landaren drevs av en radioisotopgenerator och fungerade fram till den 11 november 1982, då man under en programvaruuppdatering förlorade kontakten med den.