Viska (fonetik)

Viskning
Avsked från föräldrahemmet av Bengt Nordenberg, Hallwylska museet.

Att viska innebär att tala tyst och väsande så att bara den/de man talar till ska höra.

Ordet viska fanns redan i fornsvenskan och är sannolikt från början ljudhärmande.

Viskstämmans ljudkälla

När man viskar ställs stämbanden på ett sådant sätt att ett friktionsljud, ett brus, uppstår istället för stämbandsvibrationen, den s.k. fonationen. Detta innebär:

Konsekvenser för talets akustiska egenskaper

Ovan nämnda punkter påverkar den akustiska signalen:

Teaterviskning

Teaterviskning produceras inte med ovan nämnda viskstämma, utan stämbanden sätts i svängning på ett för rösten mycket ansträngande sätt.

Vid förkylning och röstproblem

När man inte kan prata på grund av till exempel en förkylning avråder läkare och logopeder en från att viska. Detta gör man eftersom den friktion som skapas mellan stämbanden sliter på stämbandsslemhinnan och kan orsaka ytterligare problem med rösten. Det bästa för rösten är i detta fall total röstvila.

Se även

Externa länkar