Vlora
Vlora (toskiska: Vlorë med böjningsformen Vlora; gegiska: Vlonë med böjningsformen Vlona) är en stad som utgör centralort i kommunen Vlorë samt huvudort i prefekturen Vlorë i sydvästra Albanien. Den ligger vid Vlorabukten och hade 84 400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad. Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.
Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes av Durrës som huvudstad, som i sin tur 1920 ersattes av Tirana.
Stadsvapnet
Stadsvapnet visar den gamla fästningen i mitten, som numera omges av stadens centrum. Årtalet 1912 står ingraverat. Ovanpå klippan viftar Ismail Qemali med en flagga. Fästningen avbildas i Adriatiska havets vatten.
Geografi och väder
Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana och Saranda. Den har gräns mot Fieri, Mallakastra, Tepelena, Gjirokastra och Saranda. Den har 30 procent av den totala kustlinjen i Albanien.
Vlora har medelhavsklimat med varma, torra somrar och kalla, regniga vintrar.
Historia
Kustområdet i Vlora var en av de illyriska bosättningar som upplevde tiden före urbana aktiviteter som ägde rum på 1000-900-talen f.Kr. Under tiden kring den euboiska kolonsationen i området i början av 700-talet f.Kr. förknippades Vlorabuten med flera heroiska traditioner och grundandet av flera bosättningar där, viket ortnamnet Aulon antyder, som också är känt inom den lokala euboiska ortnamnssamlingen.
På grund av sitt strategiska läge vid Adriatiska havet och Joniska havet, särskilt Vlorabukten som utgör ett naturligt skydd, spelade hamnstaden en viktig roll under antiken för handelsutbyte mellan många folk. Vlora anses vara en av de äldsta städerna i Albanien och i hela Balkanhalvön. Under den arkaiska eran koloniserades området av forntida greker, som enligt traditionen grundade de antika städerna Orikos, Thronion och Aulon längs dessa kuster. En stor befäst hamnstad, som var bebott från 500-talet f.Kr. till 100-talet e.Kr., låg i Triport i nordväst om dagens Vlora, som numera är delvis översvämmad. Det avgränsades av tre murar, varav den första dateras till slutet av 500-talet f.Kr. Hamnverksamheten på denna plats pågick åtminstone från den arkaiska perioden till medeltiden. Det har föreslagits att den antika staden flyttades från Triport till platsen för dagens Vlora. I centrum av den moderna staden finns murar som dateras till perioden från 300- till 900-talen e.Kr., liksom en mur, ett fyrkantigt torn och ruinerna av ett hus med keramik daterad till 200-300-talen och 500-600-talen.
Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. och var en av flera kolonier längs den illyriska kusten. Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden. Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då av stadsstaten Venedig. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.
Vlora har varit i besittning av romare från 200–talet f.Kr., bysantiner från 395 e.Kr., normander 1081, venetianer 1205, Arberien 1272, Serbiska tsardömet 1345–1355, Furstendömet Valona 1346–1417, osmaner 1417–1912, serber 1912 och greker 1912–1913.
Vlora var den enda albanska staden som inte var ockuperad då Albanien förklarade sig som en självständig och suverän stat den 28 november 1912.
Vlora var ockuperat av Mussolinis Italien 1915–1920 och 1939–1943, därefter av Nazityskland 1943–1944. Staden bombades under andra världskriget.
1997 var Vlora epicentrumet i pyramidspelets kollaps som ledde till regeringens fall och anarkin spred sig från Vlora till att omfatta hela Albanien.
Ekonomi
Vlora är en viktig hamnstad och ett handelscentrum med en betydande fiske- och industrisektor. Området runt staden producerar olja, naturgas, bitumen och salt. Staden är också platsen för viktiga installationer som tillhör den albanska flottan. Den har vuxit i betydelse som ett jordbrukscentrum med mycket storskalig plantering av oliv- och fruktträd, samt som ett centrum för livsmedelsproduktion. Historiskt sett var det omgivande området främst jordbruks- och lantbaserat och producerade havre, majs, bomull, olivolja, nötkreatur, lamm- och fårkött, skinn och smör. Dessa varor exporteras.
