Visayaskuggsnappare
Utseende och läten
Visayaskuggsnapparen är en medelstor till stor (17 cm), färglös flugsnappare. Huvudet är olivbrunt med ett otydligt beigefärgat ögonbrynsstreck. Resten av ovansidan är något varmare brun, mot övre stjärttäckare och stjärt kastanjefärgad. Den vita strupen isoleras från resten av undersidan av ett brett, brunaktigt bröstband. Lätet består av en serie stigande och ljusa toner: "ti-ti-ti-ti-ti-tip", men också serier med nästan ohörbara två- till femstaviga "zeeee-zu-zi-zi" eller "zeeeoo-zi-zu-zi" uppblandat med spinnande toner. Även en ljus enkel vissling, "seee", kan höras, ibland upprepad.
Utbredning och systematik
Fågeln återfinns på Filippinerna i låglänta områden på öarna Negros och Panay. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
Arten har tidigare först till släktet Rhinomyias, men genetiska studier visar att närbesläktade luzonskuggsnapparen (V. insignis) står förvånande nog närmare kortvingarna i Brachypteryx och näktergalarna i Larvivora. Båda arter förs därför numera tillsammans med ytterligare två före detta Rhinomyias-flugsnappare till släktet Vauriella.
Status och hot
Visayaskuggsnapparen har troligen alltid varit fåtalig, men intensiv avskogning har resulterat i en mycket litet och fragmenterat bestånd bestående av uppskattningsvis 2000–8000 vuxna individer. Pågående habitatförlust och degradering, även i skyddade områden, gör att arten fortsatt tros minska i antal. IUCN kategoriserar den som sårbar.
Noter
- 1 2 3 BirdLife International 2025 Vauriella albigularis . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 11 november 2025.
- ↑ BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ↑ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ↑ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ↑ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
.jpg)