Vlora är en livlig kuststad med en välutvecklad och modern bostadsinfrastruktur. Staden erbjuder en rad olika bostadsområden som sträcker sig från kusten och inåt landet. Vlora är indelad i tre ekonomiska zoner. Den tekniska och ekonomiska utvecklingszonen (i förkortning TEDA) i Vlora har ett strategiskt läge på cirka 151 kilometer från huvudstaden Tirana. Mark- och miljöområdet ligger på ett platt, saltpräglat landområde som delvis täcks av Sodaskogen. Området är lämpligt för industriell utveckling på ett miljövänligt sätt. Tillåtna verksamheter inom TEDA-zonen inkluderar industriell produktion, förädling, handel, varulagring, lätt industri, tillverkning av elektronik och bildelar och för hamnrelaterade aktiviteter. Enligt officiella beräkningar från 2014 uppgick den arbetsföra befolkningen i Vlora till 125 954 personer, varav 84 836 var sysselsatta; 35 procent av arbetskraften i Vlora hade en gymnasieutbildning medan 17 procent hade en universitetsutbildning.
Enligt Världsbanken har Vlora gjort betydande framsteg i den ekonomiska rankningen under 2016. Vlora ligger på en sjunde plats av tjugotvå städer i sydöstra Europa, i en rankning genomförd av Världsbanken, och ligger före Tirana i Albanien, Belgrad i Serbien och Sarajevo i Bosnien och Hercegovina.
Turismen, som alltid har varit en drivande motor i stadens ekonomi, har under de senaste åren utvecklats till en stor industri med många hotell och rekreationscentrar tack vare stadens vidsträckta stränder. Staden har en vacker utsikt över Vlorabukten som anses utgöra gränsen mellan Adriatiska och Joniska haven. Ön Sazani är beläget vid inloppet till Vlorabukten. Italien ligger cirka 70 kilometer bort via Otrantosundet. Stränder nära staden inkluderar Palasa, Dhërmiu, Vunoi, Himara, Qeparoi och Borshi. År 2019 nämndes Vlora i en artikel i Financial Times som listade nya och spännande resmål runtom i världen.
I april 2024 rapporterades det att Jared Kushner, som är svärson och tidigare rådgivare till USA:s president Donald Trump, planerade att bygga en resort i staden som en del av planerna för hans företag Affinity Partners som ska investera i byggnadsprojekt i balkanländerna.
Turism
Tillsammans med Saranda är Vlora i dag ett turistcentrum i södra Albanien. Sommarturismen har blivit särskilt viktig för stadens ekonomi. Sedan 2000-talet har många hotell, restauranger, barer och diskotek byggts. Även stränder och vägar har förbättrats.
Politik
Uppgifter som har med lagstiftningen att göra sköts av stadsfullmäktige (albanska Këshilli Bashkiak). Det väljs av invånarna i kommunen för en mandatperiod på fyra år. I Vloras kommun består stadsfullmäktige av 51 ledamöter.
Borgmästaren (albanska Kryetari i Bashkisë, svenska ”kommunöverhuvud”) ansvarar tillsammans med sin stab för de verkställande uppgifterna.
I staden har Vloras förstainstansdomstol sitt säte.
Italien har ett generalkonsulat i Vlora som ansvarar för prefekturerna Berati, Gjirokastra och Vlora.
Utbildning
Vloras universitet (grundat 1994) är statsägt. Utöver detta finns två privata universitet: Universiteti Pavarësia Vlorë och Akademia e Studimeve të Aplikuara "Reald".
Kulturliv
De främsta museerna i Vlora är Historiska museet med dess arkeologiska fynd, Etnografiska museet och landets självständighetsmuseum. I staden finns även universitet och teater.
Stadsbild
Vlora är en av Albaniens äldsta städer. Den gamla stadskärnan är delvis bevarad. Bland stadens sevärdheter märks det medeltida slottet och moskén från 1500-talet. Ett 17 m högt monument över landets självständighet finns i staden.
Administrativ tillhörighet
Kommunen Vlorë bildades 2015 genom en administrationsreform från 2014, då de tidigare stadskommunerna Vlora och Orikum slogs samman med landskommunerna Qendër Vlorë, Novoselë och Shushicë. De tidigare kommunerna ingår numera som kommunala enheter i den nya storkommunen som har sitt huvudsäte i staden Vlora.
Fram till år 2000 var de tidigare stads- och landskommunerna en del av distriktet Vlorë. Den dåvarande stadskommunen omfattade då endast själva staden Vlora.
Demografisk utveckling
Vid folkräkningen 2011 hade den dåvarande kommunen 79 513 invånare medan de fem kommunala enheterna som i dag utgör kommunen Vlora tillsammans hade 104 827 invånare.
Vänorter
Vlora har följande vänorter:
Källor
Noter
- 1 2 3 4 Vlorë – Britannica Online.
- 1 2 3 4 Robert Elsie. Historical Dictionary of Albania. sid. 473–474.
- ↑ Charles George Herbermann, Edward Aloysius Pace, Condé Bénoist Pallen (1912). Catholic Encyclopedia. sid. 264.
- 1 2 Albaniens ministerium för turism, kultur, ungdom och sport (2008) (på engelska och albanska). Albania Guide / Guidë Turistike.
- ↑ Sharon R. Stocker (2009) (på engelska). Illyrian Apollonia: Toward a New Ktisis and Developmental History of the Colony. sid. 227.
- ↑ Walker, Keith G. (2004) (på engelska). Archaic Eretria: A Political and Social History from the Earliest Times to 490 BC. Routledge. sid. 151.
- ↑ Artikeln Vlorë på Encyclopaedia Britannica.
- ↑ Barry Molloy (2016) (på engelska). Of Odysseys and Oddities: Scales and Modes of Interaction Between Prehistoric Aegean Societies and their Neighbours. sid. 440.
- ↑ Fasolo, Michele (2005) [2003]. La via Egnatia I. Da Apollonia e Dyrrachium ad Herakleia Lynkestidos. Viae Publicae Romanae (på italienska). Vol. 1. Rom: Istituto Grafico Editoriale Romano.
- ↑ Volpe, Giuliano; Disantarosa, Giacomo; Leone, Danilo; Turchiano, Maria (2014) (på italienska). Porti, approdi e itinerari dell'Albania meridionale dall'Antichità al Medioevo. Il 'Progetto Liburna'". Ricerche Archeologiche in Albania. Aracne. sid. 287–326.
- ↑ Saul Cohen (2008). Columbia Gazetteer of the World. sid. 4141.
- ↑ (1997). Balkan War Report: Bulletin of the Institute for War & Peace Reporting. Institute for War & Peace Reporting. sid. 35–.
- ↑ Chisholm, Hugh, red. (1911). "Avlona". Encyclopædia Britannica (11th ed.). Cambridge University Press. sid. 65–66.
- ↑ ”Albania is creating three free economic zones”, emerging-europe.com, 2015-08-24.
- ↑ ”Subnational Economy Rankings - South East Europe - Subnational Doing Business - World Bank Group”, Världsbanken, 2018-03-15.
- ↑ ”Five destinations to watch — from the Faroe Islands to Pakistan” (Subscribe to read/kräver abonnemang för att läsa), Financial Times, 2022-12-10.
- ↑ ”Jared Kushner's planned Albania resort stokes fear and hope in coastal town”, Reuters, 2024-04-10.
- ↑ ”Private Institutions”, Agjencia Publike e Akreditimit të Arsimit të Lartë (APAAL).
- ↑ ”Ligj nr. 115/2014: Për ndarjen administrativo-territoriale të njësive të qeverisjes vendore në Republikën e Shqipërisë”, Fletorja Zyrtare (
PDF).
- ↑ ”Shërbim Konsulence, për Hartimin e Planeve të Përgjithshme Vendore, për Katër Bashki, Vlorë, Sarandë, Himarë, Konispol” Arkiverad 23 september 2021 hämtat från the Wayback Machine. ( PDF).
- ↑ Florida Sister Cities - Tampa Bay Protocol & Trade.
- ↑ Delegacioni i qytetit Yangzhou vizitoi Vlorën.
- ↑ Meike Gutzweiler. Reise Know-How Reiseführer Albanien. sid. 263.
- ↑ Map of Vlorë – Hebrew University of Jerusalem Arkiverad 5 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (Hebreiska universitetet i Jerusalem).
- ↑ (1990). Albania. (Nagel's Encyclopedia-Guide). sid. 119.
- ↑ Peter Dawson, Linda White, Andrea Dawson. Albania: A Guide and Illustrated Journal. sid. 78.
Albanien
.jpg)
